Hulshult

Kategori: By

Ej avstyckade torp finns under respektive fastighet samt listade i dokumentet Torp i Hulshult.

Visa karta
Hulshult
Koordinater: 56.233332, 13.5

Information om Hulshult

Hulshult stavas 1579 Holtsholt, Holtzholt 1658 och från 1754 skrivs det Hulshult. Huls kommer av håla, sänka, fördjupning i terrängen. Slutleden hult betyder mindre skog.

En gammal skröna eller legend, återgiven av Artur Thörn, berättar att Äljalts by någon gång på medeltiden blev överbefolkad och att det blev brist på mat. Då ska byborna ha samlat ihop alla jordlösa familjer, lastat dem på några kärror och kört dem långt ut i skogen. Där ska de ha släppts av och Äljaltsborna kört hem igen. Folket hittade inte tillbaka och så uppstod Hulshult.

Förmodligen överlevde de på bär och jakt och bodde till en början i rishyddor.

I byordningen för Hulshult från 1600-talet framgår att det rådde en viss osämja mellan byarna Äljalt och Hulshult:

”På det att all oreda och missförstånd til grannafreds ernående må förekommas, hafwa wi samtlige Hultshultsbors åboer öfwerenskommit at låta författa emellan oss ett grannabref, på det sätt och innehåll som följer.

(Något moderniserad stavning.)

  1. Att var och ens gärdesgårdar skola vara i fullkomligt stånd till 1 maj, att undgå laga syn, så att de kunna göra fred för all slags kreatur som vilja sig intränga i vången.
  1. Förbehålla vi oss att Eljalts åbor eller deras utskickade om sommaren till att hämta sina hästar och andra kreatur i marken, ej må äga tillstånd att få fara igenom vår vång, över gräs och höbredor, som hitintills skett, därigenom vi stor skada tagit, utan skall den vara laga plikt underkastad som från vångens fredande till dess uppgivande sig understår att upptaga och nedkasta våra mölle och ängsmoden.

Men vad vinter angår få de resa obetaget.

Sen följer flera punkter.

Att detta må såväl av oss som våra omkringboende grannar oryggligen hållas, anhålla vi allra ödmjukast om högvälborne Baronen och Häradshövdingens, så ock Tingsrättens höggunstliga stadfästelse med vite å den som häremot bryter, och detta allt med våra namn och bomärken bekräfta av Hulshult den 8 marti 1763.”
Fyra namn utan bomärke.

De äldsta skattelängderna redovisar för Hulshults del endast två bönder. 1584 års mantalsregister nämner jordägaren Joen Aagesön och gårdsmannen Trued Kjerstensön.

Decimantboken 1651 upplyser om att helgården i Hulshult brukas av fem bönder.

En notis från 1702:
”sent om aftonen föddes et oächta pigebarn i Hulshult af et qwinfolk dägan Olas Boel benämnd. Vid funten bekom jag ingen annan relation och bekännelse om barnets fader än att Syna som bar barnet, sade att denna Boel sagt för henne at en karl kom til henne på hin sian Blaholma torp, som blev barnets far. Den hon inte kände och såg honom hwarken förr eller sedan.”

Åke Tordsson bonde i Hulshult
Skåne var danskt vid denna tid och Åke stavas Aage Thordssen. Christian IV var kung. Han utfärdade en förordning 1646 att prästerna skulle föra böcker över befolkningen. Röke kyrkbok, som börjar 1647, finns bevarad. Hörjas och Västra Torups första kyrkoböcker har förkommit och Rökes är den första bevarade från 1690. År 1657 utbröt krig mellan Danmark och Sverige. Danskarna förlorade och måste 1658 avträda Skåne, Blekinge och Halland.

Åke var gift med Arina. Åke finns nämnd i decimantboken 1651. Det var den längd som angav tionde till kyrkan.

Åke och Arina hade barnen Tuve (Thue), Karina, Kjerstina och Bengt.

Både Åke och Arina dog 1677.

Fyra torp är dokumenterade och utmärkta.

Tuve Åkesson bonde i Hulshult och Elna Tormarsdotter född i Övre Galthult
Tuve var son till Åke Tordsson och Arina och Elma dotter till Tormar Nilsson och Johanna. Tuve och Elna gifte sig 1649.

Barn: Åke född 1650, Nils 1652, Karina 1655, Johanna 1657, Jöns 1660, död 1661, Pernilla 1662, Jöns 1665, Kjerstina 1671, död samma år, och Kjerstina född 1674.

Bönderna klagade över att det togs ut för höga skatter och en jordrevning företogs 1671.

Om Hulshult kan vi läsa följande:

Ryttarhemman
”Tue Åkesson ¼ mt, Jöns Nilsson ¼ mt, Bengt Åkesson ¼ mt, Måns Torsson ¼ mt. i Holsholt haffer temmeligt godt muhlbete, Engen ähr kierrwall medt måsse och små starr, Eekeskogh till något byggningstimber i wången, Suurskogh till täppe och brennewyd sampt böökeskogh till 4 swyn ollon medh Ellialt och flere och giffer Ollon Swyn till Cronan när ollon ähr. I beetes hage till 2 st kalfvar el hästar, deslyckes 1 lyten bäckeqwarn att mahla Höst och Wår, jordmonen till åckern ähr muldh, stenig och sandblandadt. Fasiliteter efter Inst 5 Ph och Commoditeter ansättes emot 1 ¾ Tu Utsädhe, som reduceras till qwaliteten och löper till Rågh och Korn Utsädhe 67 1/3 Sk, Eng till Höö 43 ½ lass, 400 Humblestänger 4 Sk.”

År 1688 ändrades mantalet till 7/8 mt för byn.

Troligen gifte Tuve Åkesson sig en andra gång med okänd hustru. Sonen Bengt föddes 1680/81.

Nils Tuvesson född 1652 i Hulshult
Nils var son till Tuve Åkesson och Elna Tormarsdotter och gift med Syna. De fick ett dödfött barn 1685.

Familjen levde under en orolig tid. Försvenskningen fortgick med predikan och kyrkoordning på svenska. Alla namn skulle försvenskas. Många unga män skrevs ut till soldater som skickades över Östersjön för att strida på svenskarnas sida i Polen, Estland och Litauen. Många rymde och gömde sig i skogarna.

Danmark förklarade krig 1676 och hoppades kunna återta Skåne. Göingebönderna hade lidit hårt av tunga skatter och pålagor och hoppades mycket på dansk seger. Många bönder och deras söner ställde upp på danskarnas sida. Karl XI gjorde ett försök att hindra de bofasta bönderna från att ha någon kontakt med friskyttar och snapphanar genom att tvinga dem att underteckna en trohetsförsäkran till kungen, även kallat Edsbrevet. I våra trakter skedde detta på Hovdala slott 1677. Om de vägrade skulle var tionde bonde hängas.

Fred slöts 1679 men gerillakrigföringen fortsatte länge. Många blev fredlösa och sökte sig till skogarna. 15 000 skåningar flydde till Danmark. Det beräknas att cirka 30 000 dog i strider och plundringståg. Många gårdar blev öde. Av de fredlösa snapphanarna blev det så småningom rövarband som hemsökte bondgårdarna och stal och plundrade för att överleva.

Bengt Tuvesson född 1680/81 i Hulshult
Bengt var troligen halvbror till Nils Tuvesson. Han uppges vara änkling 1719. Bengt var rusthållare och nämns i generalmönsterrullorna 1732 och 1733. Han tycks ha gift om sig med Boel Nilsdotter. Några barn har inte hittats i skrifterna. Bengt dog 1741.

Bengt Torkelsson Sparre född 1694 i Toarp, Oderljunga
Bengt Sparre var ryttare i Hulshult och gifte sig 1727 med änkan Lusse Persdotter från Algustorp. ”Bengt Torkelsson Sparre, ryttarson, barnfödd i Skåne och Oderljunga socken, kan läsa och skriva, 19 år, antagen den 11 maj 1714. Rulla 1722: Norra Skånska Kavalleriregementet.”

Han hade tjänat åtta år för Lasse Nilsson i Hulshult. Bengt var 33 år när han gifte sig och red för Överstelöjtnantens kompani.

Barn: Ingeborg född 1727, Lars 1735, Per 1737 och Elsa 1749.

Bengt Sparre blev senare korpral för Västra Torup.

Kristen Persson född 1718 i Brahetorp Vittsjö
Kristen gifte sig 1742 med änkan Boel Nilsdotter. De fick sonen Per 1745, död samma år.

Per gifte sig andra gång 1751, nu med Ingeborg Bengtsdotter, dotter till ryttaren Bengt Sparre och Lusse Persdotter.

Kristen och Ingeborg fick barnen Boel 1751, dödfödd son 1753, Bengt 1754, Nilla 1757, Per 1760, Kjerstina 1762, död 1763, Else 1763, tvillingarna Nils och Anna 1767, död samma år, samt Nils 1769.

Boel var  piga, Bengt dräng, Nilla gift med Kristen Trulsson i Myrakroken. Else står att hon var krympling, Nils övertog först gården men blev sen svagsint.

Kristen dog 1785 och Ingeborg 1786.

Nils Kristensson född 1769 i Hulshult
Nils var son till Kristen Persson och Ingeborg Bengtsdotter. Han övertog gården men någon av de äldre syskonen bör ha bott kvar en tid då Nils bara var 16 år vid faderns död och 17 vid moderns.

Systern Nillas son Truls övertog gården.

 

Laga skifte i Hulshult ägde rum 1830. Det var en omvälvande händelse när bönderna skulle byta mark med varandra för att få sammanhängande skiften. Tidigare hade de haft tegskiften, med smala remsor med lite av den bästa jorden, lite av den sämre, lite kärr, lite vildhöstnad och så vidare. Alla hade varit tvungna att så eller hösta samtidigt för att komma åt sina bitar.

 


Bilder och dokument från Hulshult

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Tommy Borg