Biskopskvarn

Kategori: Vattenkvarn

Från hembygdsföreningens skylt vid Biskopskvarn: Hur länge denna plats har varit en kvarnplats är höljt i dunkel, men efter reformationen på 1500-talet överfördes kvarnen från kyrkan till kronan. År 1737 köptes Biskopskvarn av Gustaf Rålamb på Bystad. En ny kvarn uppfördes 1780. Denna var i drift ända till början av 1940-talet. Idag finns endast grundstenarna kvar.

Koordinater: 59.017476, 15.609340

Information om Biskopskvarn

1625  ÅB I boken ”Södermanland ett bildverk” av Ivar Schnell – Erik Liljeroth” (Katrineholms bibliotek) sid. 30 är en färgbild på Brents karta från 1625 där Biskopskvarn kallas Böseqvarn.
1711  BB Gustaf Rålamb, ägare till Lilla Breven (Övre Bruket) köper Stora Breven (Nedre bruket) som då hade en kvarn. År 1737 köper han även Biskopskvarn och förfogade då fritt över vattenkraften mellan Sottern och Kullasjön.
1780  RT Vid vattenfallet ett par kilometer nedströms Brevens bruk har det funnits en kvarn sedan 1500-talet. På den senast byggda kvarnen fanns två vindflöjlar, en på vardera taknocksgaveln. Den ena hade bokstäverna DH = David Hildebrand, den andra 1780 = byggnadsåret.
1815  JAA Biskopskvarn har 6 par stenar. 3 par stenar är flyttade från Stora Brefven. Mjölnaren förrättar byggmästarsysslan vid Bruket utan betalning.
1815  JAA ÅRLIG ARRENDEAVGIFT
1815  JAA 1 Hemtal frälse. Smör 10 mk. (marker 1 mark = 425 g). Vete 20 T:or. Råg 70 T:or. Korn 30 T:or Tackjärnskörning 18 skeppund (3.5 ton). Under Bysta.
1823  JAA Två nya vattenhjul vid Biskops kvarn.
1829  JAA Ån mellan Stora Brefven och Biskops Qvarn rensas.
1829  JAA Samtidigt som ån rensades passade man på att bygga om kvarndammen.
1831  JAA Byggmästare Uhr slutar som mjölnare vid Biskopskvarn som härefter kommer att skötas med vanlig mjölnare med uppsikt från Brefvens Bruk.
1831  SC Varför var mjölnarna också byggmästare? ”Mjölnaren vid Bysta kvarn förrättar byggmästarsysslan vid Bysta Knipphamrar utan betalning” (JAA 1815). Mjölnaren vid Sofiekvarn J Hellström var också byggmästare, bl.a. för ladugårdsbygget vid Uggelkulla 1934.
1833  JAA Sågen vid Biskopskvarn byggs. För arbetarna vid sågen inreds lägenheter för 3 hushåll i en gammal byggning.
1834  JAA/ÅB Sågen vid Biskopskvarn färdig. Sågen låg på åns västra sida. mitt emot kvarnen.
1834  RT/SC Sågen vid Biskopskvarn startade 1834 och var i drift till början på 1920-talet, då Kilsmo såg startade. De sista sågarna var Johan Johansson (Sågarjohan) och Gustav Almqvist. Johansson bodde i arbetarbostaden vid kvarnen, Almqvist i lilla stugan vid Mon. På somrarna arbetade de som snickare. Sedan sågningen upphört fortsatte man att hyvla takspån. Nils Birath och Martin Hellström hjälpte till med spånhyvling i början på 1930-talet. För att transportera virket började man anlägga en järnväg till sågen. Den var i stort sett klar när sågningen upphörde. Sågstugan blev luffarstuga, där landsvägens vandrare fick övernatta, och som ibland besöktes av skumma individer som föranledde polisen att göra sina besök. Stugan, som låg nedanför sågen, brann ner i början på 1940-talet. Öster om grundstenarna finns rester efter en kolbotten. På våren 2006 kan man fortfarande se rester av luffarnas avlagda och utslitna skor.
1838  JAA ”Gångande verket af Biskopsqvarn byggs om.” Alla tre vattenhjulen renoveras. Planer på en gröpkvarn. Ån till kvarnen rätas.
1844  JAA Helgrynsverk klart vid Biskopskvarn.
1855  JAA Sågen vid Biskopskvarn byggs om. Rödfärgad. 2 turbiner i st. f. överfallshjul. En för stocksågning, en för cirkelsågning.
1859  JAA Biskopskvarn. Hela vattenrännan nybyggd, nya dammluckor, 2 nya vattenhjul av järn.
1865  JAA Biskopskvarn. Nytt hjulhus vid kvarnen, ny ränna vid sågen.
1868  JAG Biskopskvarn har fått en spånhyvel för takspån.
1883  JTG Man bygger en turbinprovningsanstalt vid Biskopskvarn.
1884  JTG Biskopskvarn får nytt vattenhjul och brygghus av slagg.
1889  JTG Nytt svinhus vid Biskopskvarn.
1893  JTG 1879 anskaffades spånsåg vid Biskopskvarn. Den sågade spånen ej så bra som hyvlad men hyvlad blir dyr.
1895  JTG Vid Biskopskvarn uppsattes en ny källare för bruksarbetarna.
1896  JTG Biskopskvarn. Arbetarbostaden som bebos av arbetare från Breven blev upprustad.
1897  JTG Dammarna vid Nedre bruket och Biskopskvarn reparerades. Kvarnen reparerades såväl till väggar som tak och rödfärgades jämte bostäderna och uthusen.
1898  JTG Biskopskvarn. Arbetarbostaden, som begagnas av bruksarbetare, reparerades grundligt såväl in- som utvändigt och nymålades. Se även 1896 och 1897.
1899  JTG Biskops såg ombyggdes från enkelsågram till cirkulärblocksåg. Turbinen utbyttes mot ny dubbelturbin.
1906  JTG Vid Biskopskvarn reparerades den gamla svalgången grundligt, ”hvilket endast omnämnes på den grund att all möjlig pietet dervid iakttogs och föreskrifter härför lemnades af den för dylika saker intresserade stadsarkitekten Dahlander i Örebro”.
1907  JTG Turbinprovningsanstalten vid Biskopskvarn byggs om. Bekostas av ingenjörsfirman Egnell i Stockholm, som får dispositionsrätt i 10 år.
193X  SC Sågen vid Biskopskvarn revs i mitten på 1930-talet. Rivningen utfördes av bland andra Ernst Karlsson i Fastorp, Ernst Larsson, Nils Olsson och Lennart Tesell. Det var på inspektor Gustafssons tid. Nils och Lennart var släggare i handsmedjan som byggdes om till plåtslagarverkstad och de var då lediga för andra jobb under ombyggnadstiden.
1946  RT 1946 mals den sista säden vid Biskopskvarn. 1949 rivs kvarnen.
1947  ÅB 14 mars 1947 – 14 mars 1948: Erik Jansson (Mon) arrenderar Biskopskvarns åkerjord och betesmark med undantag för ett potatisland. Arrende: 200 kr/år.
1983  RT Mjölnare vid Biskopskvarn:
1983  RT 1. O Ersson
1983  RT 2. Byggmästare Johan Uhr -1831. Född 1763. Hustru Fredr. Sädbom. Flyttade till Mörby. Hade också skolundervisning.
1983  RT 3. Anders Carlström 1835 –
1983  RT 4. Karl Qvarnström 1843 – 1879. Kom från Skogaholm.
1983  RT 5. Wiktor Qvarnström 1879 – 1911
1983  RT 6. Axel Qvarnström 1911 – mitten 30-talet
1983  RT 7. Olov Qvarnström mitten 30-talet – 1946
1983  RT Axel Qvarnström hade 14 barn varav 2 dog unga. Förutom av barnen hade han hjälp av tre drängar. Vid kvarnen fanns det nästan alltid vatten, varför det om somrarna kom bönder från Närkesslätten, Boo m.fl. platser för att mala Det tog en dag att fara till kvarnen, ofta med oxar, ibland tre dagars väntan på tur och sen en dag hem. Som mest kunde ett fyrtiotal vänta på tur att få mala. Man fick sova över i kvarnkammaren. Till kvarnen hörde ett stort stall som låg mitt på nuvarande landsvägen väster om bron. Kvarnen var en tullkvarn = man fick betala med säd, på senare år med pengar. Kvarnen drevs av tre vattenhjul, 5 m i diameter. Det fanns tre kvarnar med ett par stenar i varje och en grynkvarn.
1983  BL Birger Lövgren, som bott i lilla huset vid kvarnen, berättade att han ibland badade i kvarndammen. Dammluckorna och gamla landsvägsbron låg nedanför nuvarande bron. Vattennivån i dammen var så hög att det var svårt att simma under nya landsvägsbron.
1983  RT/SC Sedan kvarnen lagts ner 1946 blev Olov och Emmy Qvarnström kaféägare i Brevens bruk. Manne och Asta Karlsson flyttade in i bostaden och blev ”månskensbönder”. Manne var lantarbetare i Brevens Bruk och kom från Averby. Manne hade brukets sista hästar stationerade i kvarnens ladugård, ett par ståtliga ardenner. Senare har bostäderna sålts till fritidsboende, numera permanentboende. Kvarnen revs 1949.
KÄLLOR
RT Enligt Ruben Tesells noteringar. (ÅB 95 06 29)
BYSTA OCH BREVENS BRUK 1815-1874
JAA Johan August Anckarsvärd (1783-1874)
JAG Johan August Gripenstedt (1813-1874)
Stadsarkivet Örebro D VI nr 1 1815-1874. (Åke Broms 99 11 26, 00 04 04)
ANTECKNINGAR FÖR BYSTA 1874-1916 (3 böcker)
JTG Johan Theodor Gripenstedt (1851-1918)
Stadsarkivet Örebro D VI nr 2, 3, 4, 1875-1916)
(ÅB 00 04 12, 00 04 19, 00 11 15, 00 11 22)
BB Brevens Bruks informationstidning 1999.
SC Studiecirkel 2006-2007.

Bildgallerier från Biskopskvarn

Visa fler bildgallerier från Biskopskvarn ›


Bilder och dokument från Biskopskvarn

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

bb2