Blaholma

Kategori: By

Ej avstyckade torp finns under respektive fastighet samt listade i dokumentet Torp i Blaholma.

Visa karta
Blaholma
Koordinater: 56.245545, 13.466110

Information om Blaholma

Blaholma stavas Blaahollmb i 1596 års mantalslängd. Förleden kan betyda blad (löv) och slutleden holm ”upphöjning över omgivande terräng”.

Under 1600- och 1700-talen var Sverige en av Europas storproducenter av pottaska. Pott­aska framställdes i ett större kärl (eller potta) av aska från bok eller björk. Pottaska, som innehåller höga halter av kaliumkarbonat, användes till såpa, tvål och vid tillverkning av glas, krut, färgämnen och läkemedel.

Pottaska betalades relativt bra och ansågs mer lönsamt än tjärbränning, det vill säga då man framställde tjära från tallstubbar, vilket också var en binäring. Pottaska ska ha framställts sedan 1200-talet, men det var först en bit in på 1600-talet som den fick en mer framskjuten betydelse, främst i södra Sverige. Här användes till stor del bok som råvara. I jordrevningsprotokollet framkom att Blaholma hade mycket bokskog.

Linné beskrev tillverkningen så här:
Stockarna fick långsamt brinna till aska i eldgropar i skogen varefter askan skrapades ihop i strutar av bark som lagrades i enkla kojor. När aska samlats på detta sätt i flera veckor begöts de med vatten och rördes ihop till en degliknande massa, som smetades på ett bål av gran och tallstockar. Sen tändes eld som brann starkt tills askan började glöda och rinna, då man rev isär stockarna och med klappstänger slog ifrån den glödande massan. När den kallnat till en blåaktig sammanpackad massa fraktades den till städerna och såldes.

Vid 1800-talets mitt förlorade pottaskan i betydelse. Den kemiska revolutionen gjorde det möjligt att framställa kaliumkarbonat på annat sätt. (Hämtat ur en artikel av Jan Thuresson)

Utdrag ur kyrkoboken för Röke socken år 1706:
”Fiärde dag Juul: begrofs en stackare, som War föd dum och döff, nordnordwäst för Kyrckan. Des namn Tufwe Åkason, föd i Widsjö sochn på Booke-holmen. War oächta, war en fiolle eller dåre all sin lifstid. Blef döder genom dätta tilfälle at han en afton gick frå Kularne. Folket weste intet annat än han war löpen til Blaholma men när de om aftonen sökte efter honom fans han döder i Kula-ängarne. War ungefärlig 50 åhr.”

Berättelser från Röke återberättade av Sven Ivarsson:
Ytterligare en berättelse från Djurabygget talar om danskar som kom på besök till bonden i tron att han visste var en skatt fanns gömd. Som plats för skatten nämndes bland annat Lycksta bro vid Örkelljunga. Bonden hade två vackra döttrar som danskarna förlustade sig med. Samtidigt sökte bonden upp skatten och danskarna blev lurade.

Denna berättelsen nedtecknades 1881:
Vid Guldkronebackarna i Blaholma skall enligt sägnen en kedja hänga i träden vart hundrade år. Den skall ha tillhört damerna på så kallade Stentofta gård som skall ha legat där väg 24 går fram i dag.

De fyra åborna i Blaholma företog 1750 en skogsdelning.

 


Bilder och dokument från Blaholma

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

bb2