Smedstorp

Kategori: Gård

Areal 450,5 ha varav åker 60, skog 360, kult. betesmark 10, hagmark o imp. m.m. 20,5 Jordart överv. styv lera samt lerjord på lerbotten.
Taget ur Södermanland Sveriges städer och samhällen jämte landsbygd del 2

Visa karta
Smedstorp
Koordinater: 59.155229, 16.651868

Information om Smedstorp

Smedstorp fanns redan på 1500-talet och sannolikt tidigare. Gårdens historia sammanfaller till stora delar med Brukets i Hälleforsnäs. 1 maj 1669 fick räntmästare Börje Cronberg Bergkollegiums tillstånd att vid ”Grinda” anlägga en hammare. Cronberg avled 1673 men arvingarna fortsatte ytterligare 13 år både vid Hällefors och vid Smedstorp. Räntmästartrappan nedanför slottet i Stockholm har fått sitt namn efter denne Cronberg.

År 1686 kom den märklige invandraren från Tyskland Johan Lohe in i bilden. Han kallades allmänt för Rike Lohen och var vida känd för sin onaturliga snålhet och omänsklighet. Med sin hustru Anna Blom fick han under en 21-årsperiod 18 barn. Johan Lohe lånade ut pengar t.o.m. till svenska staten, vilket delvis finansierade de kostnadskrävande krigen. En del efterskänktes och som tack adlades han 1703 året innan han dog. Johan Lohe  ägde i Sörmland förutom Smedstorp Hällefors, Åkers styckebruk Fräkentorp, Fjällskäfte,  Biby, Warsta,  Länna bruk,  Tunafors och Skogstorps fabriker. Han avled 1704 varefter efterlevande släktingar ägde de stora egendomarna i närmare 100 år. 1937 upptäcktes vid en husrenovering en silverskatt under ett källargolv på Lilla Nygatan 5  i Gamla Stan i en fastighet som ägts av Lohesläkten. Skatten bestod av två stora kopparkittlar den ena sprängfylld med dyrbara silverpjäser och den andra med tusentals silvermynt, alla präglade före 1741. Byggarbetarna fick vardera 3000 kr i hittelön, som då motsvarade en årslön för en byggnadsjobbare.

Tackjärnet till Smedstorp kom från masugnen i Hällefors, men länge togs det från Nora och Norberg. I början av 1700-talet finns en notering om att man köpte 100 skeppund = 1700 kg från Kengis nära Pajala i Lappland men texten är svårtolkad.

Den långa Celsingska eran inleddes 1781. Två bröder Gustav och Ulrich hade genom finurliga transaktioner i Turkiet tjänat mycket stora pengar och för dessa köptes bl.a. Hällefors och Smedstorp. Den legendariske Lasse Celsing drabbades av slaganfall  i slutet av 1870-talet och nästan genast efter hans död 1881 uppstod kaotiska förhållanden på Hällefors som f.ö. varade ända till 1920. Detta märktes även på Smedstorp, som dock inte styrdes från Hälleforsnäs utan av Lasse Celsings son Lars Arnold på Fräkentorp, som han först arrenderade och sedan fick i arv. Smedstorp såldes 1913 till en Per Eriksson.

Smedjorna vid Smedstorp tystnade 1881 troligen i samband med Pagels uppmärksammade konkurs. Kyrkböckerna visar på en stor utflyttning under hela 1870-talet. År 1891 var taxeringsvärdet på bruket här bara 6800 kr medan kvarn och såg hade värdet 18000 kr. Detta tyder på att smedjorna då inte var igång i någon större omfattning. Vad som producerats i Smedstorp är ej helt klarlagt men som exempel kan nämnas att 1878 handsmiddes över en kvarts miljon spikar upp till 6 tum. Vid vattenbrist tvingades smederna göra dagsverken för 1 kr per dag.

 


Bilder och dokument från Smedstorp

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Anders Noré
Föreningsredaktör för bygdeband Malmköpingsortens Hembygdsförening. Du kan nå mig på tel 0768450844