Sundby Tegelbruk

Kategori: Tegelbruk

Koordinater: 59.363393, 17.198839

Information om Sundby Tegelbruk

Tegelbruket grundades 1881 av Carl Gustaf Grandin som var ägare till Sundby (gästgivar)gård. Tegelbruket var verksamt fram till 1967 då produktionen lades ned. Byggnaderna började rivas under 1970-talet.

Carl Gustaf Grandin ägde Sundby gästgivargård vid denna tid och det var förstås han som initierade byggandet av ett tegelbruk. Liksom Östa och Tuna var det folk från annat håll som drev det hela. Den första var Johan Petter Karlsson som kom hit 1882 för att hjälpa till med tegelmakeriet. Johan Petter Karlson föddes 1828 i Myresjö i Småland och var innan han kom hit tegelslagare på Sundsviks Tegelbruk i Turinge (Nykvarn) där man hade tillverkat tegel från ca 1650 så man visste hur man gjorde. Handlanden August Gillberg i Stockholm köpte tegelbruket omkring 1885. August Gillberg i Stockholm var född 1829 och dog 1897 dvs 68 år gammal. Anders Ekvall kom från Tuna tegelbruk på Ytterselö 1885 för att bistå med kompetens men han flyttade vidare till Länna 1888.

Johan Johansson Hjert kom hit från Mariefred med fru och 3 barn och köpte tegelbruket 1890. Tyvärr dog Johan redan 1895, av influensa och lunginflammation, 61 år gammal, dvs efter 5 år som tegelfabrikör i Sundby. I bouppteckningen efter Johan Hjert kan man läsa om tillgångarna i tegel. De visar vilken diversifiering som fanns i tillverkningen. Här fanns 15000 tegelrör som förstås användes för dränering. Det fanns 7300 murtegel, 3700 klinttegel som är ett slags golvtegel eller klinker som vi säger idag. Det fanns 3300 reviteringstegel som var en mindre sten med hål som man kunde spika fast på träfasader och sedan putsa på. Det fanns tegelplattor och halvsten och 2580 takpannor. Det fanns också kolstybb och stickved och det blandades och användes till att elda upp ugnen med. Oftast användes kol men inte här. Allt satt till ett värde av 531 kronor. Från 1881 till 1895 hade det byggts 4 boningshus, 1 tegelugn, 3 torklador, stall och ladugård, 1 bod, 1 kallbod, 1 svinhus och 1 garage till ett värde av 10860 kronor.

Johan Hjerts sterbhus d v s hustru Anna Sofia Erlandsson och barnen Sofia Eleonora, Birger Bernhard, John Gunnar och Knut Edvin ärvde kvarlåtenskapen efter faderns död och verksamheten drevs som ett familjeföretag men Knut Edvin som bara var 14 år vid faderns död var den som så småningom kom att driva verksamheten vidare. Brodern Gunnar var mejerist och hade flyttat från Stallarholmen.

De största konkurrenterna slöt sig samman i AB Mälardalens Tegelbruk och för att ta upp kampen med dem behövdes förnyelse. Marknaden fanns ju fortfarande i Stockholm och det var naturligt att man sökte partners för att kunna finansiera och effektivisera verksamheten och 1916 överfördes verksamheten i aktiebolagsform. Men det behövdes friskt kapital för detta. Familjen Hjert valde således att ta in delägare i verksamheten och bilda ett aktiebolag för att säkra kapital till den fortsatta verksamheten. Lertäkterna på Sundby gård var dock fortfarande i familjen Grandins ägo vilket naturligtvis var riskabelt ur den synvinkeln att den viktigaste råvaran – leran – ägdes av någon utomstående. Men det kom att ändras relativt snabbt.

Pengar fanns hos de nya delägarna. Magnus Lindahl (född 1856) var en kapitalstark byggmästare i Stockholm och för hans del var det naturligt att av strategiska skäl införliva ett tegelbruk i aktieportföljen. Byggmästare Lindahl var verksam över praktiskt taget hela landet och självklart passade det bra att ha kontroll över ett tegelbruk. Han hade fastigheter på Västmannagatan och Rådmansgatan i Stockholm bla och dessa byggdes under perioden 1885 – 1900. Sonen Alf Lindahl (f 1889 – d 1981) var advokat, affärsjurist som år 1918 grundade Alf Lindahls Advokatbyrå i Stockholm. Denna advokatbyrå kom att bli en av Sveriges mest framgångsrika advokatbyråer med affärsjuridik som specialitet. Det passade bra med en sådan kompetens vid köpet av Sundby Tegelbruk.

Marken var fortfarande i familjen Grandins ägo och för att försäkra sig om kontroll över t ex lertäkten kommer man år 1919 överens med systrarna Grandin om att köpa gården. Köpet genomförs under 1920. Men det behövdes mera pengar för att göra detta och en ny intressent togs in i bolaget. Köpmannen Gustaf Thornstedt blev delägare och ny VD för Sundby Tegelbruks AB. I samband med detta sålde Hjert nästan alla sina aktier till familjerna Lindahl och Thornstedt.

Familjen Thornstedt behöll sedan bruket ända till nedläggningen 1967 och faktiskt ända till 2001 då fastigheten såldes till Sundby – Tomter AB för bildandet av Sundby strands samfällighet och ca 200 ny villor uppfördes med start 2002.

I augusti 1981 sprängdes skorsstenarna.

Peter Eriksson berättar: ”Vi var några stycken från ING 1. Men jag fick äran att trycka av eftersom att vi var i Stallarholmen. Vi borrade 48 hål i varje skorsten. Som fällhugg. Sedan skulle vi ladda med en halv dynamitgubbe i varje hål. I några (många) hål smög vi i 1 och 1/2 gubbe. Jävlar vad det small. Dom skulle ha fallit som träd. Men bara för att vi hade laddat för mycket så såg det ut som att dom försvann rakt ner i marken!

Sundby tegelbruk var kunglig hovleverantör av tegel. Farsan, Hasse Eriksson som jobbade på Erik Åsbergs åkeri och Stallarholmens Trafikbolag, berättade när han levde att han körde tegel till Haga slott från Sundby. Gustav VI Adolf berättade för honom att vår nuvarande kung Carl XVI Gustav ville bli murare som barn. ”Då ska pojken få mura” ska han ha sagt.”

Jörgen Lindell berättar: ”Den stora torkladan som var 140 meter lång var jag med och rev ner. Den användes till ved av min pappa, Folke Andersson och Einar Eriksson. Einar var med och byggde ladan 1941 och då kostade den 140 tusen att uppföra. Jag har byggt mitt garage i Strängnäs med virke därifrån. Det fanns virke i dimensionerna 163×70 som var 10m långa.  låg som golv i 3 plan, tätt ihop med 20mm spalt. Det var en ansenlig mängd.”

Lyssna till sången om Sundby Tegelbruk och dess historia. Text och musik är komponerad av Bertil Lindh.


Bilder och dokument från Sundby Tegelbruk

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Bertil Lindh
Jag är en av föreningsredaktörerna för Stallarholmens Hembygdsförening. Har du kunskaper om, synpunkter på eller frågor beträffande det jag publicerat i Bygdeband kan du nå mig på telefon 0152-10468 eller per mail bertil.lindh@makuland.se. --- Jag är född 1944 i Södertälje. Flyttade till Stallarholmen 2003. Gift med Anita och har 2 vuxna söner varav den ena bor i Stallarholmen. Har släktforskat under några år och funnit många anfäder i dessa trakter vilket vi inte hade en aning om när vi flyttade hit. Har med intresse fortsatt att fördjupa mig i traktens historia.