Stora Bäckabo

Kategori: Herrgård

Jordbruk
Gården har varit i familjen Erikssons ägo från 1940-talet.

Koordinater: 58.196670, 13.581017

Information om Stora Bäckabo

Jordbruk
Gården har varit i familjen Erikssons ägo från 1940-talet.

St Bäckabos ägare från 1940-talet:

Georg Eriksson 1942-1958
Sterbhus 1958-1974
Per-Erik Eriksson 1974-1990
Lars Eriksson o Magnus Eriksson 1990-

Arealen är på 190 ha + arrendejord 35 ha.
Djurhållning: 1959 såldes mjölkkobesättningen, därefter fortsatt köttdjursbesättning.
Ladugården byggdes om. Köttdjursproduktion fortsatte fram till 1993.
Betesmarkerna stenröjdes och uppodlades . Stenmassorna användes till bottenfyllnad, när järnvägsbron vid Bäckabo byggdes 1994.
Endast spannmålsodling förekommer i dag. Ladugården är ombyggd till maskinhall.

Historia:

På 1600- och 1700-talet har gården ägts av släkterna Store, Hård och von Knorring.
Bäckabo blev i början av 1800-talet fideikomiss inom grvliga ätten Spens.Förutom huvudgården omfattade St Bäckabo då Stinagården,Bredegården och Aspenäs.
I mitten av 1800-talet arrenderades Bäckabo av rådman Hvarfen i Falköping.Under hans tid fanns det sex torp på Falan så stora att torparna hade hästök.
Hvarfen efterträddes av Johan Nilsson 1864. Han arrenderade fideikommiset St Bäckabo av greve C.A Spens och Engelholms Säteri i Östergötland.
J. Nilsson var en driftig lantbrukare. Så gott som hela gårdens byggnader byggdes om. Han startade också Bäckabo Kalkbruk i slutet av 1800-talet. Här var då ett trettiotal kalkarbetare sysselsatta. Kalkbruket var i verksamhet fram till 1930.
J. Nilssons arrendeperiod varade fram till 1884, då hans hustru endast 35 år gammal dog och efterlämnade fyra små barn. dessa tog sig sedan namnet Torulf.
År 1885 kom förutvarande inspektör på Vreten, Nils Johan Bergström Till Bäckabo. Han var arrendator i tio år och efterträddes av sonen Edvard Bergström. Jordbruket var på denna tid inte så mekaniserat, så antalet anställda kunde uppgå till ett trettiotal torpare och statare, ännu fler i skördetid.
Edvard Bergström hade avlagt med kand- examen i Uppsala, men avbröt studierna för att i stället ägna sig åt lantbruk. Under hans tid upplevde Bäckabo sin glansperiod med sällskapsliv, som han hade fått smak på under studentlivet i Uppsala. Efter Edvards död fortsattes arrendet av sterbhuset.
År 1928 kom Georg Eriksson som arrendator till Bäckabo. Han ahde tidigare varit inspektor på gårdar i Småland. Vid sidan av lantbruket ägnade han sig år kommunalt och kyrkligt arbete. Han var under flera år nämndeman i Gudhems härads tingsrätt, samt styrelseledamot i ett flertal organisationer inom jordbrukarnas föreningsrörelse.
År 1942 utarrenderades Bäckabo till Kåre Blom, som hade arrendet i 10 år. Under hans tid brann ladugårdsbyggnaden, som inrymde stall, ladugård och lada. Alla djur räddades dock.
Flygelbyggnaden byggdes om under Kåre Bloms tid.
År 1953 återtogs skötseln av Bäckabo av Georg Eriksson. Efter Georg Erikssons död 1958 övergick äganderätten till sterbhuset, som hade det till 1974, då ägandet genom överlåtelse till Per Erik Eriksson verkställdes.
1979 renoverades huvudbyggnaden till sitt nuvarande skick.
1990 överläts gården till sönerna Lars och Magnus Eriksson, som i dag står som ägare.(nedtecknat av Inga-Britta Riksson 2010)

Traktorer och andra fordon: Första traktorn kom c:a 1935, första bil 1925. ”Säckatröska” från 1948?, ny VW köptes 1955.


Bilder och dokument från Stora Bäckabo

Visa fler bilder & dokument ›


Platser i Stora Bäckabo



Naturanknutet
Ej definierat, se platsbeskrivning
Naturområden

Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Ann-Marie Bjureklev