Fattighusen i Lilla Malma

Kategori: Fattigvård

Redan 1785 när Malmköping blev köping var omsorgen om de fattiga en angelägenhet för sockenstämmorna i Lilla Malma. Men vem skulle bekosta fattigvården? Diskussionen pågick under många år. Enligt protokoll från den 11 maj år 1800 driver köping fattigvåren i egen regi och 1829 nämns den första fattigstugan vid Brunnsgatan.

Visa karta
Fattighusen i Lilla Malma
Koordinater: 62.635596, 17.290712

Information om Fattighusen i Lilla Malma

Historik

Fattigvården i Lilla Malma socken har genom århundraden genomgått stora förändringar från 1785, då köpingen bildades, till nutid.
Hjälpen till de fattiga var blygsam under sista delen av 1700-talet, då de styrande var oeniga om vem som skulle ta hand om de minst bemedlade och bekosta verksamheten. Under 1800-talet byggdes den första fattigstugan. År 1900 gick flytten till gården vid Lundby .

Omsorgen om de gamla, vanlottade och hjälplösa var redan när Malmköping blev köping år 1785 en angelägenhet för sockenstämmorna i Lilla Malma. Diskussioner om vilka som skulle driva fattigvården, sockenborna eller Malmköpings innevånare, pågick under flera år. Likaså hur vården skulle bekostas, vilket främst bestod i donationer och skänkta medel från privatpersoner.

Enligt protokoll från den 11 maj år 1800 driver köpingen fattigvården i egna händer, men det är först år 1829 som köpingens första fattigstuga (belägen vid (Brunnsgatan) nämns. Från denna tid kan även en mer organiserad fattigvård sägas stamma.
År 1855 byggs fattigstugan till och en del hyrs ut. Tjugo år senare 1885, är fattigstugan så belagd att uthyrningen ställs in. Socknens fattigstuga förfaller alltmer och år 1898 köps en av de gårdar i Lundby, som flyttats i samband med Laga Skiftet 1856, för en summa av 18.000 riksdaler.

Den 19 september år 1900 går flytten från den gamla uttjänta fattigstugan till gården Lundby. Arealen var 1/6 mantal. Det mesta av jorden arrenderas ut, men man behåller så pass mycket att man ska klara fattighjonens försörjning av potatis och så mycket skog att det ska täcka behovet av vedbrand.

För de fattiga i socknen blev flytten ett stort steg i rätt riktning, då den nya Fattiggården vid Lundby invigdes den 19 september 1900 av komminister Hofberg och fattigvårdsstyrelsens ordförande nämndemannen Olsson i Fornbo.

År 1929 kan betecknas som ett märkesår i Malmköpings fattigvårds historia. Redan 1922 hade fattigvårdsstyrelsen framställt förslag om inrättande av ett nytt ålderdomshem, men frågan fick vila i väntan på disposition av Malma hed och dess byggnader.

Förslaget upprepades 1926 och 1928 tillsattes en kommitté för frågans utredning. Förslag att bygga om den fd korpralskolan väcktes. Bygget kom igång och den 2 oktober 1929, jämnt 100 år efter den första fattigstugans tillkomst, invigdes det nya präktiga hemmet ”Ålderdomshemmet” under enkla och högtidliga former av landshövding G Sederholm.
Det tidigare självhushållet för de boende avskaffades och centralhushållning infördes medan en föreståndare i sjuk-och anstaltsvård anställdes.

Kostnaderna för det nya ålderdomshemmet, inklusive möblering, uppgick till omkring 30.000 kronor. Genom gåvor och frivilliga insamlingar i samband med hemmets invigning
kompletterades utrustningen med radioanläggning, tavlor med mera till trevnadens höjande.

Fattighuset vid Brunnsgatan (Skojargränd). Köpingens första fattigstuga som byggdes 1829, låg vid Brunnsgatan, i folkmun kallad Skojargränd, eftersom platsen enligt uppgift var ett tillhåll för månglare. En av föreståndarna var Emma Ekstrand, mor till Märta Ekstrand.

Fattighuset vid Kvarngatan. Under åren som fattigstuga gällde en viss ordning. Karlar och fruntimmer var inhysta tillsamman och maten, som bland annat kom från Grinda, förvarades under sängarna.Efter tiden som hem för äldre och fattiga, inrymde huset en arrestlokal. Polismannen Karl-Kristian Petterzons far, vilken var skräddare, hade sin bostad där. I huset hade också tidningen Folket sin redaktion. På skylten står att läsa: ”Varje arbetare bör läsa Folket. Exp. 1 tr. upp”År 1914 försåldes fastigheten på offentlig auktion av Lilla Malma socken till snickaren J Skoglund, Marieberg för 400 kronor. Tillträde skulle ske den 1 oktober 1914. Husen på tomten skulle bortföras inom kort för att bereda plats för Kvarngatans utvidgande.

Fattigbostaden vid Lundby. Fattigbostaden vid Lundby bestod av två avdelningar och inhyste nio fattighjon, kvinnor och män alla gamla och sjuka. Gummorna bodde i bottenvåningen och gubbarna i vindsvåningen. Det fanns ett gemensamt spisrum och bostadsrum åt föreståndarinnan. Den föreståndare som var längst anställd vid Lundby var fröken Ingeborg Sahlström. I konkurrens med 80 sökande fick hon platsen och tillträdde tjänsten i början av februari 1923. Till sin hjälp i arbetet med vården av de gamla, all matlagning, bakning och inköp, hade hon en man August Almqvist, vilken kom till Lundby endast 25 år gammal. Hans uppgift var att sköta gårdens gris, hugga ved och bära vatten bland annat.
Ingeborg Sahlström avslutade sin yrkesverksamma tid som föreståndare för Lundby ålderdomshem i maj 1954.

Grinda fattigstuga, senare Björktorp. På Grinda gårds ägor uppfördes tidigt 1800, troligen år 1803, ”Grinda Fattigstuga” som sedan år 1841 bytte namn till ”Björktorp”. Tidigast bokförd i Fattigstugan verkar vara en änka vid namn Brita Ericsdotter född 1745 och som inflyttar 1803 och kvarbor till sin död 14/8 1821.
Från Fornbo inflyttar år 1810 pigan Brita Jönsdotter född 1781. Hon medför i boet två ”oäkta” barn, Fredrica född 21/10 1801 och Gustaf född 20/11 1804. De utflyttar år 1812 till Grinda Säteri, men är snart tillbaka i ”fattighuset” där hennes skara av utomäktenskapliga barn utökas med en dotter Brita Sophia född 26/10 1816. Utflyttar på nytt vid okänd tidpunkt och återkommer 1824-25 medförande ännu ett barn med okänd fader nämligen Johan född 20/1 1823.

Gustaf lämnar hemmet år 1819 och flyttar till Länsmansgården och Fredrica flyttar år 1821 till Grinda Ryttartorp. Kvarvarande del av familjen har lämnat fattighuset före år 1828, men okänt vart.

Ovanstående uppgifter om Grinda Fattigstuga är hämtade ur pärmen Boendeförteckningar flik 1 skåp 1 i HBF:s fotoarkiv.

Fotnot: ”Lag om fattigvården” 1918 utgjorde det första systematiserade försöket att organisera socialvården på ett för hela riket likformigt sätt. Lagen betonade bla den ömsesidiga samverkan och intressegemenskapen mellan landsting, kommun och stat som fundamental i syfte att skapa en funktionell anstaltsstruktur.

Källa: Boken ”Arbetshemmet för kvinnor i Malmköping 1929-1964” skriven av Tommy Eriksson 1994.

Källor: Skriften Malmköping 150 år 1785-1935, tidningsklipp Eskilstuna-Kuriren 1961-66, aug. 1973, Sörmlandsbygden 20 mars 1975, Södermanlands Nyheter 1966, Leif Jacobssons radioprogram mars 2002.


Bilder och dokument från Fattighusen i Lilla Malma

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Elizabeth Baunach
Föreningsredaktör för Bygdeband , Mallmköpingsortens hembygdsförening. Vid ev frågor kan du nå mig på telefon 0157-21495.