Kärrgruvan

Kategori: Gruva

Koordinater: 58.647885, 16.861767

Information om Kärrgruvan

Gruvfält med rester av bebyggelse från driften under 1800-talet.
I 1982 års Tunabergsbygden under rubriken ”Det hände 1982” finns en god beskrivning och historik om Kärrgruvan gjord av Erik Eriksson. Den refererar en kulturvandring till Kärrgruvan med Gunnar Pettersson och Hilmer Jonsson som ciceroner, bägge uppväxta i anslutning till Kärrgruvan. Där berättas om verk-samhet under medeltiden, om en glansperiod under 1600-talet och om verk-samheten under 1800-talet, till 1890 då brytningen av järnmalm slutade.
Dagens spår av verksamheten, förutom gruvhål och skrotstensvarp, härrör sig från 1800-talets verksamhet. Vid Kärrgruvan finns fyra husgrunder och fyra källargrunder inom ett 100×50 m stort område. Bostadshuset, beläget i områ-dets mellersta del, är 12 m långt, med skorstensstocken intill NV långsidan. I områdets SV del ligger tre källargrunder i rad alldeles intill varandra. I den när-maste omgivningen, med bebyggelse kvar ligger gruvarbetartorpen Segerbergstorp, Bergtorp, Blombergstorp och Grönebergstorp, som fått sina namn efter gruvarbetare som bott där. Malmbrytningen upphörde i slutet av 1800-talet, men brytningsrätten för V Kärrgruvan, liksom för Dammgruvan vid Uttervik, fanns kvar till 1967.
Kyrkobokföringen ställer tyvärr till vissa problem när det gäller att identifiera var de olika gruvarbetarna hörde hemma. I stort sett redovisas gruvarbetarnas familjer i bokstavsordning i Gruvroten, oavsett om de var vid Kärrgruvan, Stor-gruvan, Dammgruvan etc.
Under början av 1800-talet redovisas dock Kärrgruvan som en separat rote vil-ket varit till godhjälp. Dessutom har prästen under vissa andra perioder gjort finstilta noteringar om bostadsplats inom gruvroten, men även då saknas upp-gifter för en hel del familjer.
Den ökade verksamheten under 1800-talet verkar ha kommit igång något före århundradets början, när Silversparre övertog bruket. I 1790-talets kyrkobokföring nämns ett fåtal skrivna vid Kärrgruvan, Johan Boström 1795 (f 1766, död vid Råcklösa 1800), Anders Söderberg 1796 (f 9/10 1772 vid Evadal, 1797 till Gjutartorp) och Jonas Blomgren 1798 (f 26/9 1768 vid Segelhult, vid Lövdalen från 1799).
Omedelbart efter sekelskiftet inflyttar flera tunabergsfamiljer vilkas namn finns kvar i torpnamnen kring Kärrgruvan. Det var Jonas Blomgren (f 15/10 1752 vid Överbostugan) för Blombergstorp, Johan Grönberg (f 20/1 1756 vid Hållings-torp) för Grönbergstorp, Jonas Berggren (f 3/2 1758 vid Risbo) som förmodligen givit namn till Bergtorp och dessutom Abraham Segerberg (f 5/11 1774 vid Andreaberg) som givit namn till Segerbergstorp. Tyvärr har Segerbergstorp av någon anledning blivit till omdöpt till Segelbergstorp på senare kartor, 1905 års häradskarta anger dock Segerberg.
Några år senare, 1805-1806, kom ett 20-tal gruvarbetare från Östergötland, de flesta från Värna församling utanför Åtvidaberg, förmodligen från Bersbo gruvor. En liknande ”våg” kom ett tjugotal år senare, till Österbergs- och Adolfsbergsgruvorna förmodligen då koboltbrytningen startade. Många av dem kom från Gladhammar men var födda i Värna, en stor andel var ungkarlar.
Vi saknar tyvärr uppgift om när det stora bostadshuset vid Kärrgruvan kom till. Ett liknande hus hade ju behövds redan under början av 1800-talet. I husför-hörslängden 1851-1855, där bostädernas namn angivits, finns i alla fall ”Kärr-gruvebyggningen” med. Fyra familjer, tre änkor och ett par ensamstående var kyrkobokförda där, med kända familjenamn som Skarp, Rapp, Tunström och Bergsten.
Av bouppteckningar kan man avläsa att familjerna hade någon ko och ett par får, en gris och kanske några höns. Dessutom fanns trädgårdsland för husbe-hov. I allmänhet efterlämnade man även en skuld till bruket, som översteg till-gångarna. Alternativa arbetstillfällen blev därför inte så många.
Björn Tunberg, numera sommartorpare vid Skräddarstugan, upplevde Kärrgru-van som spädbarn. Hans föräldrar, Sven och Britta, bodde där några år som nygifta. De minns mycket väl det stora boningshuset, som innehöll åtta enkel-rum med järnspisel, i två våningar. Dessutom fanns vindsutrymmen.
Bland andra som bodde där på 1930- och 1940-talen, förutom Svens bröder Bertil och Martin, finns i minne: Albertina Andersson, bröderna Thunbergs moster, dotter till Sjöberg i Grindtorp, Hjalmar och Maria Hultman med dottern Ebba som var Bertils svärföräldrar, Ernst Eriksson, Bernhard Jansson uppväxt vid Bohult och även arrendator där, Gustav Adolf och Elin Jansson, Gustav Jonsson och hans Teda med barnen Ingeborg och Hilmer. Inneboende hos dem var Gustavs far Anders Skarp född vid Kärrgruvan 1844.
Skarp låter som ett soldatnamn men i det här fallet är det ett genuint gruvarbe-tarnamn. Nästan alla som arbetade i gruvan fick lägga av sina son-namn och ta ett familjenamn. Det var samma sak med alla kända namnen, Thunberg, Thun-ström, Grönberg, Segerberg osv. Däremot var det inte ovanligt att man tog till-baka sitt son-namn (patronymikon) när man gick tillbaka till jordbruket. Nam-net Skarp kommer av Skarpåker. Anders Skarps farfars mor Kerstin Larsdotter var född 1730 vid Skarpåker. Hennes man Petter Andersson f 1720 vid St Torskhult och hennes bror Olof Larsson f 1740 vid Skarpåker tog bägge familje-namnet Skarp och det har sedan levt kvar med anknytning till gruvan.
Husen vid Kärrgruvan revs 1956. Sista boende var Maria Ulrika Hultman f 19/5 1871, änka efter Hjalmar H., och dottern Ebba. Den sistnämnda flyttade 1946, medan Maria Hultman bodde kvar till i november 1948.
L O Ericson


Bilder och dokument från Kärrgruvan

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Hans Hallberg
Om du har information om, eller bilder är du mycket välkommen att ringa till mig på telefon 070 - 346 04 70, eller skriv till mig på adressen hallberg-hans@hotmail.com