Knapegården

Kategori: Herrgård

På mark som tidigare tillhört Knapegården ligger en stor del av Rockneby samhälle i anslutning till den nu nedlagda järnvägsstationen.
Förleden till gårdsnamnet hänför sig till en lägre adelsman (knapadel).

Koordinater: 56.805485, 16.350978

Information om Knapegården

På mark som tidigare tillhört Knapegården ligger en stor del av Rockneby samhälle i anslutning till den nu nedlagda järnvägsstationen.
Förleden till gårdsnamnet hänför sig till en lägre adelsman (knapadel).
Knapegården är bildad av mark som ursprungligen hört till byarna Stojby och Ryssby. Före avstyckningen av tomter i Rockneby samhälle (ett 70-tal), Skanskas stora grustäkt med asfaltverk och betongfabrik samt Econovas biobränsleanläggning (f.d. Rocknebysågen) omfattade gården 60 har åker och 49 har skogsmark.
Ett bostadsområde öster om den nedlagda järnvägsstationen i Rockneby kallas Danzig eller Dansik. Namnets ursprung är okänt, men 1798 fanns där ett torp med samma namn bebott av skomakaren F. Djurstedt. Denne var stämd inför tinget vid Norra Möre häradsrätt för att ha tillverkat ett par för små stövlar. Målet uppsköts och avskrevs senare på grund av att målsägaren avlidit.
Historiskt sett har Knapegården mestadels ägts av olika adelssläkter, men den mest namnkunnige ägaren var den icke adlige Jon Engström. Han kallades ”Trädoktorn” beroende på att han var både utbildad kirurg och verksam som sågverksägare och trävaruhandlare. Han var också skald, romanförfattare, publicist och tidningsredaktör. Mest känd är Engström för att det var han som 1841 startade tidningen Barometern med redaktion på Knapegården under de första åren.
Engström köpte Knapegården 1829 och bodde och verkade där intill sin död 1870. Någon gång vid mitten av 1800-talet lät han den öländske målaren Nils Johan Jonsson utföra flera väggmålningar i mangårdsbyggnaden på Knapegården. Målningarna finns fortfarande kvar på sin ursprungliga plats.
Samtidigt utförde konstnären likartade väggmålningar i bostadshuset på gården Stojby nr 4. Där bodde Engströms syster Gustafva Engström och hennes man t.f. pastorn och komministern Sven Kjelleström och deras barn. En färgbild på dessa senare målningar finns införd i Nationalencyklopedin, band 20, sidan 97. Tapeten med målningarna från Stojby nr 4 innehas numera av Ryssby Hembygdsförening.
Historiskt är är det känt att kung Johan III år 1584 donerade Knapegården till ståthållaren i Kalmar Bengt Ribbing. Denne bodde sannolikt aldrig på gården.
Omkring 1630 blev Erik Oxenstierna ägare till gården men bodde inte heller han där. Av allt att döma låg Knapegården då sedan länge under Björnö. Gården var tydligen inte så bärkraftig, för Oxenstiernas frälsebonde Jon Persson klagade vid tinget på att hemmanet var svagt och inte kunde göra skäl (avrad/arrendeavgift) för fullt hemman.
I slutet av 1600-talet ägdes Knapegården av en överste Ulfklo. Han efterträddes av Peter Sölfverlåås. Denne bodde på gården åren 1670-1682 och en av hans döttrar föddes där.
År 1696 blev gården vid reduktion indragen till Kronan och löneboställe för kronofogden 1697 – 1704. Därefter och fram till 1724 disponerades den av provinsialinspektoren Hans Hartman. Tydlligen övergick den sedan i privat ägo för 1725 sålde överstelöjtnant Carl Gustaf Silverlåås Knapegården till prosten Göran Svebilius.
Från 1732 ägdes gården av majoren Jean Rothlieb och 1738 köpte hans måg hofjunkaren Frans Gustaf Ehrenstrahl den. Ehrenstrahl och hans familj bodde bodde på gården åtminstone några år.
Näste ägare generalen och landshövdingen baron Nils Djourklou dog 1758 och blev begraven i Ryssby kyrka. Hans hustru Sidonia Juliana Kalling dog på Knapegården 1778. Gården såldes sedan till coopvärdige kapten (sjökapten) Carl Höök.
Abraham Henrik Ulfklou köpte snart nog gården av Höök som änkesäte till sin hustru friherrinnan Eleonora Charlotta von Grouth. Hon dog på Knapegården 1794. Gården testamenterades därefter till Henrietta Ehrenkrona, som 1795 gifte sig med överstelöjtnant Adam Stålhammar.
Efter Stålhammars död ärvdes Knapegården av änkefru kaptenskan Maria Helena Raab född Sandersköld. Hennes son major Johan Olof Raab sålde 1829 Knapegården till medicine doktor Jon Engström för 26666 Rd 32 skilling banco transportsedlar. I köpet ingick även Stojby nr 1 (Bölebro), 2,3,5 och Brogården. Ryssby nr 5 byttes 1835 mot nr 6 med kapten A. Raab på Ryssbylund och Bölebro såldes 1841 till majoren greve Carl Posse för 7000 Riksdaler Riksmynt.
År 1860 donerade Jon Engström Knapegården plus Stojby nr 3, Ryssby nr 6 och Brogården med kvarn till sin syster änkefru Gustafva Kjelleström, som fick fastebrev på egendomarna den 7 november 1861. Hon i sin tur sålde Knapegården till sin son löjtnanten Jon Kjelleström enligt köpebrev den 11 december 1876. Han gjorde snart nog konkurs och sålde gården till Odert Gabriel von Essen af Zelle enligt köpebrev den 14 mars 1881.
Även von Essen gjorde konkurs och fick sälja Knapegården till hustruns åldriga faster fröken Adelina Callerström enligt köpebrev daterat den 21 februari 1888.
Näste ägare blev handlanden och godsägaren Karl Fredrik Johansson enligt köpebrev den 5 december 1899. Han sålde Knapegården till änkan Hulda Löfstedt enligt köpebrev av den 14 mars 1902. Hon i sin tur sålde gården 1910 till Emil och Nanny Kristina Andersson. Köpebrevet daterat den 18 mars 1910.
Emil Andersson dog redan efter några månader och änkan och hennes båda söner blev lagfarna ägare till Knapegården. Den äldre sonen dog 1927 och de kvarstående ägarna var Nanny Kristina Andersson och sonen Bror Göran Leopold, som tog sig namnet Hylving (läkare i Göteborg).
Näste ägare blev mjölnaren och trävarunadlaren Torsten Johansson enligt fastighetsboken och köpebrev av den 29 december 1945. Han överförde 1968 äganderätten till sitt företag Brogårds Kvarn och Trävaru AB, som 1977 ändrades till Brogårds Trä AB.
Såvitt känt ägs Knapegården i nutid (2013)av Torsten Johanssons son Paul Torstensson.


Bilder och dokument från Knapegården

Visa fler bilder & dokument ›


Platser i Knapegården



Småhus, Villa, Stuga, Hyreshus
Bebyggelselämning

Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Ingemar Alriksson