Emme hytta

Kategori: Masugn

Koordinater: 58.90009, 15.2266

Information om Emme hytta

 EMME HYTTA
 LÄNK: HYTTOR / MASUGNAR I SUNDBO HÄRAD OCH LERBÄCKS SOCKEN
LÄNK: RIKSANTIKVARIEÄMBETETS FORNSÖK
 OMNÄMND 14561) Bergsmanshytta
UPPFÖRD 1633
NEDLAGD 1888
Från Bertil Waldéns böcker om Skyllbergs bruk 1947 s.137:
     Hyttan uppfördes 1633 (1631 enligt Sahltedt) av bergsmän. Hyttlaget var väl situerat med skog, masugnen hade god ström, och blåsning kunde försiggå i medeltal åtta veckor om året. Åt några rotar inom hyttlaget hade Jean De Geer mot vederlag av tackjärn upplåtit en tredjedel i Getabonäs gruvor, och i slutet 1680-talet anhöll hyttlaget att få bryta på Skåle gruvbacke. Även från Nyckelhults och Kulla gruvor erhölls malm. Hyttlaget, ”ett stort manskap flitige bergsmän”, fick 1684 beröm av bergsmästare för sin regelbundna blåsning.
Emmes hytta var 1760 taxerad till 12 ½ lisp. i tionde och producerade per år 700 á 800 skepp. tackjärn. Malm hämtades – enligt Garney 1778 – från Getabonäs,  Harabråtens, Rune, Tabergs, Kolkärrs, Nyckelhuks, Kroksjö, Kulla, Åmme och Garpa gruvor.
Då Bergensköld 1781 besökte hyttan, var denna så eländig, ”att hyttlaget trott varje blåsning vara den sista”. Det var dock osäkert, om och när man skulle få råd att bygga om masugnen och den likaledes förfallna hyttdammen. Enligt en med Valsjö frälsehemmans åbor träffad överenskommelse skulle blåsning få äga rum endast vintertid, enär hemmanets ägor annars skadades av översvämningar. Vattnet, som Emme hade gemensamt med Släte hytta kom från Valsjön, där en damm anlagts 1/4 mil åran hyttan. Man blåste ca hundra dygn vartannat eller vart tredje år. Förutom Getabo hemmans åbor innehade de flesta inbrukarna ej någon större hemmantal, en del 1/12 andra 1/16 hemman Därför var antalet inbrukare osedvanligt stort, åttiofem personer, som i öppen åker sådde 60-70 tunnor råg och höllo åttionio hästar.
Vid Bergenskölds besök hörde sig hyttlaget för, om det kunde erhålla något bidrag från Betskollegium till hyttans ombyggnad. Så tycks ej ha blivit fallet, utan man har fått hanka sig fram så gott det nu gott. I varje fall reparerades hyttan 1802, då Jan Jansson byggde ny pipa; densamme vaktade och ställde vid Emme åren 1770, 1771, 1806, och 1813.
1838 gav hyttlaget upp och träffade med Gryts, Haddebo och Hälla bruksägare följande överenskommelse. Hyttlaget skulle under sjuttiofem års tid till ett minimipris av 6 rdtr 16 sk.banco per stig försälja allt sitt kol till den nyanlagda masugnen vid Hjortkvarn, som hädanefter skulle svara för Emmes blåsningsskyldighet. Överenskommelsen fastställdes av Bergkollegium. Emmes bergsmän vara berättigade att själva blåsa i, som den ofta kallas, Hjortkvarns eller Emmes masugn, men synas ej ha begagnat sig av denna rätt. Vid den gamla Emmes hytta nedlades all verksamhet, under det av Hjortkvarns masugn drevs till 1895.
 Anm 1.
”heemashyttha” omnämns 1456 (DMS, 2-9/2 Upps. dipl.) (DMS = Det medeltidas Sverige. Riksantikvarieämbetet)
 Angående Emme hyttas ålder skriver Eva Skyllberg i Altas över Sveriges Bergslag /Lerbäcks Bergslag – sid. 123
 1698 års karta redovisar en masugn vid RAÄ 25. Masugnen finns med även på 1816 (1814) års karta. År 1853 redovisas byggnader vid RAÄ 25 men om det är en masugn som avses är osäkert. Enligt skriftliga uppgifter skall masugnen ha varit nedlagd vid denna tidpunkt men åtskilliga byggnader som hört till hyttdriften kan ändå ha funnits kvar. Nedströms masugnen redovisas en kvarn år 1698.
Hyttan som anlades år 1631 var inte den första i Emme vilket framgår av uppgiften om en hytta år 1456. Denna medeltida hytta har troligen legat på samma plats som den senare eftersom inga ytterligare hyttlämringar registrerats i Emme. Emme hytta var en bergsmanshytta. Ytterligare tre hyttor i Lerbäcks bergslag finns omnämnda från medeltiden, Skyllberg och Rönne i Lerbäcks socken och Åmme i Hammars socken (Waldén 1947:22).


Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Peter Lundquist
Redaktör peter.lundquist@telia.com