Östentorp 1:7..

Kategori: Gård

Koordinater: 58.048205, 12.274653

Information om Östentorp 1:7..

Ägare:  Östentorp 1:7, 1:9   3/16             Karl Levin Andersson f 29/9 1899

Änkan:                                Augusta Andersson f Andersdotter f 17/8 1875

Barn:                                   Signe Ottilia Andersson f 13/3 1918

Berta Linnéa Andersson f21/12 1913

Birger Teodor Andersson f 9/11 1910

Gunnar Algot Andersson f 29/1 1909

 

Stinas pojkar – Av Everth Högabo

Ja det var två pojkar, som en gång brukade f d Östentorp 1:7. De hette Anders och Svante. Efternamnet har jag glömt.

Man brukar tala om de fyra temperamenten: sangviniker, melankoliker, koleriker och flegmatiker. Anders var typexemplet på det förstnämnda: snabb i vändningarna, alltid glad, pratsam. Sökte gärna kontakt och tydligen rätt intelligent. Svante var raka motsatsen: trögtänkt, sävlig och rätt lat. Anders minns jag bäst. Inte minst för två händelser i mitt liv.

Den första gäller pojkarnas katt. De hade en jättestor lurvig ”inomhuskatt”. En sommarsöndag var morfar och jag – då kanske 10 år gammal – nere vid Grönån och fiskade ”steör”, dvs. bäcköring. Då fanns det gott om den i ån. Morfar ansåg, att bästa fisket för att få fångst, var att gå motströms, vilket vi även gjorde. Och fisk fick vi. Så småningom hade vi kommit till den mark som Stina ägde. Som vi håller på där, kommer Anders knallande med sällskap av katten. Morfar avbröt sitt fiske och började prata med Anders. Efter en stund blev katten så rasande orolig. Han for runt, krafsade och hade sig. Rätt som det var satte han med full rulle kurs emot hemmet. Morfar och jag uppfattade det som så, att ju längre han kom, ju fortare försökte han springa. Efter en stund frågade morfar Anders: ”Vad i hela världen tog det åt din katt?” ”Åh, jo” svarade Anders ”de e nog inga fara men, han har bara blitt nödinger. Å han e inte vander att göra det ute, för han har sin sketalöda unner köksbordet.” Man får väl ändå hoppas att han hann hem i rätt tid

Det andra gäller min första ”fylla”

Det rustades till bröllop hos morfars i Torpa sommaren 1931. Min moster Karin skulle gifta sig med Fritz Larsson på Ryra.

Jag hade då – 14 år gammal – fått det stora uppdraget att fara ut med inbjudningskorten ”biljettera” i ”raa” dvs. Torpa och Östentorp. När man lämnade fram dessa, var det sed att man skulle fägnas, bjuda på något. Dagen var okristligt varm. När jag kom till Stinas sade Anders:  ”så vart sum de e i da, får han ha nått å släcka törsten med.” Han tog fram ett dricksglas och två flaskor. Vad de innehöll såg jag inte. Räckte fram blandningen. Jag drack ur direkt. Det kändes rätt ”skarpt”. ”De e så vart, så han får allt ha e glas te.” Blandade och gav mig. Jag slök det också. Lite senare begrep jag vad han blandat, hälften brännvin hälften vin. Den fortsatta färden blev rätt vinglig. När jag så kör upp på gårdsplanen hos morfars skedde detta med en rejäl vurpa, mitt framför mormor och de fyra mostrarna. Mostrarna skrattade men mormor blev rosenrasande. Jag förpassades till en soffa i trädgården Där sussade jag gott resten av dagen, men kände på mig att någon då och då ”såg till mig.” Mot kvällningen vid åttatiden och lite mat, och efter noggrann kontroll fick jag åka hem. Hade jag kommit hem några timmar tidigare, hade nog fader Otto sett till att jag ej kunnat sitta på någon dag. Men man var ju alltid mormors skyddsling.

Evert Högabo


Bilder och dokument från Östentorp 1:7..

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Åke Karlsson
Åke Karlsson Bygdebandsredaktör för Hålanda hembygdsförening. Om du har information om, eller bilder från, Hålanda är du mycket välkommen att ringa till mig på telefon 0520-668384, eller skriva till mig på adressen akmt43@gmail.com