Torp

Torp
I samband med befolkningsökningen på 1700-1800-talet då allt fler barn överlevde kunde inte alla bli bönder på egna gårdar. Då skapades torp som var små gårdar som inte var skattlagda utan lades under en större gård. Det var oftast i utkanten av byn eller gårdens ägor. Man hade en eller ett par kor och smådjur. Många torp odlades upp genom nyodling. Vid dagsverkstorp erlades arrende i form av dagsverk.
Kronotorp på allmän mark betalade skatt men var inte mantalssatta. När ett torp mantalssatts upphör det att vara torp.
Nybyggen på en enskild mark blev vanliga på 1700-1800-talet. De upprättas med nyttjanderätt och kallas dagsverkstorp, jordtorp och ibland stattorp.
Börde och undantagstorp. De förra uppkom vid arvsskiften då man istället för att dela ett hemman lät ett eller flera barn få ett torp på fastigheten
Undantagstorp tillkom när en person sålde gården. För försörjning kunde man undanta ett stycke jord till torp.
Soldattorp tillhandahölls av rotens bönder för soldaten så länge han var i tjänst.
Skillnad mellan torp och gårdar har att göra mer med mantalssättning än med storlek.
Backstugor var bostäder som helt saknade odlingsbar jord eller bara lite mark runt stugan.

Björketorps hembygdsförening startade en torpinventering 1975. I boken ” Så bodde å levde da förr i tia” finns 246 torp nedtecknade och av dem var 25 soldattorp. Dessa ingick i Marks kompani av Kungliga Älvsborgs regemente.

Fler bildgallerier från Björketorps sockens hembygdsförening



Publicerad av

Dagny Bengtsson
Föreningsredaktör för Björketorps hembygdsförening. Tel. 031-246985 E-post dagny.bengtsson@gmail.com