Lintalund

Kategori: Gård

Ägare:Torups hembygdsförening.

På anläggningen finns tre byggnader samt en jordkällare.

Koordinater: 56.976036, 13.168180

Information om Lintalund

Lintalund är Torups Hembygdsförenings Hembygdsgård.
Lintalund nås från Nissastigen ca 5 km NO om Torup. Från Nissastigen ca 500 m upp till gården.
På anläggningen finns tre byggnader samt en jordkällare.

Lintalund består av boningshus från 1852 och en äldre ekonomibyggnad från 1800-talet, samt en nyare ekonomibyggnad där äldre jordbruksredskap och dylikt förvaras.
Runt gården är det sedan 1987 naturreservat med ett ålderdomligt kulturlandskap.

Syskonen Svea och David Jakobsson testamenterde gården med lösöre till Torups Hembygdsförening1973. I testamentet uttrycker de båda som sin önskan att fädernegården Lintalund må bevaras med sin natur och bli en hembygdsgård och samlingsplats för hembygdsvänner.

David och Svea var tredje generationen på gården. Deras far, Adolf Jakobsson, som var född i Torstabo i Långaryd, köpte gården 1900, då han kom hem från Amerika, där han varit sedan 1892. Gården var moderns föräldrahem. Det var två gårdar från början. Det fanns nämligen ett hus, som låg alldeles intill det nuvarande. Åkrarna var uppdelade på två hushåll, medan skogen sköttes kollektivt. 1902 köpte emellertid Adolf även det andra huset med åkergärden för 1.400 kr.

Sveas och Davids morfar köpte gården nödåret 1868, men att gården är betydligt äldre visar en del svårtydda gamla gårdshandlingar med årtalet 1748. 40 har utgör hela gårdsarealen uppdlat på 16 har skog, 11 har mosse och resten inägomark, som numera utgör naturreservat.

Det tidigare nämnda intilliggande huset såldes 1916 och flyttades till Rydöbruks samhälle, där det i fastighetsbeteckningen kallas Skogsvik och ligger intill Bengtssons Charkuteri.

Vad namnet Lintalund betyder är svårt att säga, men troligtvis kan det härledas från benämningen ”lindlund”. Trädslaget lind utgör nämligen ett betydande inslag i vegetationen här.


Bilder och dokument från Lintalund

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Bengt-Åke Torhall