Njärvefall

Kategori: Gård

Koordinater: 57.895956, 15.398395

Information om Njärvefall

Gården finns omnämnd i första jordeboken 1545 och stavades då Neresfal. År 1551 skrevs den Närefall, 1602 Nierffuefall och 1669 Nierfuefall. En hypotes skulle kunna vara, att gården fanns vid mitten av 1300-talet, men i likhet med många andra ensamgårdar lades öde efter digerdöden, för att åter tas upp under början av 1500-talet och förtecknas i första jordeboken 1545. Gården var en frälsegård, det vill säga den ägdes av en adelsman. Det anges också, att den omfattade 1 mantal, dvs att den hade bärighet att försörja en familj jämte betala skatt.

Gården är sedan år 2008-2009 delad i två enheter med skogs- och åkermark som en del och gårdsbyggnaderna med tomt som en andra del. Avstyckningarna har olika ägare. Gårdsdelen utnyttjas till fritidsboende.Den först dokumenterade ägaren var Hans Persson av Forstenaätten, som noteras för Njärvefall i 1562-års frälselängd. Det troliga är, att släkten blev ägare av gården under 1500-talets tidiga hälft. Hans Perssons sondotter, Anna, gifte sig med Eric Ribbing. De blev nya ägare till Wi och Njärvefall.

1745 inträffade det märkliga, att Njärvefall såldes till ofrälse bonden Sven Larsson i Baggemålen och dennes hustru Elisabeth Olofsdotter. Vid den här tiden var det förbjudet för ofrälse bönder att köpa frälsejord. Detta förbud upphävs först 1789. I detta fall gjorde man en skenmanöver. Sven köpte skatterättigheten, således inte jorden, men väl alla framtida inkomster, vilket i realiteten är detsamma som ett ägande. I Ydre Härads protokoll upprättat den 30 november 1745 § 35 finns transaktionen förtecknad. Där framgår, att Sven fick betala 2.400 daler kopparmynt. Tony Hagström har i sin bok ”Utblick från en gård i Norra Vi” räknat ut att detta omräknat till 1997 års penningnivå skulle motsvara 72.000 kronor. En stilla undran inställer sig. Hur kunde denne bonde, som brukat, men inte ägt Baggemålen sedan 1710 och nu 80-årig, få ihop denna summa pengar?

En uträkning utifrån kyrkböckerna, där bonden Erik Håkansson med hustrun Anna Jonsdotter är de först noterade år 1650, ger vid handen, att ett 40-tal familjer med ca 240 personer bebott gården. I denna summa är inte drängar och pigor inräknade.

Frälsegården sattes som tidigare nämnts i 1 mantal 1545. År 1687 förmedlades den till ½ mantal. Den skatteförmågan har den sedan dess fått behålla.

I ”Sveriges Bebyggelse” från 1947 uppges bland annat följande om Njärvefall:
152 hektar varav 9 åker och 143 skog. Släktgård från 1700-talet. Förvärvat 1928. Mangårdsbyggnad i trä omkring 1734, 5 rum, 2 kök, 2 hallar, veranda. Restaurerad och moderniserat 1945. V. avl.. Flygelbyggnad, trä, 1734, 4 rum, 1 kök, 2 hallar, veranda. Ekonomibyggnad, trä, omkring 1925 för 3 hästar och 9 nötkreatur. Ägare Alfrida Claesson . Arrendator Oskar Linus Gustavsson.

Tony Hagström uppger i sin tidigare nämnda bok, att år 2000 har Njärvefall 3 hektar åker, 172 hektar skog och 7 hektar annan mark, summa ca 182 hektar.

Tony Hagström, som år 2007 var delägare i Njärvefall, utkom år 2004 med boken ”Utblick från en gård i Norra Vi”. Boken skildrar ingående livet på Njärvefall, samt förhållandena runt gården: hur staten och närsamhället påverkat och format förutsättningarna för livet på en gård från 1500-talet till slutet av 1900-talet. Boken finns att köpa hos Tony Hagström eller Norra Vi Hembygdsförening.


Bilder och dokument från Njärvefall

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Björn Johansson