Röke 3:6 – Röke 19:1 – Röke kyrka – Röke 4064

Kategori: Kyrka

Röke 1:19. Avstyckad från Röke 3.

Visa karta
Röke 3:6 – Röke 19:1 – Röke kyrka – Röke 4064
Koordinater: 56.236531, 13.521857

Information om Röke 3:6 – Röke 19:1 – Röke kyrka – Röke 4064

Röke gamla kyrka
Kyrkan byggdes i slutet av 1100-talet i romansk stil. Materialet var gråsten. Byggnaden innehöll kor med halvrund absid i öster samt ett högre och bredare långhus. Det fanns två ingångar till långhuset, en i söder och en i norr.

I slutet av 1400- eller början på 1500-talen ersattes trätaket i koret av ett tegelvalv. Det uppfördes också ett litet vapenhus vid södra ingången. Sådan stod kyrkan fram till 1816 då den utökades nio  alnar åt väster och fick ett trätorn. Tidigare hade klockan hängt i ett timrat trähus som såldes på auktion 1817.

1833 skedde nästa större ombyggnad. Då revs absiden och koret förlängdes åt öster till dubbel storlek. Genom dessa utvidgningar hade menigheten fått ökat bänkutrymme och prästen fått sakristian bakom altaret. Det fanns nu plats för 350 personer.

Vid en kyrkostämma i maj 1904 beslutades att en ny kyrka skulle byggas. Riksantikvarie Otto Rydbäck sammanträffade med kyrkoherde Strandell och kyrkvärdarna. På frågan varför kyrkan skulle rivas svarade de ”Kyrkan var något för liten, bänkarna för obekväma, inredningen för ful, och det viktigaste: biskopar och prostar hade vid varje visitation förklarat att kyrkan var så ful att en ny behövdes”. Ingen hade någonsin sagt att den innehöll något av intresse. Otto Rydbäck hade en annan mening och påpekade att om den existerande vanprydande järnugnen kunde ersättas av värmeledning och om läktare och nya sittplatser installerades kunde nog kyrkan stå i 700 år till. Han föreslog sin uppdragsgivare att avstyrka rivning.

Kontrakt var emellertid redan skrivet med byggmästare Pettersson. Kyrkoherde Strandell försökte i det nya läget komma i kontakt med byggmästaren. Det var emellertid redan för sent eftersom han var på väg mot Röke med arbetare och en järnvägsvagn med redskap. Den 13 februari 1905 började, fortfarande utan tillstånd, kyrkan att rivas.

Den 22 februari anlände riksantikvariatets förbud mot igångsättning av rivning. Ett vite på 100 kronor per ledamot utdömdes.

Axel Nilsson från Önnarp har berättat om det ibland ganska dramatiska rivningsarbetet. Han var då 23 år och stark och vig. En dag när kortväggen skulle bringas på fall befann sig Axel nere i ett hål, klämd mot en sten då han såg en spricka som vidgades allt mer. Axel kom upp i en fart men hans skyffel blev kvar. Ett par dar senare skulle sista långväggen fällas genom att man grävde ner sig så att grunden kom bort. Arbetet hade fortskridit så långt att det inte var så mycket kvar av grunden. Man tog en paus och byggmästare Pettersson gick ut för att se till stenhuggarna som höll på en bit bort. Axel gick fram och tittade på muren. Han upptäckte att allt vilade på en enda sten. Om han tog skyffeln och drämde till ordentligt skulle säkert hela rivningen vara färdig. Tanke och handling var ett för den unge mannen. Byggmästare Pettersson sprang för livet och träskorna flög av i farten. Alla i byn hörde dånet när den sista muren föll. Lyckligtvis hann alla undan.

Bevarade från den gamla kyrkan är predikstolen och det gamla altaret som nu står vid dopfunten. Dessutom är den gamla kyrkporten bevarad. En del saker förvarades på skolans vind. Därifrån plockade Gunnar Celander fram ytterligare några föremål 1927.

Röke nya kyrka
Den nya kyrkan invigdes den fjärde söndagen i advent, den 23 december 1906. Kyrkobygget kostade 49 000 kr. En ny klocka skänktes till kyrkan 1912. Lillklockan är från 1400-talet och tjänstgör fortfarande. En sed togs i bruk när det ringde för en död, att om det var en kvinna ringde man först i fem minuter med lillklockan, sen i båda i tio. Var det en man ringdes det först i stora klockan i fem minuter, sen i båda.

Vissa renoveringar har utförts. Värmeledning installerades 1949. Kyrkogården utvidgades 1954 med ytterligare plats till 700 gravar samt urngravar i muren.

Tornuret sattes upp 1959 och kyrkan fick fasadbelysning. Ny orgel invigdes 1963.

Nya delen av kyrkogården
Denna del hade tidigare beteckningen Röke 3:6.

Detta är den nedre delen av den utvidgade kyrkogården där kyrkstallarna, som revs 1953, fanns. Dessa hade tjänat som skydd för hästarna under alla år och rymde 20 hästar. Förr kom kyrkobesökarna till stor del med häst och vagn. Det var vanligt i undantagskontrakt att man skulle ha tre-fyra kyrkskjutsar årligen.

En speciell syn var vid julottan då folk kom i släde med bjällerförsedda hästar. Efter julottan körde kyrkobesökarna i kapp mot hemmet. Den som kom först skulle få sin skörd inbärgad först.

Här byggdes i stället ett gravkapell i slutet på 1950-talet. Tidigare låg döda personer ofta hemma, antingen i ett oeldat rum eller i ett uthus, tills begravningen ägde rum. Då samlades man och gick fram och tog farväl av den döde innan locket på kistan skruvades fast. Därefter följdes alla åt till kyrkan. Folk längs vägen hade oftast ”mejat” (lagt kvistar och blommor).

Likvagnen kördes med hästar. Rökes likvagn eldades upp när bilarna övertagit transporten.


Bilder och dokument från Röke 3:6 – Röke 19:1 – Röke kyrka – Röke 4064

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Kerstin Tegård
Som föreningsredaktör för Röke sockengille tar jag gärna emot rättelser och synpunkter på den information jag lagt in: platser, personer, dokument och bilder. bokmalen49@yahoo.com, 073 056 06 92