Drängsereds Bygdegård

Kategori: Hembygdsgård

1919 då Drängsereds SLU-avdelning bildades fanns ingen samlingslokal i bygden. Man började diskutera en samlingslokal, men var hitta medel att bygga. Det fanns inga bidrag att söka utan ungdomarna fick ta saken i egna händer och började ordna fester, insamlingar och spelade amatörteater. Det fanns en privat dansbana i församlingen och den fick SLU-arna låna ett par gånger per sommar. Efter några år med gnetande och sparande hade man 1925 fått ihop 1 500 kr i en byggnadsfond. Då beslöts att bilda Bygdegårdsföreningen Drängsereds Bygdegård med ändamål att uppför och tillhandahålla samlingslokal till Drängseredsortens befolkning. Den första styrelsen bestod av John Johansson, Gustav Bengtson, Eugen Andersson, Erik Eriksson och Alfred Erlandsson.

Man vill gärna bygga i kyrkbyn men det satte prästen stopp för. I stället hittade man en tomt i Sjöbol , en knapp km från kyrkbyn. De insamlade pengarna räckte inte till utan lån fick upptas i Södra Hestra Sparbank.

Gustav Bengtson gjorde upp ritningarna, byggmästare blev Johan Eriksson och till målningsentreprenör antogs Frits L Johansson, Krogsered.

Den 1 oktober 1926 invigdes bygdegården. Den hade då kostat 7 000:-. Värmekällan var en kamin man inköpt från Kinnareds kyrka. Belysningen bestod av fotogenlampor och någon riktig scen hade man inte råd till, utan fick bli grovhyvlade plankor upplagda på bockar. El kunde installeras först 1930, men det dröjde till efter andra världskriget innan man fick råd att installera en vedeldad värmepanna.1973 byttes den till en oljeeldad. 1935 byggdes en scenen av Erik Eriksson, som tagit över firman från sin far Johan.

På 1940-talet renoverades Bygdegården och det restes en flaggstång och ett staket uppfördes kring tomten. I slutet av 40-talet kom del av bygdegården att användas som skolsal för klasserna 3 och 4.

Koordinater: 57.017871, 12.956306

Information om Drängsereds Bygdegård

1919 då Drängsereds SLU-avdelning bildades fanns ingen samlingslokal i bygden. Man började diskutera en samlingslokal, men var hitta medel att bygga. Det fanns inga bidrag att söka utan ungdomarna fick ta saken i egna händer och började ordna fester, insamlingar och spelade amatörteater. Det fanns en privat dansbana i församlingen och den fick SLU-arna låna ett par gånger per sommar. Efter några år med gnetande och sparande hade man 1925 fått ihop 1 500 kr i en byggnadsfond. Då beslöts att bilda Bygdegårdsföreningen Drängsereds Bygdegård med ändamål att uppför och tillhandahålla samlingslokal till Drängseredsortens befolkning. Den första styrelsen bestod av John Johansson, Gustav Bengtson, Eugen Andersson, Erik Eriksson och Alfred Erlandsson.

Man vill gärna bygga i kyrkbyn men det satte prästen stopp för. I stället hittade man en tomt i Sjöbol , en knapp km från kyrkbyn. De insamlade pengarna räckte inte till utan lån fick upptas i Södra Hestra Sparbank.

Gustav Bengtson gjorde upp ritningarna, byggmästare blev Johan Eriksson, Sjöbol och till målningsentreprenör antogs Frits L Johansson, Krogsered.

Den 1 oktober 1926 invigdes bygdegården. Den hade då kostat 7 000:-. Värmekällan var en kamin man inköpt från Kinnareds kyrka. Belysningen bestod av fotogenlampor och någon riktig scen hade man inte råd till, utan fick bli grovhyvlade plankor upplagda på bockar. El kunde installeras först 1930, men det dröjde till efter andra världskriget innan man fick råd att installera en vedeldad värmepanna.1973 byttes den till en oljeeldad. 1935 byggdes en scenen av Erik Eriksson, som tagit över firman från sin far Johan.

På 1940-talet renoverades Bygdegården och det restes en flaggstång och ett staket uppfördes kring tomten. I slutet av 40-talet kom del av bygdegården att användas som skolsal för klasserna 3 och 4.


Bilder och dokument från Drängsereds Bygdegård

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

shf_drangsered5