Byggnader inom Nyby fabriksområde

Kategori: Industriell verksamhet

Koordinater: 59.421550, 16.469277

Information om Byggnader inom Nyby fabriksområde

Karaktärsdrag i Nyby fabriksområde

Nyby fabriksområde har en heterogen karaktär med byggnader tillkomna under flera expansiva skeden. Områdets södra del är den mest välbevarade med äldre industri- och kontorslokaler i olika material. Byggnader med kulturhistoriskt egenvärde för Nyby fabriksområde.

Plåtvalsverk ursprungligen uppförd på 1830-talet. Senare ombyggd 1885 i samband med en större ombyggnadsperiod på bruksområdet. Byggnaden har åt söder en rosa, slätputsad fasad med gröna spröjsade fönster. Mot norr är huset sammanbyggt med packrum för plåtar och en lanchiresmedja samt genom en senare förbindelse med träkols- och blåsmagasin. Dessa fasader är idag inklädda med röd plåt. Samtliga byggnader har svart plåttak. Byggnaderna innehåller idag embalagelager och glödugnar.

Kraftstationen har en tidstypisk funkisfasad. Liksom plåtverkstaden är den putsad i rosa slätputs med gröna spröjsade fönster.
Kraftstationen är uppförd under 1930-talet och tillhör idag Gränges el. Dammen som idag ger elenergin användes ursprungligen som kvarndamm för Nyby kvarn.

Gamla kontoret uppfördes ursprungligen som bostad. Under en period bodde Nybys överingenjör i huset. Så småningom blev huset kontor, vilket torde inträffa vid 1900-talets början. Vid ett brandbesiktningsprotokoll från 1913 angavs husets funktion som kontor. Byggnaden uppfördes troligen strax efter brukets grundande d v s omkring 1830. Byggnadens fasadutformning bär drag av den då rådande empirstilen. Tydligast märks denna inspiration i fönsteröverstyckena där ornament av gripar och slingor utförts i grafittiteknik. Fasaden är idag målad i ljus gult med vita lisener och fönsteromfattningar. Dubbeldörren är ny, av spegeltyp och ovanför finns ett överljusfönster.

Brygghuset är ett rött envåningshus med timmerstomme. Fasaden är idag klädd med rödfärgad, liggande fasspontpanel av ganska modern typ. Den fint utformade takfoten och kapitälavslutningen på knutlister gör en datering till 1800-talets mitt trolig. Taket är av sadeltyp och klätt med svart plåt. Huset har förutom fasspontpanelen försetts med tvåluftsfönster och en teakdörr av 60-talstyp.

Bostadshus vid Mälarbadsjärnvägen. Huset har innehållit sadelmakeri samt varit bostadshus för brukets martinbas och kusk. Byggnaden är uppförd i en våning med inredd vind och har en takkupa åt åsidan. Fasaden är täckt med rödfärgad locklistpanel av ganska modern typ. Taket är av  sadeltyp och klätt med grön falsad plåt.

Vaktkur av tegel vid södra infarten till Nyby. Vaktkuren har typiskt funktionalistiska drag med sina svängda former och  mjukt rundade skärmtak. Byggnaden är uppförd i rött tegel och har vita fönster.

Magasinet uppfördes troligen på 1840-talet som spannmålsmagasin. Byggnadens stomme är av rött tegel. I Bottenvåningen finns svarta, 6-delade fönster, i andra våningen parvis ställda, smala rundbågefönster. I varje våning samt i en takförhöjning finns dubbla, svarta magasinsdörrar med pilpanel.

Verkstaden är uppförd efter 1860 och liksom magasinet  av rött tegel med svart tak. Ursprungligen låg ett spikverk i detta område men flyttades 1895 längre norrut.

Södra verket består av en rosaputsad byggnad i funktionasistisk utformning. Fönstren är spröjsade och vitmålade. Taket är av svart plåt. Åt öster finns en utbyggnad som innehåller truckverkstad.

Järnavsyningshuset byggdes kring sekelskiftet. Här kontrollerades järnets kvalitet. Byggnaden har trästomme och är klädd med rödfärgad liggande fasspontad panel. Knutlisterna är vita. Fönstren är tätspröjsade. På västra långsidan finns flera fint utformade magasinsportar.

Tekniska kontoret är en tidstypisk brukskontorsbyggnad från 1950-talet med sin  fasad i rött tegel och sadeltak täckt med rött tegel. Fönstren är ospröjsade, vitmålade tvåluftsfönster.

Inom Nybyområdet finns ytterligare ett antal byggnader av äldre datum t ex en såg, smedja, kolhus och delar av rörverken. Dessa är emellertid förändrade bland annat genom ändrad fönstersättning och nya fasadmaterial.

Texten är hämtad från Bevarande plan för värdefulla miljöer 
Antagen av kommunfullmäktige 1994-02-24.

 



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Lilian Andersson