Stora Jogershyttan

Kategori: Torp

Koordinater: 58.669653, 16.898877

Information om Stora Jogershyttan

Kopparhytta 1530. Bytte namn 1502 från Kångelstorp. Bonden, fjärdingsman och nämndeman Erik Andersson och hans hustru Ingeborg Larsdotter bodde vid Jogershyttan åren 1653 – 1706.
Husen är nu rivna.
Ingår numera i fastigheten Munksätter men bildade tidigare egen fastighet, Jogershyttan 1/2 mtl. Äldsta belägg om gården är från 1545 då Jogershytt torpställe omnämns som öde och 1550 då Jogershyttan sägs vara bebyggt igen(Riksarkivet Sörmländska Landskapshandlingar). Jogershyttan var en av de många små hyttorna i området, som var i drift under medeltiden. Enda synliga bevisen av hyttverksamheten är förekomsten av slagg inom området.
Rester av sju husgrunder och en källargrund finns inom ett 80 x 55 m stort område. Sista bostadshuset, som var en gammal, 15 x 6 m stor parstuga revs på 1940-talet.
Åkerarealen var enligt 1905-års häradskarta 26 hektar, totalarealen 68. Som jämförelse kan uppgift tas från en jordebok från 1636 då man uppger att man sår åtta spann och har äng till femton lass hö. 8 spann, med sådd vartannat år skulle motsvara 8 tnl åkermark.
Första kända brukaren, enligt Älvsborgs lösen 1571, hette Nils. Han hade få djur, 1 häst, 1 ko och 1 svin varför man kan dra slutsatsen att familjen inte enbart levde på jordbruk. I marginalen har noterats att han mist sin hjälp i Livland. I en uppräkning av sådana som ”intet uthgiorth”, dvs inte betalat någon skatt hittas en annan Nils i Hiolshytta som är landsknäkt.
I 1640-talets mantalslängder kan man bland arbetare vid Grishyttans bruk finna Lars Andersson från Jogershyttan som bokare och Lars Bengtsson d:o som motstugedräng och kolardräng, möjligen son resp bror till bonden Anders Bengtsson i Jogershyttan.
Stora Jogershyttan tillhörde under 1600-talet Johan Silverstjärnas på Stjärnholm köpgods men blev efter reduktionen i slutet av seklet köpt till skatte av Gillis de Besche 1702. Vid samma tidpunkt köpte de Besche nio andra gårdar, Abborrtorp, Grytberga, Herrhagen, Stora och Lilla Ingolvshyttan, Skyrshyttan, Nyhyttan och Torskhult i Tunaberg samt Lundäng i Kila. Bruksägaren hade inte förrän senare formellt företräde vid skatteköp, utan åbo med besittningsrätt gick före. Staten skulle ändå bevaka att bruken hade tillgång till skog för kolning. Dessutom hade givetvis bruksägarna möjlighet att lämna högsta budet.
Enligt memorialet för skatteköpet ansågs de Besche i de flesta fallen vara mest berättigad, eftersom åborna förklarat sig icke intresserade att skattelösa gårdarna.
Åbon på Torskhult hade tidigare begärt att få lösa sitt hemman men transporterat sin rätt på de Besche. Vad beträffar Skyrshyttan, som var s.k. augmentshemman (hemman vars ränta (skatt) anvisats till understöd åt rusthåll, då dess stamhemman ej var tillräckligt bärkraftigt för att ensam utgöra ett rusthållsnummer) för rusthåll 76 vid Livregementet till häst (Tybble i Lunda), hade såväl åbon som rusthållaren fått erbjudande att köpa.
De hade skriftligen till landshövdingen avstått sin rätt till de Besche. Det skulle vara intressant att veta vilka diskussioner som på olika ställen förekom i sammanhanget, det kanske kändes som ”lika gått avstå”, de Besche ansågs ju vara en av de rikaste i landet.
Bonde vid Stora Jogershyttan 1702 var Lars Eriksson, måg vid Gummersta i Tuna dit han efter kort tid flyttade.
Gården drevs sedan som en separat enhet under arrende till ca 1870 för att 10 år framåt ha samma arrendator som Skyrshyttan. Från ca 1880 brukades gården under Buskhyttan tills Tunabergs Trävarubolag blev ägare av gårdarna och jorden på nytt uttarrenderades. Jogershyttan har arrenderats av samma släkt i 150 år.

L O Ericson


Bilder och dokument från Stora Jogershyttan

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Gunnel Adolfsson
Om du har information om platser eller bilder är du välkommen att ringa till mig på telefon 070-637 71 87 eller skriva till mig på adressen gmadolfsson@gmail.com