Livered..

Kategori: Säteri

Koordinater: 58.087141, 12.379438

Information om Livered..

Livered tillhör Koberg.

Den dominerande byggnaden är Livered herrgård.

Livered.

Ägare:  1:1    Koberg

Dessutom utarrenderas:

Vassbo                                ½

Heden Andersgården         1/4

Heden Mattsgården            1/4

Hultet                                 1/4

Kopparhagen                                            1/4

Maden                                1/4

Arrendator:   John Hjalmar Persson f16/4 1891

Hustru:          Marta Risberg f 14/2 1897

Barn:             Alfhild f 1921

Nils f 1926

Skogvaktare: Karl Fredrik Lindström f1872

Hustru:          Nina Konstantia Norén f 2/8 1877

Ladugårdskarl:                   Gustav Albin Johansson f 28/7 1891

Hustru:                                Ada Kristina Johansdotter f 21/10 1893

Barn:                                   Sven f 1923

Majna f 1925

Lars f 1926

Bengt f 1930

Greta Elsa Linnéa Johansson f 21/12 1919

Jordarb:         Johan Alfred A:son Norberg f 1858

Hushåll:         Ellen Elisabet Norberg f 16/4 1894

Statardräng:  Gustav Rickard Norberg f 30/11 1891

Hustru:          Selma Gustavsdotter f 21/11 1891

Barn:             Karin f 1921

Åke f 1922

Ingrid f 1926

Axel Verner Axelsson f 9/3 1918

Statardräng:  Anders Filip Blidberg f 31/12 1896

Hustru:          Elsa Ingeborg Berlin f 20/10 1908

Barn:             Anders 1926

Ture f 1928

Erik f 1932

Maj Britt f 1933

Vanja f 1934

Chaufför:      Karl Gustav Sigfrid Svensson f 22/9 189

Hustru:          Olga Matilda Andersson f 11/8 1903

Barn:             Siv f 1932

Sten f 1933

Stallkarl:        Gustav Malm f 26/6 1890

Hustru:          Charlotta Josefina Johansson f 15/9 1889

Barn:             Sven f 1923

 

LIVERED    utdrag ur Högabos Hålanda Sockenbok.

Angående gårdens tillkomst förmäler sägnen, att en kristen man under Olof Skötkonungs tid

skulle ha grundlagt gården. Mannen skulle ha hetat Lie vert. Första stavelsen Lieve- kan tyda

på fornsvenska namnet Live, medan andra stavelsen tyder på röjning.

Dvs. : Lieverts röjning = Lievered.

Gårdsnamnet har haft varianter: 1574 Lifrwarodh, 1656=Lifwere, 1865=Lifwered.

Dagligt tal idag: ”liwre”.

Gårdar som har införlivats genom åren: Brådalen, Bråtaslätt, Gamla Krogen, Getås (med

Äspets kvarn) Grankärr, Hedan, Hedeberget, Hultet, Idaåsen, Ingelskrog, Kopparhagen,

Krobäcken, Lersik, Ljungeryd, Maden, Oset, Sandviken, Stavsjön, Strömängen, Svedjan,

Råhagen, Torpet, Vassbolund och Vadet.

AREALER ha: Åker=379, äng= 37, betes- och kalmark=282, skog=2321 totalt 3030 ha. De tre boningshusen på sätesgården är byggda på 1760-1770 talet.

Av övriga byggnader kan nämnas en gammal mangårdsbyggnad från Bråtaslätt som numera är flyttad till Hembygdsmuseum i Skepplanda.

ÄGARE OCH BRUKARE

  1. Gudmund Abrahamsson-Röd, förra delen av 1500-talet.
  2. Anders Gudmundsson-Röd, död 1598
  3. Peder Göransson-Ulfsparre, död 1648
  4. Gudmund Pedersen-Ulfsparre, död 1650
  5. Johan Pedersson-Ulfsparre, död 1659
  6. Eric Oxenstierna, från Uppland, född 1616 död 1662
  7. Eric Stake, från Hönsäter, död 1672
  8. Gabriel Oxenstierna, död 1719
  9. Gustav Hård af Segerstad, död 1714
  1. Johan Andris
  2. Magnus Lagerström, död 1759
  3. Carl Gustav Reutercrona, född 1717 död 1793.

Var riksdagsman för partiet ”Mössorna”, kommunalpolitiker också. Byggde egen läktare i Hålanda kyrka. Rester kvar i södra koret. De sista åren levde han lugnt på Livered med mottot: ”här har jag funnit min hamn, farväl hoppet och lyckan.”

  1. Johan Teodor Gripenstedt, född 1765 död 1821

Ägde även Gräfsnäs. Köpte in många av smågårdarna runtomkring. Ägde även gårdar i

Skepplanda, Färdsle och Kattleberg med underliggande tegelbruk.

År 1810 fick han rätt att bygga Getås kvarn, sedan brände han övriga kvarnar

i socknen. Han var en tyrann. ”Måns i Skaggata” gick till Livered och

”böstade upp honom!”. Sedan blev det lite lugnare.

  1. Sven Fredrik Selander, ägare 1830-1834.

Släkten Silfverschöld

  1. Nils August Silverschöld, 1787-1878
  2. Carl Otto Silferschöld, 1827-1879, kabinettssekreterae hos Carl XV
  3. Gustav Otto Silferschöld, 1864-1892, anskaffade det stora biblioteket på Koberg.
  4. Otto Balzar Arvid Silferschöld, 1871 -1951

Sålde av Vadbacka, Alvhem mm

  1. Carl Otto Nils Henning Silfverschöld, 1899-1955

Gift med Madeleine,

  1. Nils-August Otto Carl Niclas Silfverschöld, född 1934, gift med Desirée.

 

Livered

Arvid Hugo Andersson f 18/1 1911                                                     Sjömaden

Märta Linnea Andersson f Andersson f 27/11 1919                        Sjömaden

Ernst Rudolf Andersson f 5/5 1892                                                     Maden

Frans Andersson Löfgren f 18/6 1882                                                Klevbäcken

Hanna Cecilia Anderson f Svensdotter f 31/5 1886                        Klevbäcken

Fritz Hjalmar Andersson f 2/12 1900                                                 Maden

Frits Hjalmar Andersson f 21/8 1897                                                  Kopparhagen

Gustaf Adolf Andersson f 17/11 1900                                                Kopparhagen

August Andreasson f 22/8 1885                                                           Gamla Krogen

Hulda Tersia f Karlsdotter f 571 1877                                                Gamla Krogen

Gustaf Henning Hansson f 14/4 1908                                                Klovet

Ida Matilda Hansson f Gustafsdotter f 19/6 1870                                                        Klovet

Karl Olof Hultqvist f 7/5 1908                                                              Espet

Gunvor Inga-Lill Hultqvist f Persson f 16/5 1917                             Espet

Pontus Hultqvist f 29/1 1882                                                                Espet

Anna Maria Hultqvist f Norberg f 3/12 1878                                    Espet

Axel Linus Johansson f 29/4 1894                                                      Sandviken

Ester Helena Johansson f Larsson f 1/6 1897                                   Sandviken

Ester Erika Johansson f 22/3 1900                                                      Piga i Maden

Inga Birgitta Johansson f 8/3 1930                                                     Sandviken

Irma Irene Johansson f 3/11 1923                                                      Vadet

Josef Harry Johansson f 30/5 1907                                                     Råhagen

Karin Alice Johansson f Andersson f 24/8 1911                               Råhagen

Lars-Erik Johansson f 13/11 1931                                                       Sandviken

Otto Levin Johansson f 2179 1890                                                     Vadet

Hilda Emilia Johansson f Andersson f 3/10 1896                            Vadet

Albert Karlsson f 28/12 1886                                                                Kopparhagen

Anna Lovisa Karlsson f Andersson f 10/4 1889                               Kopparhagen

Erik Konstantin Karlsson f 12/4 1900                                                 Oset

Anna Teresia Karlsson f Augustsson f 1876 1901                            Oset

John Arnold Karlsson f 28/8 1918                                                       Kopparhagen o Älghult

Ester Viktoria Karlsson f Andersson f 13/11 1921                           Kopparhagen o Älghult

Juno Kesker f 28/9 1920                                                                        Gamla Krogen

Ester Teresia Kesker f Andreasson f 30/6 1920                                Gamla Krogen

Agnes Bernhardina Larsson f 26/6 1925                                            Berget

Alf Rune Larsson f 26/6 1932                                                              Vassbo

Britta Linnea Larsson f 29/3 1929                                                      Vassbo

Erik Gustaf Allan Larsson f 12/8 1919                                               Skogvaktare Livered

Fritz Edvin Larsson f 15/5 1884                                                           Berget

Karin Konstantia Larsson f Andersson f 1/5 1894                           Berget

Oskar Emanuel Larsson f 27/9 1900                                                  Vassbo

Anna Henrietta Larson f Andreasson f 7/8 1907                              Vassbo

Karl Harald Lindgren f 4/4 1908                                                        Rättare på Livered

Astrid Maria Lindgren f Aronsson f 7/3 1919                                    Rättare på Livered

Gustaf Rickard Norberg f 30/11 1891                                                Rättare på Livered

Selma Norberg  Gustafsdotter f 21/11 1891                                      Rättare på Livered

Åke Gustaf Holger Norberg f 9/5 1922                                               Livered

Ebba Norberg f Karlsson f 17/1 1927                                                 Livered

Hertvig Rudolf Olsson f 5/5 1892                                                        Strömängen

Karin Olsson f Johansdotter f 11/3 1896                                            Strömängen

Johan Ivar Olsson f 10/2 1887                                                             Ingelskrogen

Alma Charlotta Olsson f Larsson f 29/4 1888                                  Ingelskrogen

Olov Harald Olsson f 6/10 1928                                                            Strömängen

 

Kungligt besök på Livered.

Vi saxar ur Inrikes Tidningar Hänt 18 oktober 1776:

”Efter spisad aftonmåltid (på Gräfsnäs) reste Hans Kongl. Höghet med Dess Suite till det för

honom utsedda nattlägret på Säteriet Livered, en half mil från Grefsnäs beläget, Lagman

Reutercrona tillhörigt. Och Hennes Kongl. Höghet med Dess Suite hwilade qvar öfver natten

på Grefsnäs, och på bägge ställen Illumination anställd.”

Det var kronprins Gustav (Gustav IV) med nyvordna kronprinsessan som var på väg till Stockholm. Resan Göteborg-Gräfsnäs hade gått snabbt, bara 7 timmar. Säkerheten på Livered var väl ordnad med militärtrupp från Westgöta-Dahls regemente i Vänersborg (?) Grunnebo

VARDAGEN PÅ LIVERED

För samtliga under Livered säteri lydande gårdar, utgjordes arrendet helt eller delvis av dagsverkstjänst på sätesgården. ”Rätten” kallades detta oftast. Den beräknades olika för olika gårdar, antingen i form av arbete i skogsbruk eller i jordbruk och motsvarande. De flesta dagsverksdagarna togs ut i samband med slätter skörd osv. Som regel var det lördagen, som var dagsverksdag, men även under övriga dagar kunde arbetskraft tas ut för herrgårdens räkning. Då budade man arbetarna. Men med inställelsen, som under förra seklet kunde begäras att ske både kl. 4 och 5 på morgonen, var det ibland si och så. Det berättas, att vid visst arbete kunde ”förhinder” inträffa. Sådana tillfällen kunde vara, då det exempelvis vid höbärgningen var kort körsträcka – då blev det ju så många fler på- och avlastningar under ett dagsverkspass än om det var långt från ängen till ladan, detta motarbetades fordom med att en del hölador uppsattes ute vid de längst bort belägna åkrarna. Men man kan kanske förstå dessa ”frånvarodagar” då som regel arrendet, och därmed även antalet dagsverksdagar, höjdes mången gång kanske helt oberättigat. Långt tillbaka i tiden bestraffades som regel frånvaro från anbefallt dagsverke. Vederbörande fick helt enkelt arrest. Därom vittnar det gamla namnet ”kurran” än idag på en byggnad på Livered.

Oftast var det männen, som fick göra dagsverkena, men även en del kvinnodagsverken togs ut, antingen för arbete i anstiden eller för arbete vid herrgårdshushållet.

Det var inget ovanligt att 15-16 års pojkar fick fullgöra dagsverken, stundom kunde de vara ännu yngre. De fick då oftast lättare arbeten första året, såsom lövkrattning, röjning, stacka hö eller sköta räfsan, trampa i hölassen, binda ”nekar” eller sätta upp ”kräpp” och slutligen under vintern hjälpa till vid tröskningen och skogsarbete. Efter detta rekrytårs utgång, ansågs pojken vara fullgod dagsverkskarl kommande vår. Beviset härpå var, att han då fick vara med och harva på åkern. Att han självfallet fick de äldsta hästarna och de lataste oxarna ansågs vara i full ordning.

Under slåtter- och skördearbetets gång, kunde man få se upp till 35-40 man på en gång i färd med mejning. Därtill kom lika många kvinnor. Även om det inte alltid var full fart på arbetet, förekom alltid mängder av ”prov” bland dagsverksfolket, vem som kunde slå längst utan att vila, efterlämna den vackraste avslagna stubben, binda de vackraste kärvarna eller sätta upp de rakaste ”kräppera”.

Rasterna kungjordes som regel med herrgårdens vällingklocka. Då samlades allt arbetsfolket i någon närliggande lövdunge, förtärande den mycket enkla kost man medförde hemifrån. På rasterna var det alltid liv och glam. Man sjöng, berättade historier eller det förekom bland karlarna vissa kraftprov. Ett mycket kärt sådant var att lyfta vissa stenar upp på axeln. Sådana stenars vikt kunde som regel uppgå till 100 kilo. Alltid var de runda och glatta, samt svåra att handskas med. Nästan i varje lövdunge, där man höll raster, återfanns sådana ”löftestena”. Den som lyckades lyfta upp en sådan sten på axeln, betraktades länge som en hjälte. Det förekom även fingerkrok och armbrytning, någon gång brottning.

Det berättas att det fanns oxar, som exakt på minuten kunde avgöra då det var rast. Vid sådana tillfällen stannade de om det så var mitt på åkern och stannade där så länge det var rast. Ingenting förmådde rubba dem då. Endast flygfän och bromsar, ty då de ansatte oxarna för svårt, kunde det inträffa att de med redskap eller fordon efter sig, helt enkelt gick hem till stallet, oberoende av körsvennens åtgärder. Det kunde även inträffa, att de istället för att gå till stallet, tog kosan till närmaste träddunge, för att där skrubba av sig flygfäna. Vid sådana tillfallen var deras takt alltid betydligt raskare än vanligt.

Förhållandet var också ganska likartat med hästarna. Då de hörde vällingklockans klang, blev det resolut stopp, det gick endast att flytta dem om det bar av till foderplatsen eller om redskapen spändes ifrån. Vid ett tillfälle hade en vagn blivit stående mitt på allmänna landsvägen. Hästen flyttade sig ej, varför man fick spänna ifrån och gå och hämta en unghäst, för att på så sätt få hem lasset.

KOBERG

Började byggas ca 1490 av hövitsmannen på Älvsborgs fästning.

Tillhörde i slutet av 1500-talet släkten Leijonhufvud.

Ny ägare 1757 blev direktören på Ostindiska Kompaniet Niklas Sahlgren. Han dog 1776.

I sitt testamente hade han mycket besynnerliga bestämmelser. Gården skulle enligt hans vilja gå till någon stor jordbrukare.

Koberg kom jämte Hede och Alvhem till Sahlgrens dotterdotter som var gift med friherre Nils

Silfverschöld. Deras son Nils August S. blev fideikommissarie. Han införlivade också

Livered till familjen.

Kobergs slott fick sin nuvarande utformning 1897-98.

Pehr Osbeck

Föddes 1723 på torpet Oset i nordvästra Livered. En ovanligt stor begåvning som upptäcktes av en Skara-student. Denne hjälpte honom 1733 att komma till Göteborg. Började på gymnasium vid 17 års ålder. Fyllda 23 for han till Uppsala där han främst läste teologi men kanske lika mycket naturvetenskapliga ämnen. En av hans lärare var Carl von Linné som hjälpte honom att bli skeppspräst i Ostindiska Kompaniet. Han fick även hjälp av Magnus Lagerström som dels ägde Livered och dels var direktör i kompaniet. Hans noggranna dagboksanteckningar under resan gavs ute på svenska, tyska och engelska.

När han kom hem fick han berätta för Drottning Louisa Ulrika om sin resa.

Blev därefter präst i Hasslövs pastorat som ligger l0 km öster om Båstad.

Själv beskrev han sig så här: ”Då andra supit har jag läst, då andra har sovit då har jag skrivit,

då andra spelat har jag granskat örter och insekter, då andra dött har jag tänkt på döden”.

Han dog 1805. På gården Oset har Hålanda hembygdsförening rest en minnessten.

 


Bilder och dokument från Livered..

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Åke Karlsson
Åke Karlsson Bygdebandsredaktör för Hålanda hembygdsförening. Om du har information om, eller bilder från, Hålanda är du mycket välkommen att ringa till mig på telefon 0520-668384, eller skriva till mig på adressen akmt43@gmail.com