Östra Berg

Kategori: By

Informationen för byn Ö. Berg är ännu ej färdigställd, men kommer att läggas ut i den takt den redigeras / utforskas. Detta kan innebära att informatonen, till att börja med, ej visas i löpande tidsföljd.
Torpet Knattens historia finns inlagd.

Koordinater: 58.889568, 12.599000

Information om Östra Berg

Namnet

Ortnamn i Älvsborgs län anger att: ”Sedan 1541 finns upptagna två gårdar, östra och västra. Namnet anger att de ligger högt.”

 

Historia

Enlig Ånimskogs mantalslängder bodde 1628 i Bergh en bonde som hette Andherss. Förutom Anders bodde där hans hustru och en pijga och en gåsse som öffuer sin tolff åår ärs.  År 1635 bor i Berg en man Nils och en vuxen till, förmodligen hustrun. De finns kvar 1637 och 1638. Men 1639 är Anders tillbaka.

Troligen är Anders ovan den Anders Asmundsson, om vilken man kan läsa i Tössbo härads dombok. Han har 3 söner Lars, Anders och Per, som också ofta förekommer i tingssammanhang. På sommartinget 1657 sod fadern Anders inför rätta och protokollet lyder:

Anders Asmundsson i Ö. Berg, Ånimskogs sn, gift, som hade trätt ifrån sin äkta säng och haft olovlig beblandels med med sin legopiga Malin Larsdotter, ogift, framkon nu på Kongl. Maj:ts pardonbrev. Båda varit i Norige i tu år, dock särskilde. Han dömdes böta 80 dlr smt.

(Bötesbeloppet motsvarade vid denna tid ca. 9 tunnor säd eller 9 fat öl.)

På extrating i Åmål den 1 aug.1659 står Anders son Lars inför rätta för samma brott som fadern (äpplet faller inte långt . . .). Texten lyder:

Lars Andersson i Ö. Berg, Ånimskog sn å frälse, hade haft lönskaläge med en ryttareänka i Börita Andersdotter Lågan Ånimskog, men var nu sin kos och tjänte på Nynäs i Västergötland. Efter fadern Anders Asmundsson var god för honom och kunde ej neka till sin sons gärning, därför dömdes han böta 40 mk.

Vid septembertinget i Åmål 1659 var Anders Asmundsson åter instämd :

Anders Asmundsson i Berg, Ånimskogs socken å frälse, stämd emot majoren välb. Jöns Lilliebjälke om tvenne hästar han valackade (kastrerade) och födde, men kom inte eller gjorde sin ursäkt. Fälldes för stämmnings försittande till 3 mk och skulle stämmas till nästa ting vid sina 40 mk.

Vintertinget 1661 i Åmål står Asmundsson ånyo inför rätta. Denna gång kan vi läsa följand i protokollet:

Anders Assmundsson i Berg, Ånimskog, å frälse, kunde ej neka att tre hästar blev döda för majoren välborne Jöns Lilliebjälke på Säter, som han tillika fem andra valacker på en dag, och han därpå gjort sin ed självkravd, att det aldrig var med hans vilja, och som man förnimmer ingen kunna vara försäkrad om, som låter valacka. Så skall Anders betala majoren fjärdeparten av alla tre hästarnas värde efter mätismanna ordom, och böta 3 mkr, för han inte hade bekvämat sig till förlikning för efter avgågne stämningar, och såsom för tresko.

( För 3 mark kunde man vid denna tid köpa 10 liter råg. Vad hästarna kostade framgår ej.)

 

På hösttingen 1661 är det sonen Anders tur att ställa sig inför skranket :

Anders Andersson i Berg, Ånimskog, som i förledne höst kom hem från fiendeland och kronans tjenst, inråddes att giva sig in till sin gamla (f.d.) hustru Ragnela Torbjörnsdotter i Sälleby (Säljebyn), Ånimskog, efter hon nu ångrade allt det illa  hon gjort honom emot och lovade en allvarsam bot och bättring.

Anders hade tydligen blivit utskriven till militärtjänst. När han blev utskriven, vet vi ej. Sverige regerades då av krigarkungen Karl X Gustaf, som dock avled den 13 febr. 1660. Han bedrev innan dess två krig, dels mot Polen som inleddes 1655, där freds slöts den 23 apr. 1660, och dels mot Danmark, som inleddes i aug. 1658 och där freds slöts den 27 maj 1660.

Men kriget mot Danmark var egentligen en fortsättning på det krig som avslutades med tåget över Bält och resulterade i freden i Roskilde, som resulterade att Sverige erövrade Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän samt Trondheims län.

Anders kan ha deltagit något eller några av dessa krig.

Vid hösttinget 1668 är det brodern Lars, som är instämd :

Näst fälldes Lars Andersson i Berg, Ånimskogs socken, å frälse, för stämnings försittande (han hade inte infunnit sig vid tinget) emot Bengt Larsson på Hängelö om skogshygge, till 3mk.

(Bengt Larsson var befallningsman på säteriet Hängelö)

Lars var även instämd till vårtinget i Torpane 1669 :

Samma dag kom för rätten Johan Anderson i Gunnarbyn, Ör sn och klagade på Lars Andersson i Berg i Ånimskog sn, att han hade borgat av honom en häst för   1 tunna spansk salt, i höstas, vid Allhelgonatid, lovandes betala saltet om Pålsmässan (Pålsmäss 25 jan. till minne av aposteln Paulus omvändelse) näst efter, men icke efterkommit det vidare, än tillbudit honom ½ tunna gult salt, som kostar mindre, och 1 hatt. Så emedan samme Johan Andersson nu begärde därför sin häst igen, och den andre var intet mäktig, att försäkran om sin betalning vi detta tinget. Ty kändes berörde Johan Andersson berättigad nu genast, att ta sin häst igen, och den andre förlustigad av på kostande fordring, emot åtnjutne körslor.

Först 1663 på vårtinget i Torpane dyker den tredje brodern Per upp :

Näst förliktes Kåre Bryngelsson i Slommerud med Per Andersson i Berg i Ånimskog sn om igentagen bössa av Per Andersson, vilken han har köpt av en tjuv och gavs honom 4 mk i förlikning.

 

Kaplansboställe
Så långt boken Tössbo härads domböcker. Anders Edestam gjorde på 1970-talet utdrag ur Tössbo härads domböcker, där det bl.a framgår att att Ö. Berg i början av 1700-talet varit kaplanboställe för komministern i Åmål. Detta framgår av följande utdrag:

1706.  Caplan i Åmål Lars Dusinius caplansboställe Ö.  Berg, förmedlat till 1/2 mtl.

1710.  Husesyn på 1/2 krono Ö.  Berg, Ånimskog, som kaplan i Åmål, nu kyrkoherde i Silbodal herr Lars Dusinius innehaft och herr Jonas Faxell skall tillträda.

1713.  Caplan i Åmål herr Jonas Faxell ang.  till Åmåls stad anslagna Kaplanboställe krono Berg, Ånimskog, ang.  gärdesgårdar.

1719.  Kaplan Arvid Svala stämt Henrik Persson i Ånimskog om ett fähusbygge (utf.  beskrivet), som Henrik enligt förlikning med herr Arvid antecessor Jonas Faxell 16 maj 1713 lovat bygga på Bergs kaplansboställe men ej gjort.

I Karlstads stifts herdaminne kan man läsa om dessa präster :

Laurentius Dusinius föddes 1672 i Holmedal och var son tillkyrkoherden där Micael Olavi Dusinius. Studerade i Karlstad skola och gymnasium, student i Uppsala 1680 och prästvigdes där 1685. Komminister i Brunskog samma år. Komminister och skolmästare i Åmål 1689 efter sin bror  Olavus. Kyrkoherde i Sillboldal 1710. Predikade på prästmötet 1691. Död 1719.

Största delen av sin verksamhet fullgjorde Laurentius i Åmål. Han synes ha varit nitisk både som präst och skolmästare. Vid olika tillfällen ingrep han mot personer, som fört ett mindre exemplariskt leverne. Sålunda angav han 1692 en borgare, som gjort sig skyldig till ”dubbling” och dryckenskap en viss söndag och därför försummat både ottesången och högmässan. Borgaren dömdes till kroppsstraff. Vid samma tillfälle angav han en annan person, som ”talat emot Gud och den heliga nattvarden”. Ett par år tidigare besvärade han sig över en borgare, som kallat homom tyrann, emedan han agat borgarens son, samt utspritt, att Dusinius var så sträng mot skolgossarna, att borgarna inte vågade sända sina barn till skolan. Men stadens borgerskap gav honom gott beröm inför rätten, och denna resolverade, att de borgare, som inte håller sina barn i skolan, skulle ”icke vara värdiga att njuta borgarrätt”.

Jonas Christophori Faxell  föddes 1671 i Tveta som son till komministern där, Christophorus Svenonis Faxelius. Till Karlstads skola och gymn. Student i Lund 1692. Prästvigdes där 1700. Antagen av defensionskommissionen till predikant vid Närkes och Värmlands tremänningsregemente samma år, åtföljde regementet till Livland, avsked 1703. Blev komminister och pedagog i Åmål 1710. Död 1715. 

På begäran av överstelöjtnanten vid Närkes och Värmlands tremänningsregemente Peter Bäärnhielm rekommenderade Domkaptlet 1700 studiosus Jonas Faxell till skvadronspräst vid regementet, vilken prästvigts, sedan han blivit ”i consistorio noga i de behöriga studierna examinerad.” Efter Jonas Faxells styvsvärfaders, kh i Edsleskog Petrus Risells död förordar Domkapitlet hos K. M:t dennes broder Nicolaus till efterträdare, men nämner i andra rummet Jonas Faxell, som är ”en vacker man, som följde det nyutskrivna folket förliden vår åt Livand och lärer utan tvivel göra sig till något bröd förtjänt, helst han ock därhos både för sin lärdom, goda gåvor och skickliga leverne har gjort sig ett gott lovord.”

 F. Fryxell skriver, att Jonas Faxell ”var ganska sjuklig, så att han nödgades hava hjälpare såsom studenten Lars Enhörning (student i Lund 1692 av Värmlands nation) från 1712 till 1714 och sedan gymnasisten Johan Thomæ Beckman” (son till km i Bolstad Thomas Beckman). Jonas Faxell ägde 1709 ⅛ mtl Käppenäs i Edsleskog, som efter hans död ägdes av hans barn.

  eller Arvidius Brynolphus Svala föddes 1683 i Ör och var son till landsgevaldigern Bryngel Svala. Han studerade vid Karlstad skola och i Lund, där han prästvigdes 1716. Samma år blev han komminister i Åmål och lärare vid skolan där. Han avled i Åmål 1731. 

I ett odaterat brev, troligen fr 1717, till domkapitlet skriver han, att hemmanet Ö. Berg i Ånimskog var ”indelt till kaplansbol” för komministern i Åmål. På grund av hemmanets avlägsna läge kunde han inte få annan nytta därav än de ”10 rdr courants ränta”, som åbon därstädes , erlägger till komministern. I gengäld hade denne inte tillfälle att övervaka, hur hemmanet sköttes, utan kunde befara, att svår husröta skulle på sistone belasta honom. I Åmåls landsförsamling fanns ett lika stort hemman Tollebol, vilket som skattevrak hemfallit till kronan. Han ber därför Domkapitlet föreslå K. M:t, att Tollebol upplåtes åt honom till kaplansbol i stället för Ö. Berg, så att han ”därigenom torde vinna något bättre tillfälle att befordra” sin näring. Skrivelsen har sannolikt bidragit till att Tollebol blev komministerboställe.

Borgare i Åmål ger Arvid Svala i brev till domkapitlet  gott beröm. Han beskrives som den, ”vars nit för Guds heliga ord . . . och ömhet om barnens fullkomliga undervisning samt följaktligen hos sina åhörare vunna kärlek vida överträffat, vad man sig nu kan föreställa, så att de stadens invånare, som av honom till den sanna lärans kännedom förda blivit, ’icke utan synnerlig sinnets rörelse dess förtjänster utnämna kunna.”
_____________

Det är inte känt när Ö. Berg blev kaplansboställe, ej heller om det bodde någon kaplan där. Arvid Svala skriver ju : ” På grund av hemmanets avlägsna läge kunde han inte få annan nytta därav än de ”10 rdr courants ränta”, som åbon därstädes , erlägger till komministern.” Svala bodde alltså inte i Berg.
Jonas Faxell bodde troligen inte heller i Berg, eftersom han fr.o.m. 1709 äger en gård i Edsleskog, och denna ligger btydligt närmare Åmål än vad Ö. Berg gör. Av domboksutdragen framgår dock, att både Svala och Faxell har haft ansvar för underhållet av Ö. Berg.
Däremot är det inte osannolikt att Laurentius Dusinius bodde i Berg. Dessutom att han var den förste som tog kaplansbostället i besittning. För dett talar att domboksutdragets information om att hemmanet förmedlades till ½ mantal. Detta kan tyda på att det hade blivit ”skattevrak”, d.v.s. den tidigare ägaren hade inte betalt skatten och staten hade övertagit ägandet. Dusinius gifte sig dessutom, enlig Edestam, senast 1693. Han kan ha flyttat till Ö. Berg i sambamnd med giftermålet.

______________________________

Sidan kommer att kompletteras.

Ö. Bergs historia ovan kan även läsas som PDF-fil, med källor angivna. Klicka då på PDF-filen nedan och ladda sedan  ner densamma.


Bilder och dokument från Östra Berg

Visa fler bilder & dokument ›


Platser i Östra Berg



Okategoriserat
Bebyggelselämning

Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Lars Lundin
Internetredaktör för Ånimskogs hembygdsförening. Om du har frågor om Ånimskog ellersynpunkter på denna hemsida, är du mycket välkommen att ringa till mig på telefon 0532-25 183, eller skriva till mig på adressen: lundin_lars@telia.com.