Esperuds kronomasugn

Kategori: Masugn

Koordinater: 58.943780, 15.004975

Information om Esperuds kronomasugn

ESPERUDS KRONOMASUGN

Anlagd  1616

Nedlagd 1676

Länk: bygdeband / Sundbohäradsgruppens arbete

LÄNK: RIKSANTIKVARIEÄMBETETS FORNSÖK

LÄNK: HYTTOR / MASUGNAR I SUNDBO HÄRAD OCH LERBÄCKS SOCKEN

Från Bertil Waldéns böcker om Skyllbergs bruk 1947 sid. 178

Eftersom Esperuds 1616 anlagda kronomasugn i dess egenskap av ”vårt järnbruk” eller ”Lerbäcks bruk” i viss mån kan sägas utgöra upprinnelsen till Skyllbergs bruk, få vi i det följande anledning att ägna densamma mera ingående uppmärksamhet. Här skall endast lämnas en kortfattad resumé jämte några kompletterande notiser.

”Vid Skyllberg”’ uppger pastorsadjunkten Lars Ekstrand 1769 ”ha varit en Kronomasugn dit Lerbäcks bergsmän levererat sin skatt i kol och malm vilken blivit driven för Kronans räkning av en Kronobergsbetjänt.” Från 1626 till 1641 arrenderades kronomasugnen av i Jönköping verksamma konsortier, vilka erhållit privilegium på ”Tabergs och Lerbäcks bergsbruk”. Sistnämnda år övertogs arrendet av Louis De Geer, vars bruksförvaltare Louis Fineman 1645 lät ombygga kronomasugnen och under större delen av 1640-talet drev densamma. Fineman synes ha efterträtts av De Geers svärson Adrian Tripp, denne i sin tur vid mitten av 1650-talet av Jean De Geer. Denne ansökte 1671 hos Bergskollegium om tre frihetsår för Godegårds och Skyllbergs bruks masugnar, varmed avsågs Godegårds, Trehörnings och Esperuds masugnar. 1674 förnyades privilegiet på ytterligare tre år, men da De Geer 1677 anhöll om ännu sex år, nämnas blott Godegårds och Trehörnings masugnar. Redan året förut, 1676  hade ”Kongz Massugnen Espero” anmälts vara nedlagt; i dess ställe hade De Geer låtit uppföra den 1675 privilegierade Södra Svalare masugn .

”Kungsmasugnen” drevs av ström från Multen och kunde enligt 1673 års relation blåsas fjorton veckor om året. Malm hämtades från Blackfärds och Solbergs gruvor. Kolved köptes från närliggande skattehemman till stor olägenhet for Estabo och Rönnes hyttlag, som därigenom hotades av ”kollösa”

”Esperuds treding” på vilken kronomasugnen var belägen, förvärvades 1686 av Jean och Sara De Geer genom byte med Esperuds skattegårds ägare. I ”tredingen”, vilket område inrymmer Skyllbergs herrgård jämte park och allé, ingick bruksbacken vid Kvarnbron över ”Stora älven eller Bruksälven”, som numera blygsamt rinner under namnet Skyllbergsån. I en annan urkund uppges kronomasugnen ligga »2 Mousqvete Skott” från Långstorps hammare och Glosa hytta, ”dock intet i samma ström” Bruksbacken är att söka, där Skyllbergs kvarn en gång stod och där den numera till slaktbod apterade sågbyggnaden alltjämt står. Här kunde ännu på 1830-talet iakttagas ansenliga slaggvarp, och en nutida sagesman bekräftar att ”slagg finns det överallt häromkring i backarna”

Från: Eva Skyllberg i Altas över Sveriges Bergslag /Lerbäcks Bergslag – sid. 157

Ytterligare en hytta har funnits inom Skyllbergs gränser, Esperuds kronomasugn, som uppfördes år 1616 (Waldén 1947: 178). Hyttan har legat på platsen för Skyllbergs kvarn och senare såg (se karta i Waldén 1949). Denna plats motsvaras av RAÄ 444. På 1809 års karta redovisas kvarn, såg och brygghus redovisas längs ån ungefär vid RAÄ 444. Under 1830-talet fanns ansenliga slaggvarp vid bäcken (Waldén 1947:179). Idag har lokalen huvudsakligen karaktären av en slaggförekomst. Om anläggningarna invid bäcken, vattenrännan och stenskoningarna hör till hyttan eller de senare anlagda kvarnen och sågen är osäkert.


Bilder och dokument från Esperuds kronomasugn

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Peter Lundquist
Redaktör peter.lundquist@telia.com