Stojby

Kategori: By

1539 beskrevs Stojby bestå av:
1 skattehemman
1 sämjehemman med sämjeutjord i Ryssby
½ sämjehemman
½ kyrkohemman som 1550-53 var förlänat till frälsemannen Sten Bengtsson Ulv .
1 frälsehemman tillhörigt frälsemannen Måns Persson Stierna.

Koordinater: 56.806583, 16.329434

Information om Stojby

1539 beskrevs Stojby bestå av:
1 skattehemman
1 sämjehemman med sämjeutjord i Ryssby
½ sämjehemman
½ kyrkohemman som 1550-53 var förlänat till frälsemannen Sten Bengtsson Ulv .
1 frälsehemman tillhörigt frälsemannen Måns Persson Stierna.
Stojbys historia

Byn Stojby omnämns fösta gången 1539 i Gustav Vasas jordebok där alla lantegendomar i Sverige registrerades för att kunna beskattas. Då stavades namnet ”Stogby” men har senare stavats ”Stoybij” där förleden Stog,Stoy eller Stoj har tolkats som förekomsten av en spång eller bro som utgjorts av hopfästade stockar. Tidigare var området mycket vattenrikt. Namnet ”Möre” kommer t.ex av att landet är rikt på vattenfyllda hålor s.k. mörar.
1539 beskrevs Stojby bestå av:
1 skattehemman
1 sämjehemman med sämjeutjord i Ryssby
½ sämjehemman
½ kyrkohemman som 1550-53 var förlänat till frälsemannen Sten Bengtsson Ulv .
1 frälsehemman tillhörigt frälsemannen Måns Persson Stierna.

”Hemman” betyder gård men har även en skatteteknisk innebörd liksom ”mantal.”
På 1540-talet var ett hemman eller mantal en gård som kunde försörja en familj och även betala in en rimlig skatt.
Det är intressant att notera att Gustav Vasas jordebok ligger till grund för dagens fastighetsbeteckningar. Med tiden kunde en gård försörja flera familjer och då delades gården så att nr 1 delades i nr 1:2 och 1:3 osv senare kan hopslagningar ha skett så att Knapegården t.ex. består av Stojby 1:2; 2:2; 3:2; 5:1 samt Knapegården 1:1.
Det blev svårt för myndigheterna att ha kontroll över beskattningsmöjligheterna. Därför beslöts 1628 att upprätta detaljerade bykartor som skatteunderlag. Stojby hör till de byar som tidigt karterades så det finns en karta över stojby från 1690 i lantmäteriverkets arkiv i Gävle.
Ett skattehemman ägdes av den bonde som brukade det. Han betalade liksom idag en skatt till staten.
Den som brukade ett frälsehemman ägde inte själv sin mark. Han var vad vi idag kallas arrendator. Han betalade ingen skatt utan en avgift till ägaren som ofta var en adlig person som kunde bo långt ifrån gården.
Ett kyrkohemman ägdes av kyrkan dit bonden betalade arrendeavgiften. Många kyrkohemman drogs under Gustav Vasas tid in till staten (kronan) och fick då beteckningen ”kronoskattehemman”
Ett ”sämjehemman” betalade inte någon skatt till staten utan kunde tillsammans med andra sämjehemman betala en gemensam skatt. Hur sämjehemman har uppkommit vet man inte.
Vad ”utjordar” är kan också vara svårt att förklara. Det är en företeelse som är speciellt för Kalmar län. Man kan säga att det var en obebyggd gård. Vanligen var det en övergiven gård som brukades av de andra bönderna i byn. I äldre tider ägdes jorden kollektivt av byborna men var och en hade rätten att bruka vissa arealer av åker,äng mm.
På kartan från 1770 fanns en ödetomt inom bytomten som var en utjord tillhörig frälsegården (Knapegården).

Storskiftet 1770 -1774.

Efter många ägodelningar vid arvsskiften under årens lopp bestod gårdarna av en massa små skiften. Det hade inte så stor betydelse som det skulle ha haft idag med moderna maskiner men alla var tvungna att komma överens t.ex vad man skulle så på de olika tegarna för att den innersta tegen skulle kunna skördas i lagom tid. Detta problem hade en stor social betydelse med många sammankomster men det var troligen inte alltid så trevligt Därför försökte man omorganisera gårdarna så att det blev färre skiften ända ner till ett skifte (”enskifte”) på t.ex kalmarslätten.
Man upprättade en karta som visade aktuella ägostrukturer och markförhållanden. Denna redovisning har troligtvis anor från förhistorisk tid.

Laga skifte 1832.

Vid denna reglering gjorde man mycket noggranna ekonomiska bedömningar så att det blev rättvist mellan brukarna. I Stojby kunde tre gårdar ligga kvar på den urprungliga bytomten medan de övriga fick flytta till nya tomter. De som tvingades flytta fick ersättning för detta..
Före laga skifte var det fem gårdar i byn men det var fler ägare. Efter skiftet blev det nio gårdar varav 6 fick flytta (1:3; 1:4 och 2:3 fick vara kvar på den gamla bytomten)
Laga skifte gjorde även att ägogränserna blev raka och även de nya vägarna blev raka. Laga skifte tillsammans med nya brukningsmetoder (vändplog mm) gjorde att odlingslandskapet förändrades helt. De stora ängar som tidigare slogs till vallfoder åt djuren försvann nästan helt och brukades som åkerjord.
Laga skifte hade stor betydelse för jordbruket inte bara i Stojby utan i hela Sverige. Det verkar ha gått ganska smärtfritt i Stojby kanske mycket beroende på att Barometerns grundare Jon Engström (”trädoktorn”) ägde Knapegården och var en mycket dominerande person. Det framgår av protokollen att de andra bönderna inte protesterade mot hans förslag. På andra håll talades det om att lantmätaren var så illa omtyckt att han var tvungen att ligga över på Öland för att inte bli ihjälslagen.
Ulf Bernhardsson


Bilder och dokument från Stojby

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Ingemar Alriksson