Myran

Kategori: By

Koordinater: 58.90035, 12.59392

Information om Myran

Namnet

Namnet antyder att gården ligger / låg vid en myr. 1540 skrevs det Myren, 1552 Mȳrran, 1825 Myran. Officiella namnet är idag Myren, men bland ortsbefolkningen används sedan länge namnet Myran. Någon egentlig myr i närheten av gården finns inte idag, med undantag av en stor damm, ca 20 m sydväst om bostadshuset. Från denna leder en bäck. Möjligen är det denna damm , som tidigare har varit en myr.

Belägenhet och natur

Se kartan ovan. Till gården leder idag en ca 1 km lång väg, som utgår från Vingenvägen (mellan Krusebol vid E45 och Vingens hamn) omedelbart öster om Lågan. Före 1980 utgick den enda vägen till Myran från Gatan i Hult. Denna också utgående från Vingenvägen. Denna senare väg stängdes då av och en ny byggdes, eftersom det hade skett en dödsolycka på den obevakade järnvägsövergången strax väster om Myran.

Gården ligger vid en lång dalgång, som sträcker sig i nord/sydlig riktning från Hensbyn i Tydje socken ned till Västergården och Vänern. Genom hela dalgången rinner en bäck, som avvattnar det stora skogsområdet nordväst om Myran, den s.k. Myreskogen. Bäcken, som i samband med inlandsisens tillbakadragande, säkerligen var ett betydligt större vattendrag, har byggt upp en bördig jordbruksbygd utefter hela  sin sträckning ner till Vänern.

Tidningsartikel

Ånimskogsbördiga konstnärinnan Gerda Palm, född 1871 på Henriksholm, har omkring 1930 skrivit en artikel om kronogården Myran. Denna artikel, som finns som en nedladdningsbara PDF-fil  Myran, kan tjäna som en introduktion till gården och dess historia.

Historia
Fornlämningar

Inom Myrans gränser finns två registrerade fornlämningar, belägna väster om vägen mellan Lågan och Myran. Det största ligger högt över vägen på en bergsrygg och är ett synligt röse. Det andra röset ligger nedanför berget ca. 10 m från vägen och är nästan helt övertorvat. Endast några större stenar är synliga. Rösena är från bronsåldern. För mer information, se Röse.

Dessutom finns en fångstgrop registrerad, belägen öster om torplämningen Myrögården. Gropen är ligger strax öster om den gamla vägen mellan Myran och Hensbyn, vid avtagsvägen upp mot Ögår’n.  För mer information, se Fångstgrop.

Befolkning
Myran har säkerligen, under århundraden tillbaka, varit en gård med jordbrukande befolkning. Namnen på dessa bönder, känner vi inte till förrän i början av 1600-talet, då de s.k. mantalslängderna började upprättas. Detta skedde som ett led i att förbättra statens  beskattning av befolkningen. Sålunda kan vi i mantalslängden från 1628 läsa att på Myran fanns en bonde och att han var änkling, samt att där fanns en gåsse och en ”legepiga”. Vad bonden hette framgår inte, men däremot att Myran var en frälsegård, dvs gården ägdes av en frälseman / adelsman, till vilken bonden hade att erlägga skatt. I mantalslängden från 1630 framgår dock att han hette Grels, som också tas upp 1635 tillsammans med ytterligare en person i Grels hushåll. Detta år har tillkommit ytterligare en bonde, Swen med tre skattebelagda personer i sitt hushåll. Grels och Sven vet vi lite mer om, eftersom de förekommer i Tössbo härads domböcker. Man kan nog anta att de var bröder. I ett tingsprotokoll från 1636 kan man läsa:

Sven Olofsson i Myran, på sin hustru Dordi Bryngelsdotters vägnar, skötte [sålde] all den arvrjord henne tillkom i Berg med ödegården Ormsbyn [Olsbyn, V. Berg] i Ånimskogs sn till hennes broder Hans Bryngelsson i Berg för fullt vederlag igen med bemälte Hans Bryngelssons arvjord i Torpane och ödegården Storgatan i Holm sn, Nordals hd.  Så äger nu Hans Bryngelsson med arv och köp all gården Berg med ödegården Ormsbyn. Uppbud och lagståndet.

I lika måtto skötte och avhände bemälte Hans Bryngelsson sin arvejord i Torpane samt ödegården Stora Gatan i Holms sn, Nordals hd, till sin syster Dordi Bryngelsdotter och hennes efterkommande för fullt vederlag igen med hennes arvepart i Berg, Åne-skogs sn, och alla dess underliggande egendomar, och i reda pengar till 15 pund koppar. Så äger nu bemälte Sven Olufsson med sin hustrus arv och bägges deras köp halva Torpane gård med halvparten ödegården Storgatan. Är lagbundet och lagståndet.

Det var alltså ingen fattig familj som brukade Myran. Om Svens sambrukare Grels kan vi läsa i protokollet från sommartinget 1647:

Grels Olsson i Myran bekände att han uppburit på sin broders vägnar av Halfvard i Korsbyn på jordbyte emellan Torpane i Holms sn och Berg i Ånimskog sn 40 rdr, på var barns Grels, Jöns och Amund Olssons vägnar nu intet mer har att fordra på samma jordbyte.

 

Vi gör nu ett språng framåt i tiden till 1678, då man i tingsprotokollet kan läsa:

Anders Bryngelssons i Myran, Ånimskog, dräng, blev 1677 utskriven till knekt.  Drängen hette Jon Håkansson.  Anders intygades vara sjuklig, har bråck och ”skall vara sina 60 år”.

Anders Bryngelsson  är alltså brukare eller landbo på Myran 1677. När han blev landbo där vet vi inte, men det var efter 1650. Han är den tidigaste av Myrans brukare, som vi känner till mer än namnet.

Anders ville alltså inte bli av med sin dräng, som han behövde som hjälp på gården, eftersom han själv var sjuklig. Utskrivning till knektar var vid denna tid en plåga för allmogen i hela Sverige. Sverige hade under nästan hela 1600-talet legat i krig med ett mångfald länder,  oftast Danmark, och detta hade utarmat Sveriges befolkning, både ekonomiskt och numerärt. Krigsmakten krävde ständiga utskrivningar, huvudsakligen böndernas drängar och ogifta söner.

1677-1679 fick vi även i våra trakter känna på krigets fasor. 1677 bröt den danske fältherren och ståthållaren i Norge, Gyldenlöwe, in i östra Dalsland med sina norska trupper och härjade stora delar av Tössbo härad, avbrände husen i Hängelserud i Tösse och Lund i Ånimskog, samt tog kyrktionden vid sistnämnda kyrka. I början av januari 1679 återkom fienden och utövade de gräsligaste ohyggligheter. Den norska generalmajoren Dunkan hade därvid sitt läger i Tösse. Tydje kyrka och Edsleskogs prästgård, norra halva delen av Åmål samt 45 bondgårdar i häradets norra del förvandlades till aska.

Sådan var situationen när Karl XI, som då regerade Sverige, beslöt att införa det vi idag kallar indelningsverket. Detta för att lättare rekrytera manskap till armén. Mera om detta på annan plats. Förutom soldattorp till knektarna, skulle även officerarna få gårdar, vars avkastning skulle bidraga till deras försörjning, samt som bostad för familjen, då så påfordrades. På så sätt kom gården Myran, som hade varit en frälsegård, att någon gång före 1683, bli en kronogård och officersboställe för fänrikar tillhörande VästgötaDals regemente.

Anders Bryngelsson blev till att börja med arrendator på bostället. Varför han slutade som arrendator, vet vi inte, men omkring 1690 flyttar i alla fall till granngården Lågan. Detta enligt ett tingsprotokoll från 1694, där det står att läsa:

Erik Ulfsparre skaftade till Anders Bryngelsson och hans son Bryngel Andersson i Myran skatterätten i 1/2 Lågan, Ånimskog, för 60 rdr.  Köpebrev 31 mars l690.

Officerare genom tiderna
Nedan följer en förteckning över de officerare, som under åren som följer, har haft Myran som boställe. I lista anges ofta en högre rang än fänrik. Denna är den rang de hade då de avgick ur tjänst. En del fänrikar har aldrig bott på stället. Orsaken till detta kan vara att fänrikarna i regel var mycket unga  – inte mer än 16-17 år – och de bodde då säkerligen i föräldrahemmet, när de inte var i tjänst.  A.E. Lilliestierna skriver i sina minnesanteckningar, att han blott var 17 år, då han utnämndes till fänrik.

Fänrik Lars Kåresson Slom  1683-          Bodde då i Slommerud.
Fänrik Anders Kåresson Slom  1686-     Bodde då i Slommerud.
Regementskvartermästare Petter Riddercrantz    1691-?    Bebodde Hallebols säteri  1691 i Tösse, då husen där lades i aska.

Fänrik Erik Sotberg     1694-1699
Kapten Erik.Hård af Segerstad     1700-1701.
Kapten Gunnar Gyllenstorm     1701-1703.
Kapten Hans Ulfsparre af Broxvik     1703 (5 månader)
Regementskvartermastaren Erik Luthman     1704-1705.
Kaptenen frh. Gustaf Wilhelm von Köhler     1706-1706. Bytt med . .
Fänriken Tomas Kootz 1708-1711.
Kapten Jacob Höökenberg     1711-1712.           Se Tydje Stom. Bodde 1726   på sin gård Högkil i Håbol
Löjtnant Anders Hasselroth     1712-1714.  Samtidigt bodde där . .
Löjtnant Isak Roos     1713-1714.
Fänrik Jacob Ludvig Ahlefelt     1714-1719.
Fänrik Nils Berggren     1716.
Fänrik Bernt Lang     1719-1722.
Löjtnant Anders Hasselroth     1722-1734.
Fänrik Anton Dondo     1734-1749.
Fänrik Christian Wallenbeck     1749-1754.
Fänrik Petter Wilhelm Belfrage     1754-1760.
Fänrik Johan Christian Sorbonne     1760-1763.
Löjtnant Magnus Wilhelm von Strömborg     1763-1768. Död 1768 13/2.
Löjtnant Knut-Magnus Limaeus     1768-1769.
Löjtnant Josef Forssel      1769-1771.
Löjtnant Elias von Wolcker     1771-1775.
Fänrik Jacob Chorman     1775-1782.
Löjtnant Johan Jacob Montan     1782-1786.
Fänriken frih. Carl Henrik Posse     1788.
Fänriken frih.Konrad Ribbing af Koberg     1788-1793.
Löjtnant Nils Koch     1793-1800.
Löjtnant Jacob Gideon Kafle     1800-1807.
Fänrik Lars David Kafle     1807-1812.
Kapten August Edvard Lilliestierna     1812-1823.
Löjtnant Johan Anders Bergquist     1823-1830.
Löjtnant Gustaf Leonard Holmdorff     1830-1833.

Myran upphörde att vare militieboställe 1835. Det arrenderades sedan av kapten  A. E. Lilliestierna.

Artikeln är ännu ej slutförd. Kommer att kompletteras med händelserna efter 1835.


Bilder och dokument från Myran

Visa fler bilder & dokument ›


Platser i Myran




Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Lars Lundin
Internetredaktör för Ånimskogs hembygdsförening. Om du har frågor om Ånimskog ellersynpunkter på denna hemsida, är du mycket välkommen att ringa till mig på telefon 0532-25 183, eller skriva till mig på adressen: lundin_lars@telia.com.