Smedstorp

Kategori: Samlad bebyggelse

Koordinater: 57.943690, 15.414533

Information om Smedstorp

Smedstorp ligger vid sjön Drien ca 4 kilometer in från Kisavägen. En skylt vid Kisavägen anvisar avfarten. Namnet är svårt att härleda. Ortsnamnsforskaren Jan Paul Strid skriver allmänt angående förleden ”smed”, att den kan ha sin hänsyftning till hantverket smed och då t ex vapensmed. Detta behöver givetvis inte vara fallet beträffande denna gård. Robert Norrby håller för troligt, att namnet är härlett ur mansnamnet Smisser, vilket också lär ha betydelsen smed. Efterleden torp är en namnändelse som blev vanlig på utflyttade ensamgårdar under kolonisationsvågor. Vid medeltidens slut omtalas Smedstorp, som given till prästbordet. Man kan med största sannolikhet utgå från att gården har anor från 1200-1300 talet. Folke Åkerman uppger i boken ”Ydre Härads Gårdar”, att gården ägdes av greve Magnus till Wisingsborg 1626. Han uppger vidare, att det var en kronogård, som förmedlades från helt till halvt mantal 1643, samt att Gabriel Gyllenståhl 1680 köpte ett hemman av överstinnan Märtha Ulfsparre. Märthas svärfar Åke Ulfsparre fick Smedstorp i förläning 1646. Sonen och Märthas man Hans ärvde gården. Åkermans omtalade köp blev dock inte fullföljt på grund av Karl XI:s reduktion. Man hade inte begärt något medgivande till köpet, varför Smedstorp indrogs till kronan enligt reduktionsdepartementets brev av den 30 april 1692.

Vid 1735 års jordrannsakan skrevs Smedstorp som en skattegård om ½ mantal i rote 55 med två åbor. Liten fång- och fälleskog samt ringa fiske. Del i kvarn men ingen såg.

År 1742 utfärdades ett skatteköpsbrev. Det är vid denna tidpunkt som den förste självägande bonden tillträdde. Det var den i kyrkböckerna skrivne hemmansägaren och sockenmannen Erik Knutsson, 1706-1763, som blev den första fria bonden. Hans far Knut Olofsson, 1670-1737, kom nygift till Smedstorp 1696 och levde där till sin död 1737. Två fruar och fyra barn dog för honom under dessa år. Sex barn överlevde och ett av dem var ovannämde Erik. Knut begärde under sin levnad att få lösa in skatterätten. Dessa ansträngningar kröntes med framgång efter hans död och sonen Erik blev ägare och gården övergick till skatte. Erik bodde kvar efter faderns död och gifte sig 1738 med Annika Persdotter.

Catarina, gift med Carl Gustav Aronsson, 1816-1908, fick 5 barn. En av dem, Carl Johan Carlsson, 1846-1931, arrenderade de båda lotterna och löste sedan in övriga arvingars lotter efter faderns död. Carl Johan var gift med Selma Charlotta Nilsdotter, som födde två barn, Ernst, 1878-1958 och Erik, 1892-1981. Efter faderns död erhöll Ernst och hans hustru Selma Rosina Borg, född 1883, Smedstorp 1:2, som omfattade 39 hektar och Erik och hans hustru Anna Elisabeth Pettersson, född 1902, Smedstorp 1:3, som omfattade 38 hektar.

År 1953 köpte Östergötlands länsmuseum byggnaderna jämte tomtmarken för 29 000 kronor. Eriks lägenhet blev efter hand gårdsmuseum, liksom de gamla bodarna och ladugården. Ernst och hans familj blev hyresgäster i sin del av huset.

Ernst och Selma fick en son Tage, 1919-2001. Han blev brukare efter fadern och sedermera ägare till 1:2. Erik och Anna fick två döttrar, Evy, 1927-1965, och Karin född 1929. Tage kom att med sin hustru Ninni arrendera Eriks del. Karins son ärvde 1:3. År 2009 är det Tages och Ninnis son Görgen, som brukar båda lotterna. Ägandeförhållandena är fortfarande densamma inom släktgrenarna.

År 2001 förklarade Östergötlands länsmuseum Smedstorp som kulturreservat. Gårdens markkaraktär med ålderdomliga odlingsytor bedömdes vara av riksintresse.


Bilder och dokument från Smedstorp

Visa fler bilder & dokument ›


Platser i Smedstorp




Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Björn Johansson