Släte masugn

Kategori: Masugn

Koordinater: 58.952861, 15.165194

Information om Släte masugn

SLÄTE HYTTA

Bergsmanshytta

Uppförd  1647

Nedblåst 1792

Länk: Bygdeband / Sundbohäradsgruppens arbete

LÄNK: RIKSANTIKVARIEÄMBETETS FORNSÖK

LÄNK: HYTTOR / MASUGNAR I SUNDBO HÄRAD OCH LERBÄCKS SOCKEN

Från Bertil Waldéns böcker om Skyllbergs bruk 1947 sid. 134:

Släte masugn uppges vara byggd 1647 av bergsmän. Den ombyggdes 1678. Hyttlaget var välförsett med skog, dock på oländig mark. Inbrukarnas antal var ringa, varför man blåste blott vartannat år, fem veckor om året. Malm hämtades bl.a. från blåa Nyckelhults och Skåneklints gruvor. 1690 voro Haddebo bruksägare inte belåtna med det tackjärn de köpt fram Släte och Emmes hyttor, men både Anton von Boij och Jean De Geer betygade, att de aldrig haft något att allmärka på järnet från dessa hyttor. Närbelägenheten till Skogaholms domäner lockade såväl Släte som Västra Å bergsmän att sälja kol till bruket. Detta var strängeligen förbjudet, enär bruken ju ej hade rätt till kolköp inom bergslag. Transaktionen påtalades av bergsfogden vid ett bergsting den 13 maj 1690, varvid såväl bruksägarna som bergsmännen fingo sig en skrapa.

Under 1700-talet drevs hyttan i oansenlig omfattning ty hyttlaget förblev litet och svagt. Hyttan ombyggdes 1729. Alltsomoftast fördes på tal att hyttlaget skulle sammanslås antingen med Norra Svaldre eller med Västra Å. 1772 var man ense om att nedlägga driften, och bergsmännen förbundo sig vid 100 dlr sm:ts vite att blåsa blott en gång till. Icke förty fortsatte man som förut. Hyttan framställde omkr. 1760 400 skepp. per år och var taxerad till 10 ½ lisp. per dygn. Enligt Garneys berättelse 1778 nyttjades malm från Harabråtens, Rude, Kolkärrs, Nyckelhults, Kroksjö, Skurus, Garpa och Åmme gruvor.

Då Bergensköld 1781 besökte Släte hytta, som låg alldeles ensam utan någon gård bredvid, var den 1729 uppförda masugnen nyligen förbättrad och befann sig i fullgott skick. På hyttbacken saknades dock efter vanligheten rostgropar. Hjulet gick med överfall. Fyra dammar underhöllos, en vid namn Dammängsdammen, en vid hytta, en vid Kroksjön och en vid Målntjärn, vilken sistnämnda hade fördämning av sten. Man var alls icke betänkt på att upphöra med blåsningen utan hade tvärtom för avsikt att i fortsättningen blåsa vartannat år i stället för som tidigare blott vart tredje. Det gick alltså ingen nöd på Släte hyttlag, trots att det alltjämt var svagt och blott omfattade 2 3/8 hemman, vilka på grund av hemmansklyvning representerade ej mindre än tjugotre inbrukare. Skogstillgången var tämligen god.

Den sista blåsningen vid Släte hytta ägde rum 1792. Jämlikt Bergskollegii resolution den 14 april 1796 ödelades hyttan och inbrukarna överflyttades till Norra Svaldre, Västra Å och Emmes hyttlag.

 



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Peter Lundquist
Redaktör peter.lundquist@telia.com