Järpås församling

Kategori: Församling

Koordinater: 58.380442, 12.967609

Information om Järpås församling

Järpås socken omfattar en stor del av södra Kållands härad med ån Lidan som gräns ett stycke i öster.
Socknen delas i två olikartade delar av en nord-sydlig förkastningsbrant. Socknens östra del är slättlandskap som sedan 1800-talets utdikningar är en fullåkersbygd. Socknens västra del är ett småbrutet landskap med nord-sydliga skogsbeväxta åsryggar och däremellan åkermark. 

Ytan är 43,25 km2 totalt . Enligt 1938 års fastighetstaxering var andelen åker 2555,5 ha och 1223,4 ha skog.  År 2017 hade tätorten c:a 800 invånare.

Kungsberget är en utsiktspunkt nära Russelbacka där man ska kunna se 23 kyrkor och även Skara domkyrka och vid bra sikt också Mössebergs- sluttningen.

I socknen finns spår efter stenåldersbebyggelse och ett flertal järnåldersgravfält, bland annat i Järpås kyrkby.
Kyrkbyn ligger på en ås, omgiven av åkermark, och har haft denna plats sedan medeltiden. Kyrkan byggdes 1803 och ersatte då en från 1100-talet.

På medeltiden fanns i norr även Vedums och Höra socknar med små träkyrkor, dessa gick sedermera upp i Järpås socken.
I socknen finns ett flertal äldre adelsgods: Stora Bryne, Korpegården, Russelbacka, Domö och Sköttorp.

Storskiftet; Stor-, Laga skifte i Järpås Höra och Vedum startade 1767 och var klart 1913.

(Detaljerade uppgifter om det finns i Järpåsboken). 

Storskifte: Innebar att man gjorde om smala och långa tegar till bredare och rationella att bruka.

Enskifte: Innebar att en samlad yta skapades och dit också flyttades befintliga byggnader eller nya byggdes. Den samlade byn av gårdar med utmarker upphörde då och varje gård fick en egen plats.  

Den som startade reformen i Sverige var godsägare Rutger Mc Lean, ägare till Svaneholms gods i Skåne från 1872. Han ersatte dagsverken med arrende i pengar för de jord som torparna fick bruka.

Under 1800-talet blev Järpås socken en viktig jordbruksbygd med betydande spannmålshandel som inbegrep havreexport till England. Det sistnämnda var en viktig orsak bakom tillkomsten av Lidköping-Håkantorps järnväg 1877 med station norr om kyrkbyn. Därmed fick Järpås anslutning till såväl Uddevalla-Herrljunga järnväg som Västra stambanan. Snabbt växte ett typiskt stationssamhälle fram med omfattande handel och industri. Torvindustri har bedrivits på två mossar under 1900-talet.
Till de större industrierna räknades en bigård, tillverkning av jordbruksredskap och den ännu bestående radiatorindustrin.

Numera finns bland annat mekaniska industrier och två bergtäkter.
Stationssamhället skiljs av landsvägen från den gamla kyrkbyn på en ås i söder.
Namnet Järpås är ett sammansatt namn, troligen av fågelnamn eftersom vi har flera fågelnamn inom socknen: Orrås, Orreslätt.

Källor: Järpåsboken samt Byggnadsvårdsrapport från Länsmuseet i Skara.


Bildgallerier från Järpås församling

Visa fler bildgallerier från Järpås församling ›


Bilder och dokument från Järpås församling

Visa fler bilder & dokument ›


Hembygdsföreningar

Visa fler hembygdsföreningar ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

bb2