Skolor på Sturkö

Kategori: Skola

1842 års folkskolestadga innebar att skolundervisning skulle finnas i alla socknar i hela Sverige. På Sturkö, liksom i flera andra socknar, skulle det dröja några år innan man inrättade en skola. 1852 kom den förste läraren till ön – Claes August Friström. Han var kvar några år, men flyttade till Torhamn med sin familj.
Foto: Gamla skolan på Kullen. Bl museums fotoarkiv.

Visa karta
Skolor på Sturkö
Koordinater: 56.102683, 15.672683

Information om Skolor på Sturkö

Skolor på Sturkö

Jag hittade en liten skrift om Sturkö (1962) av Lars Wessman, Sturkö – glimtar ur en ösockens historia.  När den skrevs var Sturkö fortfarande en egen kommun,  1963 slogs den samman med Ramdala och Jämjö till en storkommun. I dag ingår Sturkö i en ännu större enhet – Karlskrona kommun. Så här beskrivs den tidiga skolverksamheten på Sturkö:

Den första skolan

1842 års folkskolestadga innebar att skolundervisning skulle finnas i alla socknar i hela Sverige. På Sturkö, liksom i flera andra socknar, skulle det dröja några år innan man inrättade en skola. 1852 kom den förste läraren till ön – Claes August Friström. Han var kvar några år, men flyttade till Torhamn med sin familj.

1859 kom näste lärare/skolmästare. Han hette Anders Peter Friström och han trivdes på ön, och blev kvar i skolan ända till 1890.

Nästa lärare hette Fredrik Bergman.

Den allra första skolan låg i Ryd. Det var säkert trångt där: Första året började 10 barn i skolan, men redan nästa år (1853) skrevs 50 elever in! Och elevantalet fylldes på år efter år.

Det var många barn att hålla reda på, så skolläraren tog äldre elever, s k monitörer, till hjälp. Det var inte alltid så lyckat, i matrikeln för 1853 står det antecknat intill namnet på en av de äldre eleverna: ”Skolans Generalmonitör, avsatt på grund av tjufveri på sjön och agad på bänken”.

Fler skolor och lärare

1879 fick skolan ytterligare en lärare och 1896 var hela sex lärare anställda, varav några var kvinnor.  Fler skolhus byggdes/skaffades, förutom i Ryd gick barnen i skolan i Tockatorp, Uttorp och Kullen.

Uppförandebetyg

Det är många av oss som fick betyg en gång i tiden i ordning och uppförande – Så även i 1853 års skola:

Godkänd blev barnet om det en gång blivit straffat för grövre fel t ex tjuveri och slagsmål.

Med beröm godkänd: Om barnet uppfört sig svinaktigt (!) och oanständigt men tagit rättning utan aga.

Berömligt, högsta betyget – ”Då blott barnsliga förseelser i skolan äga rum men lätt rättas”

Inte alltid bättre förr?!

Texten är publicerad med tillstånd av författaren Katarina Olsson som skriver i bloggen kulturlandskapetblekinge.wordpress.com

Artiklar

Min barndoms skola, Peter Andersson, SB 73/74 2001 s.74
Tockatorps/Sanda skola SB 73/74 2001 s.80
Byggandet av nya Sturköskolan – bildserie av Jan Abramsson, SB 69/70 2000 s.9



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Sara Rönér Janicke
Släkt- och hembygdsforskare som brinner för vardagen och människorna som levde före oss. Ansvarar för ÖBHs Bygdebandssatsning och började med städning och organisering av föreningens område på Bygdeband i januari 2016. Kontakt: obhbygdeband@gmail.com