Skånska Glasbruket

Kategori: Fabrik / Industri

Information om Skånska Glasbruket

Skånska Glasbruket 1691 – 1762

Skånska Glasbruket, Perstorp, var en storindustri under förra hälften av 1700-talet. Glastillverkning i Skåne förekom redan under den danska tiden vid början av 1500-talet, men i relativt blygsam skala. År 1691 anlade generalguvernementkamreraren och sedermera landshövdingen i Blekinge län Göran Adlersteen Skånska Glasbruket, vilket på sin tid intog en förnämlig plats inom den svenska glasindustrin. I privilegiebrevet stadgades att tillverkningen kom att omfatta ”Fensterglaas, Flaskor och Bouteiller, men inga andra glaas”.

Bruket anlades på rusthållarhemmanet Stora Henrikstorps ägor, ett arbetshemman som tillhörde Herrevadskloster. Adlersteen inlöste både Lilla och Stora Henrikstorp från staten för 280 daler silvermynt. Först byggdes hyttan och salinshuset och därefter bostäder för personalen och andra byggnader (se karta nedan).

Några svenska fackmän fanns inte att uppbringa, men Adlersteen lyckades anställa en grupp arbetare från Tyskland, som efter hand lärde upp svenska arbetare. Brukets förste arbetsledare var Måns Stål, från Stockholm, ock olika befattningar var glasblåsare, hyttpojkar, slipare, askebrännare, vedhuggare, torvskärare, smeder och skogvaktare, totalt var som mest ett 60-tal personer anställda vid Glasbruket.

Sand som förbrukades hämtades från Finjasjön eller Sorrödssjöarna. Kvartsen bröts och hämtades från Attarp, Västra Torup. Bönderna runt bruket ålades att hugga skog och bränna pottaska. Den övriga råmaterialet fick man från utlandet och hämtades vid någon av sjöstäderna.

För år 1749 finns uppgift om brukets produktion som upptar följande glas; 20 st taffelglas, 236 kistor fönsterglas, 54000 fina glas, 172000 gemene glas och 2300 blädrikar (glasföremål med blåsor).

Göran Adlersteen var född i Stockholm omkring år 1640, han blev adlad 1681 och introducerad i Riddarhuset 1682 under nummer 1004 samt upphöjd i friherrligt stånd 1707. Han dog å Gärsnäs gård den 10 mars 1713. Efter Adlersteens död tillerkändes glasbruket hans döttrar Kristina-Beata, Ulrica och Maria. Efter hand tog Kristina-Beata över driften till sin död 1754, då bruket överläts till släkterna Schönström och Sjöstjerna. Bruket och alla underlydande hemman övergår 1761 till general Gustaf David Hamilton i Barsebäck. Produktionen upphörde troligen i samband mer detta ägarskifte.

En eldsvåda ödelade bruket samtliga byggnader Kristi Himmelsfärdsdagen den 20 maj 1762. Skräddare Niklas Malmlöv, Stensmölla, dömdes till döden för att ha anlagt branden, dock hade Kongl.Majt. ”af gunst och nåde från dödsstraffet förskonat Niklas Malmlöv”. Sådan var Henriktorphyttans dramatiska och föga värdiga epilog. Den skyldige fick sitt straff, blev spösliten på kyrkbacken i Perstorp och avförd till Varbergs fästning. Brukdirektören Wessman blev gästgivare vid skjutshållet i Blekemåsa och glasbruket Henrikstorp förvandlades till säteriet Gustavsborg.

År 1961 genomfördes av Skånes Hembygdsförbund på bekostnad av Skånska Ättikfabriken, nuvarande Perstorp AB, och Rikantikvarieämbetet en arkeologisk utgrävning av hyttplatsen.
Vid hyttplatsen, på slutningen ner mot sjön, där brukskrogen låg, har rests en minnessten över glasbruket.

År 1914 startade Skånska Ättikfabriken ett glasbruk, som låg vid bangården i Perstorp, nästan mittför stationen. Hyttan med det välvda taket låg i centrum och i ansltning till denna låg sliperibyggnaden, rader av röda längor för lagring av färdigvaror, brukskontor etc. Tillverkningen bestod av buteljer, hushållsglas, apoteksglas, glasrör, kupor för el-armatur m.m. Dessutom tillverkades kristallglas som slipades till vackra vaser. Efterhand tilllverkades i huvudsak flaskor för ättiksyra.


Bilder och dokument från Skånska Glasbruket

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Lars Åkesson