Norra Svaldre hytta

Kategori: Masugn

Visa karta
Norra Svaldre hytta
Koordinater: 58.929894, 15.137183

Information om Norra Svaldre hytta

NORRA SVALDRE

Anlagd 1632

Nedlagd  1860-TAL

Bergsmanshytta

 LÄNK: HYTTOR / MASUGNAR I SUNDBO HÄRAD OCH LERBÄCKS SOCKEN

LÄNK: RIKSANTIKVARIEÄMBETETS FORNSÖK

Länk: bygdeband / Sundbohäradsgruppens arbete

Från Bertil Waldéns böcker om Skyllbergs bruk 1947 s.135:

Masugnen vid Norra Svaldre – om det var den första må lämnas osagt –  uppfördes enligt 1644 års relation tolv år tidigare alltså 1632; Sahlstedt har emellertid – enligt ej angiven källa – angivet årtalet 1627. Den låg på skatteägor, brukade av bergsmän, hade god tillgång på skog samt ström från Hissjön och kunde blåsa nio veckor om året. Den drevs ”efter högsta makt” oaktat ”ett flat vattenfall” gav otillräckligt med vatten. Detta var nu en penibel historia,  eftersom samma ström drev herrskapet Jean och Sara De Geers masugn Vid Södra Svaldre. Konflikter uteblevo heller ej. 1688 anhöll hyttlaget att få flytta den omkr. 1680  iståndsatta masugnen men härav tycks ej ha något. Två år senare uppträdde bokhållaren Jean Cardon vid ett bergsting i Rökulla och protesterade a Jean De Geers vägnar mot att hyttlaget lade beslag på allt vatten. Han krävde, att blåsningen omedelbart skulle stoppas. Hyttlaget vägrade. Man hade utan hjälp av något herrskap byggt sina dammar och ämnade allt framgent använda den för masugnens behov. Bergmästaren tillhöll dock bergsmännen, att de ”intet måtte av tre vickors blåsningsvatten förhålla nio vickors blåst, Kongl. Maj:ts intresse till förminskanden”.

I början av 1700-talet väcktes förslag, att Släte lilla hyttlag skulle läggas under Norra Svaldres, vars bergsmän dock ej ville veta av samröre. Masugnen byggdes om 1742. Den presenterade 1760  400 á 500  skepp per år och erlade i tionde 13 lisp. per dygn. Enligt Garney nyttjades I778 malm från Getabonäs, Harabråtens, Rude, Tabergs, Kolkärrs, Nyckelhults, Kroksjö, Skuru, Garpa och Åmme gruvor.

Då Bergensköld besiktigade den 1781, befann sig pipan i gott stånds men utanbyggningen var bofällig (förfallen). Hyttbacken var stor och rymlig med täckta kolhus. Av rostgropar fanns det blott två, vilket var alldeles för litet. Hjulet drevs med bröstfall av ström fram Hissjön; en ”hålldamm” och en ”bakdamm” underhöllos. Hyttan var belägen 1/8 mil från Svalare gård vars åbor varje år blåsning ägde rum uppburo ½ skepp. tackjärn i arrende Av de trettiofem inbrukarna hade den mest besuttne 1/6 hemman under det att de övriga representerade 1/8,  1/12 och 1/16 hemmantal.  Inbrukarna utsådde tillhopa 20 tunnor råg och hade vardera sin häst. Hyttlaget förklarade sig gärna vilja ha malm från Nota bergslag till blandning.

1780 gick hyttlaget, på initiativ av en av inbrukarna, Erik Jansson i Bengstorp, till storms mot brukspatron Olof Burén på Skyllberg. Man krävde, att de under Skyllberg lydande hemmanen Valsjö, Hissjö, Södra Svaldre och Aboda, vilka en gång i egenskap av bergsmanshemman tillhört hyttlaget, skulle bidraga till hyttans underhåll och drift. Striden, för vilken redogöres i annat sammanhang, avgjordes genom Bergskollegii utslag den 11 december 1780  till Buréns förmån.

Från Norra Svaldre stammade den berömde, flerstädes omnämnde masmästeråldersmannen och hyttbyggaren Jan Jansson (jfr nedan s. 157 o.f). Han byggde 1801 ny pipa i masugnen och 1810 ställ samt vaktade där åren 1773 och 1779.

Under 1800-talets förra hälft, då Skyllbergs bruk for 5/8 mtl var inbrukare i hyttlaget, blåstes i regel vartannat år. På 1850-talet arrenderades hyttan av Gryts och Övre Haddebo bruksägare, som drevo densamma med malm från Spriberg m.fl. gruvor i Nora bergslag. Driften fortgick ännu ett stycke in på 60-talet. Den gamla mulltimmenshyttan står alltjämt kvar som en illa medfaren ruin.

 


Bilder och dokument från Norra Svaldre hytta

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Peter Lundquist
Redaktör peter.lundquist@telia.com