Äljalt

Kategori: By

Koordinater: 56.234942, 13.465047

Information om Äljalt

Enligt ortsnamnsarkivet skrevs namnet Ellieholt 1514, Ellialt 1651, Eljalt 1767 och 1963 Äljalt. Förleden betyder älg och slutleden hult (mindre skog).

Bjäret kommer av substantivet bjär (berg) och Tallholmen av tall och holme (upphöjning över sank mark).

Det är mycket sparsamma uppgifter om befolkningen här i bygden, som finns bevarade från tiden innan kyrkoböckerna börjar föras. En jordebok över Lunds ärkesätes gods från 1510-talet som kallas Palteboken, förtäljer att till Hörja län hör en gård i Eljalt. Den brukas av en man vid namn Peder Olssön. 1593 omtalas, i samband med ett arv, Nils Tuessen och hustrun Sidsele i Eljalt. I 1608 års jordebok nämns två brukare på den gård som hör till Hörja län, nämligen Mogens Pederssen och Nils Thuesson. 1629–49 förekommer Peder Mogensson och Gammal Åstradsson i olika skattelängder. I decimantböken från 1651 finner man en Måns Gammalsson. Det kan mycket väl vara en son till Gammal Åstradsson.

Det hade varit bråk mellan bönderna i Äljalt och prästen Peder Fix. Det fanns en kvarn på prästgården och för att få bättre fall dämde prästen upp ån. Resultatet blev att det blev översvämningar på odlingarna i Äljalt. På 1670-talet rev några bönder dämmena.

Äljalt 5 var ett utsocknes frälsehemman. Ägare var ätten Tott, en gammal skånsk-dansk adelsätt. 1671 ägdes gården av Tage Tott. Den blev indragen till kronan 1690. Två av gårdarna var kronohemman. Ett benämns hovslagarbostället och ett sergeantbostället.

Det inträffade flera bränder i Äljalt som orsakade stora skador. Dubbelgården Äljalt 4 brann ner 18 oktober 1719. Elden började i Måns loge ”medan byen var den natten full med inlogerade båtsmän”. Brandstod beviljades med 120 daler.

Ytterligare två gårdar brann ner till grunden julafton 1737. Utridaren Ruth skött ett ”julaskott” och Nils Hansson svarade med ett skott. Han glömde dock kvar krutpåsen på ”gruvestenen”. En piga råkade antända krutpåsen och blev illa bränd. Huset antändes och elden spred sig så två gårdar brann ner.

En brand inträffade 20 juni 1845. Sergeanten Carl J. Pettersson sköt en katt som satt på ett halmtak. Han höll bössan för nära halmtaket och det fattade eld. Tre gårdar brann ner denna gång. Husen byggdes upp igen på samma ställe men två gårdar, Äljalt 2:4 och Äljalt 3:6, flyttades 1855 efter att laga skifte trätt i kraft. De övriga bönderna fick betala ersättning för de kostnader som det medförde att montera ner och flytta husen. Laga skifte genomfördes i Äljalt 1850. Förhandlingar om laga skift började redan 1838.

Några snapphanesägner
Byborna i Äljalt hade blivit förvarnade om att snapphanar var på väg mot byn. Byborna flydde med så mycket de kunde ta med sig till ”smörbacken”. De kunde inte ta med sig en gammal man som inte kunde gå fort nog. De välte en stor träbalja över honom i stället. Snapphanarna tog ut kreatur ur ladugården och slaktade. Mannen kunde kika under baljan och blev vittne till allt. Snapphanarna upptäckte inte honom och han klarade sig.

En annan historia var hur en snapphane sköts från kyrkbacken. Sockenborna hade satt ut vakt under gudstjänsten. Bonden som stod vakt hade gömt hustrun och ett litet barn under bron för att vattnets porlande skulle överrösta barnets eventuella gråt. En snapphane kom gående över bron och bonden sköt honom.

Kommungården inrättades 1891. I längden 1892–97 kallas den fattiggård och 31 personer bodde där, varav åtta barn. Sju personer dog under perioden. Från 1920 bodde ungefär 10–12 personer här. Från 1940-talet var det ett ålderdomshem. Det lades ner 1960.

43 torp är dokumenterade i Äljalt. 31 är utmärkta och tolv har blivit gårdar eller hus.

 

 


Bilder och dokument från Äljalt

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

bb2