Önnarp

Kategori: By

Koordinater: 56.233332, 13.5

Information om Önnarp

1584 års mantalsregister redovisar endast en jordägare i Önnarp. Han skrevs helt enkelt bara med namnet Tord. Dessutom fanns fyra gårdsmän.

I jordebok från 1583 skrivs namnet Önnderup. Förleden kommer av mansnamnet Önder, Ynder. Slutleden rup är samma som torp, nybygge.

Det fanns en plats på skifteskartan som benämndes ”Nistubacke”. Det syftade på att det på en otillgänglig plats funnits nio jordstugor som byborna flydde till, när krigshärar eller snapphanar närmade sig byn.

1629 redovisas Mårten Tordsson som ägare. Decimantboken från 1651 upplyser om att Önnarps helgård brukas av Lasse och Tord Mårtensson. Dessutom finns torp Tirup brukat av Gammal Tordsson och Lergravstorp som innehades av Jens Mogensön.

Släkten har troligen bott här ännu tidigare för ”måndagen den 11 juli 1580 vittnade Aage Lasseenn ij Önderup” vid tinget om gränsmärke mellan Vittsjö och Norra Åkarp.

Vid denna tid var Skåne danskt och många gränsstrider och plundringståg förekom. 1612 blev ett svårt år för våra förfäder. Gustav II Adolf ryckte in i Skåne med sina trupper i februari och ödelade 24 socknar. Den 8 februari (vilket år) drog hans trupper fram och härjade och ödelade Hässleholms gård, Finja, Vankiva, Hörja, Röke, Norra Åkarp och Vittsjö. Kungen skrev själv i ett brev till riksrådet att de inte mött något motstånd, utan hans trupper ” grasserat, skövlat, bränt och ihjälslagit alldeles efter vår egen vilja”

1644 inträffade Horns krig. Gustav Horn gick över gränsen i Markaryd med 1 000 man. I mars beklagade han sig över ”att de sammanrotade bönderna gjorde alla vägar osäkra” Det bildades friskytteförband redan då.

1664 skrevs häradsmannen Tord Mårtensson in i bondeståndet i Sveriges riksdags protokoll.

Ur domboken 1713
En ”treding” av Önnarp brann en kväll före jul 1712. En gårdspiga hade gått med ljus i ”drängeloftet” då några linkläder hade antänts. Brandstod utgick med 66 riksdaler.

Ur rättegångsprotokoll från 1753:
”Efter stämning tilltalar cronolänsman Håkan Hjerton warieringskalen Nicklas Stare och gifta hustrun Kierstina Tuvasdotter i Önnarp för bedrifwit enkelt hor.

Nicklas Stare om 22 år och Kierstina lika i ålder tillstå bägge deras brott, som skiedt en söndagsafton efter Michaeli sistlidna år innan solens nedgång war och då Tulson Jakobsson war afrest till slätten. Kierstina befinnes dock ej hafande.”

Utslag
”Emedan Nicklas Stare och hustrun Kierstina Tuvesdotter i Önnarp som war gift med Tulson Jakobsson därstädes och med honom tvenne barn sammanaflat tillstår att de med varandra enkelt hor begått, plikta de war för sig 55 daler silvermynt. Samt för sabbatsbrott eftersom det skiedt innan kl 9 om kvällen en söndag, hvardera 10 daler samt undgå enskild skrift i Röge kyrka. I brist på penningar fick Kierstina 28 dagar på vatten och bröd och Niklas 17 piskrapp.”

1820 inträffade en brand i Önnarp som ödelade fyra längor, ”all inbärgad gröda och största delen av lösöret blev lågornas rov”. Det var två gårdar som eldhärjades. Sedan bönderna presterat föreskriven ed förklarade häradsrätten att dubbel brandstod skulle utgå. Per Nilsson blev ”uppbränd i eldsvådan”. Då hans hustru dött några år tidigare blev de två yngsta barnen omhändertagna av grannar.

En sägen berättar att en samling ”supebröder” var på kalas i Önnarp och spriten flödade. När de var omtöcknade av sprit var där två som ville ut och ro. De andra varnade dem och sa att ni kan lätt råka ut för en olycka när ni är fulla. De svarade ”Om vi drunknar så får Herren två mätta påga”. Båten kantrade och båda drunknade. Ett dystert slut på kalaset.

Laga skifte skedde 1851. Gårdarna fick beteckningarna Önnarp 1:2, Önnarp 1:3, Önnarp 1:4 och Önnarp 1:5 samt Lergravstorpet 1:1.

Gårdarna styckades därefter i flera delar. Församlingsboken från 1900 anger tio personer som hemmansägare och fem som torpare. 1930 hade hemmansägarna ökat till 18 men nu fanns inga torpare mer. 2000 var det bara ett par gårdar som drevs som heltidslantbruk.

1927 togs ett kraftverk i bruk som levererade ström till byn och som byggts av Önnarpsbor.

26 torp i Önnarp är dokumenterade, varav 24 är utmärkta och två har blivit gårdar.

Önnarps kraftverk
Berättat av Erik Sandén.

På 1920-talet kom några bönder på idén att bygga ett kraftverk för att få elektrisk ström. De gjorde beräkningar av vattentillgången och en expert gav gott hopp. Om det gjordes ett dämme nere vid fallet skulle fallhöjden bli sju meter. Bönderna bildade ett bolag och tecknade andelar efter gårdarnas storlek. Vid denna tid fanns 18 hemman i Önnarp av varierande storlek.

Lån togs i Röke sparbank på 20 000 kr, som skulle amorteras på 20 år.

Dämmet skulle de själva bygga. I september var kraftverket färdigt för inkörning. Det såg ut att gå bra. Det var en regnig höst med god vattentillgång och byn strålade av ljus.

På 1940-talet blev sjön bottenfrusen och kraftverket stod stilla. Då fick fotogenlamporna komma till heders igen.

1947 var skulden betald och det var en ny generation hemmansägare som ville ha mjölkmaskin, hydrofor och andra eldrivna maskiner. Till detta räckte inte strömmen. 1948 kopplade Sydkraft på ett nytt ledningsnät och kraftverkets saga var all.

 

Under varje stamfastighet kommer att finnas ett avstyckningsdokument samt information om gården före laga skifte.

 

 

 


Bilder och dokument från Önnarp

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Tommy Borg