Galthult

Kategori: By

Visa karta
Galthult
Koordinater: 56.233332, 13.5

Information om Galthult

Galthult omnämns redan 1498 i samband med ett jordskifte ”en gård i Galthult, som Jöns Birgeson och Tyre på boer, giffwer Fjorton pund smör”. Galthult tillhörde 1583 Helsingborgs län och 1617 Kristianstads län enligt danska förvaltningsindelningen.Det har varit olika stavningar under århundradena: Gáltalt, Galdtoldt, Gallthullt. Från 1754 står det Galthult. Enligt Ortnamnsarkivet är förleden är galt, ”hanne av gris” och slutleden hult ”mindre skog”.

Galthult bestod 1658 av ett frälsehemman, ett skattehemman och geistlighetens utjord. Skattehemmanet låg på Övre Galthult 1. Frälsehemmanet fanns på Nedre Galthult 2. Frälsehemman innebar att ägaren var en adelsman som bodde i någon annan socken. Till denne betalades skatt och arrende. Namnet på innebyggarna kan spåras i Röke sockens kyrkoböcker som börjar 1647. Utjorden var kyrkans och låg också på Nedre Galthult 3. Kyrkans jord drogs in till kronan och blev därefter kronohemman.

Fredrik II utfärdade 1569 en order om att en förteckning över kyrkans ägodelar skulle göras. I Skåne upprättades Lunds stifts landebog, som är en handskriven förteckning över all jord som kyrkan ägde. I listan över ägor som tillhör Röke sockenkyrka finns följande notis: ”En agir y Nedre galtoltt som Jens Pederssen och Jes Nielssen brugir och kircken faar inthz landgille aff”. Boken finns utgiven i tryck och i en fotnot står ”i kanten med yngre hand No 3”.

1671 brukades denna utjord och Galthult 3 av Joen Hemmingsson. Han betalade 1 öre om året till kyrkan.

Galthult hade tydligen ganska mycket bokskog för 1749 blev dess ”boke och eke” på häradshövding Gardells order ”synat och taxerat uppå huru många fullvuxne svin som där kan fetas”. Det fanns ”41 st. boke och eke träd”

1662 förlades 1 000 uppsvenska ryttare i Skåne med inkvartering i huvudsak hos nordskånska och blekingska kronobönder. En ny regel infördes som kallades ryttarbruk, som gick ut på att ryttaren fick överta en fjärdedel av bruket på kronogården om bonden inte kunde betala kosthållet. Dessa regler utökades efterhand till att göra ryttaren till arvtagare av halva bruket om bonden dog. Änkan skulle få andra halvan om hon betalade ryttarlönen. Om hon dog eller gifte om sig fick ryttaren hela bruket. Det fanns ryttare som pressade sin bonde på mer pengar än han hade rätt till, vilket kunde leda till konkurs.

Svenskarna ville gärna ha fler bofasta uppsvenskar i Skåne och såg genom fingrarna med övergreppen. Höga tullar mot Danmark hindrade till viss del skåningarnas handel. Svensk gudstjänstordning och byggandet av Lunds universitet skulle vända skåningarnas handelsvägar åt norr och därmed göra dem mer svenskvänliga. På detta sätt påbörjades försvenskningen (inkorporeringen) av Skånes bondebefolkning.

Ett dokument där namn finns är Allmogens Trohetsförsäkran till Karl XI, också kallat för Edsbrevet. Detta var ett försök att hindra de bofasta bönderna från att ha någon kontakt med snapphanar och friskyttar. Dessa kom ofta från deras egna led – söner och drängar på gårdarna. Bönderna i Västra Göinge undertecknade det med sina bomärken i Hovdala 1677. Om de vägrade skulle var tioende bonde hängas. Från Galthult kom minst fem undertecknare. 1719 friköpte de två bönderna på Galthult 3 den gården. Det benämns då ”Cronohemmanet ett halvt Cavalerihästhemman”.

Utdrag av domboken från Västra Gäinges vinterting i Röinge den 4 mars 1774:

”I anledning av Galthults åboars skriftliga ansökning fann Tingsrätten skäligt vid 5 dalers vite förbjuda att ingen utan deras vilja, eller erhållen tillåtelse, må hädanefter understå sig hösta på kärr måssar och rammar uti deras enskilta fäladsmad förrän 14 dagar före Mickelsdag. Tymedels deras kreatur lida skada i avsaknad på nödigt mulbete.

Komme detta förbud att årligen till vederbörlig efterrättelse bevisligen kungöras.

Uppläst å Röke kyrkovall den 12 juni 1774.”

1791 friköpte de båda bönderna på Galthult 2 den gården från friherre Jakob Bennet Stjärnblad och hans hustru friherrinnan Charlotta Stjernblad för ”375 riksdaler specie eller 2250 riksdaler silvermynt”.

Kyrkoherde Erik Timmelin var en av de präster som ivrigast bekämpade baptismen under dess genombrott på 1850-talet. Han försökte genom vakthållning vid sockengränsen hindra kolportörer att komma till Röke. 1859 hölls ett mycket stormigt möte i Galthult där Erik Timmelins dräng och kyrko­rådet i bryska ordalag förbjöd en talare att uppträda i församlingen.

 

1945 byggde skogsägarföreningen ett sågverk i Galthult. Där arbetade cirka tolv man fram till ungefär 1975.

En del är hämtat ur Alf Åbergs böcker om Skåne och Snapphanar.


Bilder och dokument från Galthult

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Tommy Borg