Josefina sjukhus

Kategori: Sjukhus, sjukhem, sanatorium och vårdhem

JOSEFINA SJUKHUS låg i dungen mitt emot Nain. Fick namn efter änkedrottningen eller efter Hugo Adolf Hamiltons, byggherrens avlidna dotter. Uppfördes sommaren 1869. Det rymde 16-17 vårdplatser och förutom läkare arbetade en föreståndarinna och en piga där. I oktober 1891 lades sjukhuset ner på grund av dålig ekonomi och huset brann slutligen ner 1897.

Om Josefina sjukhus kan man läsa i Sköllerstabygden 2 sid. 132 – 133 samt i Per Hembergs Ett läkardistrikt berättar sid. 75 – 79.

Koordinater: 58.918515, 15.483493

Information om Josefina sjukhus

Josefina sjukhus, är från år 1866 och låg mitt emot Lilla Nain. Det var mycket ovanligt att det fanns sjukhus på landsbygden vid den tiden. Den första fast boende här år 1869 var Föreståndare Lovisa Olsdotter född 1840, den första föreståndarinnan bodde vid Boo, berättar Birgitta Lantz. Sjukhuset fanns här till 31oktober 1891, då det stängdes för gott.

 

År 1864 beslutar sig Hugo Adolf Hamilton för att bygga ett sjukhus. Han var engagerad i Landstinget som tagit beslut om att lämna bidrag till sjukhusinventarier och sjukvård åt de kommuner som själva bekostade och underhöll sjukhuslokaler.

Sjukhuset uppfördes i trä hösten och vinter 1865. Det inreddes och brädfordrades under våren och sommaren 1866 och öppnades i september samma år. Huset var i två våningar med tre mindre och ett större rum, med sammanlagt 16 sängplatser.

Dessa var på undervåningen + rum o kök för sköterska. På övervåningen fanns förrådsrum och flera vindskontor. Huset var grönmålat och hade en gul skylt över dörren med namnet Josefina Sjukhem, skriver Hugo Sjöberg (boende vid Anneberg) i boken ”En statarpojkes levnadsöden”.

Sannolikt bör det ha varit byggt i stil med Apoteket, nuvarande Skogsbo, se bild på sista sidan.

När sjukhuset stod färdigt godkände kungl. Maj:t utbrytning av mark ur fideikommisset genom ett gåvobrev från baron Hamilton.

Hamilton höll med vedbränsle men man fick bekosta transporten. Även mark till ett potatisland fick man.

Det bildades en styrelse och ägarna var Boo, Bysta, Skogaholm och Haddebo gods.

Man skriver 1887 att sjukhuset saknar rum för epidemiska sjukdomar. Vid behov måste vid epidemi andra lokaler anskaffas.

Här fick man som idag, betala för sig för vistelsen, folk från Boo betalade 40 öre dygn, från Svennevad 50 öre och övriga 60 öre, men de fattigaste behövde inte betala.

Vid styrelsemöte 1890 saknades 580 riksdaler i kassan som ägarna fick skjuta till.

Det som stjälpte ekonomin här var att kringvandrande människor kom och la sig sjuka här och sjukhuset fick inte betalt för dem.

Den 31 okt 1891 stängdes sjukhuset för gott.

År 1896 flyttar inhyses Vilhelm Forsberg född 1831 med hustru Anna Andersdotter född 1826 in här från Boskullatorp, och bor förmodligen här 1897 när huset brinner ner. De blev de sista boende.

Byggnaden antändes av en gnista i spåntaket och brann den 22 juni 1897.

Den var försäkrad till 5000 kr och lösöret till 1772 kr. Försäkringsbolaget Skandia betalade ut 4 875 kr. De pengarna användes till uppförandet av Ålderdomshemmet i Hjortkvarn.

Distriktsläkare har funnits i Boo socken från 1803 och finns ännu år 2014. Den första kallades för ”Bruksläkare”.

Sjukhuset fick namn efter änkedrottningen, eller efter Hugo Adolfs avlidna dotter.

Texten är tagen ur boken ett Läkardistrikt berättar, av Per Hemberg. Läs också om sjukhuset i Sköllersta bygden 2 sidan 132.

I augusti 2014 sattes en skylt upp vid platsen för sjukhuset av Boo Hembygdsförening.

Potatisåker: 58.918639132753015, 15.48389408737421



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Anders Jonsson
En av föreningsredaktörerna för Boo hembygdsförening. Om du har information om, eller bilder från, Boo är du mycket välkommen att ringa till mig på telefon 0703240323, eller skriva till mig på adressen a2jonsson@telia.com