Djursnäs

Kategori: Gård

Djursnäs, är en gammal gård från 1457. Till att börja med bestod den av fyra gårdar, senare två och då brukade Jonas Persson född 1709 med hustru Anna Olsdotter född 1718 en av gårdarna.
Nils Persson född 1712 med hustru Kerstin Persdotter född 1711 på den andra. Jonas Perssons son Olof drunknade 1801 tillsammans med hustrun och en piga.

Koordinater: 58.901711, 15.553829

Information om Djursnäs

Gunborg Sjökvist berättade att år 1831 kom deras släkt från Bondkorptorp i Svennevad, till Djursnäs. De flyttade in i det norra gårdshuset (”Davids hus”) och släkten blev sedan kvar i 130 år.

Den förste var Olof Jansson född 1789, sedan hans son Karl Olsson född 1818. Bröderna Axel född 1861 och Malkolm född 1859, brukade var sin gård och efterträddes av Axels söner David och Gunnar Karlsson. Gunnar med hustru Anna var Gunborgs och Stigs föräldrar. Far och son, Axel och Gunnar var kyrkvärdar i Boo kyrka.

Davids barn tog sig efternamnet Avenstedt.

Det växer några gamla almar vid gården som enligt Gunborg är planterade av Axel Karlsson 1891, när han gifte sig.

PÅ gården finns två boningshus för arrendatorerna och en undantagsstuga som byggdes 1932.

Lagårn är från 1861. Den är delad med två lagårdar i samma byggning, en är spegelvänd, och två logbyggnader som är byggda med korta timmerstockar som ligger efter varandra i många längder. Man trär stockarna uppifrån och ner, byggtekniken kallas för?

Den finns bodar och hönshus.

En gammal linbasta har funnits på en åkerholme söder om gården, berättar Gunborg, hon kommer ihåg den, och på vår karta från 1875 finns den med. 2013 är den riven.

Några namn på gårdens åkrar: Åkern där vägen går ner till badlandet från länsvägen kallades för ”Åsekroken”, en annan åker var ”Sjögärdet”, ”Södra gärdet”, bakom lagårn låg ”Norra gärdet”, ”Rävgropabacken”, låg utefter och på västra sidan av vägen mot Blomsterbacka. En åkerbacke mellan nämnda väg och åkrarna kallade Gunnar för ”Berzelii park”, där växte så mycket liljekonvaljer och björkar förr, den var så fin, berättar Gunborg, därför fick den troligen det namnet. ”Linkärret” en annan åker, ”Kalvhagen” den åkern gränsade mot Slätmo åkrar i väster. ”Hag grinna” var en grind som fanns över länsvägen öster om gården där skogen börjar mot Murtorpet. Om vi fortsätter på samma väg österut fanns ”Ängkroken” en åker, på ”Änga” innanför hade David sina kor på bete, där han hade en mjölkanläggning där motorn drevs med fotogen, och korna kunde mjölkas på plats. Brodern Gunnar hade sina kor längre bort efter vägen, vid ”Perskärret” men de mjölkades för hand.

Utefter länsvägen mot Murtorpet fanns fler åkrar ”Fösta och Andra intaget” sedan ”Svartkärret”.

Det var långt till Djursnäs från de här åkrarna, men det var bra när en körde hö, berättar Stig Gunnarsson, då fick en vila en stund i hölasset.

Långkärret” var betesmark. Djursnäsaö, en udde i Avern, där hade Gunnar får som betade på somrarna.

Det rinner en bäck genom Djursnäsa ägor öster om gården. Den norra delen kallades för ”Grava” den södra delen för ”Bäcken”. I den norra delen sprängde Gunnar i berg och sten för att få mer flöde i ”Grava” och bättre avvattning från åkrarna. Den här bäcken avvattnar Fetsjön och lågmarkerna efter vägen mot sjön Avern.

År 1951 slutade David Karlsson som arrendator, då blev Djursnäs en gård, som drevs av brodern Gunnar. Han slutade som arrendator och hade auktion i mars 1961.

Även här på gården hade man en sträcka på länsvägen att sköta om, från Slätmo till länsgränsen vid Murtorpet, några år in på 1950-talet. Vår, sommar och höst fick man fylla i hålor och gropar på vägen. Gruset togs vid grusgropen mellan Slätmo och Djursnäs. Vintertid var det snöplogning som gällde.

Siste brukaren var Yngve Karlsson som slutade 1964. Nu är de tre husen friköpta och 2013 fritidsboenden.

Det finns lämningar från forntiden på Djursnäs ägor bland annat en fångstgrop. En del olika fornfynd har hittats bl.a. korphackan Den var var ett vapen som hamnat på stranden av en vik av Östersjön då sträckte sig in i Närke. (Sidan 97 i Sköllerstabygden 1)



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Lennart Östman
En av föreningsredaktörerna för Boo hembygdsförening. Om du har information om, eller bilder från, Boo är du mycket välkommen att ringa till mig på telefon 073-5461226, eller skriva till mig på adressen lhultet@telia.com