Kvarnen vid Högbro

Kategori: Kvarn

Koordinater: 60.40091, 15.88342

Information om Kvarnen vid Högbro

Den 21 juni 1725 samlades Skedvi häradsrätt för en syn vid den så kallade Högbro kvarnen mellan Uppbo och Nedernora byar.

Markägarna runt Hyen ansåg, att kvarnens drift orsakade uppdämning av sjön, så att deras åkrar och hagar översvämmades. Ägare till kvarnen var vid den här tiden länsman Anders Dahls änka, och hon bestred grannarnas yrkanden.

Rätten hade vidtagit en grundlig undersökning om kvarnens ursprung, med mera för att ha ett stabilt underlag för beslut. Därvid framkom:

1620 25/5 hade Jöran Persson på Hyenshyttan (gården Hyst) tillbytt sig bland annat änget Löten vid sjön Hyen, den mark som nu lider mesta skadan av kvarnen.

1628 27/4 Ett dombrev utdömde den då nybyggda kvarnen mellan ”Opbåga och Neider Nohra”. Detta skedde sedan Johan Jöransson på Hyenshyttan (son till Jöran P. ovan) hade klagat på den.

1680 27/4 Gästgivaren Erik Eriksson i Uppbo hade byggt en ny kvarn, men den fick på inga villkor dämma upp sjön, utan allt skulle förbli vid den gamla domen. Däremot skulle man få fiska där med mjärdar och andra fiskeredskap.

1684 22/8 Länsmannen Anders Dahl med flera hade klagat på att Uppbo- och Nedernora-borna hade så många ”fiskevärkar” i ån vid kvarnen, att de hindrade fiskens uppgång från älven till Hyen. Beslöts att flytta fiskeredskapen, så ån blev 6 alnar bred, när vattenflödet var störst.

1686 12/10 Landshövdingens tillstånd för länsman Anders Dahl och gästgivaren Erik Ersson att få uppsätta en kvarn vid Högbron för ”twenne pahr små stenar och kugghiuhl”.

1688 6/4 Fyra Dyviksbor hade undertecknat en attest, där de försäkrade, Högbro kvarnen inte gjorde dem någon skade på deras marker.

1688 17/4 Lantmätaren Samuel Frigelius hade upprättat en karta över de tvistiga markerna runt Hyen och dess avlopp till Dalälven.

1693 1/9 hölls en syn på dammbyggnaden vid kvarnen, varvid konstaterades, att med den höjd dammen då hade, ingen skada kunde orsakas på de runt sjön liggande markerna. Dock förbjöds ägarna att bygga dammen högre.

1694 18/2 Kvarnen hade brunnit ned till grunden på grund av vådeld. En ny hade byggts i dess ställe, men av bräder. 1713 hade dock det nya kvarnhuset med ett par stenar stått klart, vilket sal. länsman Dahl betalat med 452 daler kmt.

1716 16/6 Kvarnen skattlades för 1 daler silvermynt.

Häradsrätten skulle återkomma med beslut om kvarnen, men beslöt på stället att samtliga fiskeredskap vid kvarnen skulle raseras. Man enades, efter långa diskussioner, att kvarnägarna skulle låta bygga in en dammlucka i kvarndammen, så att vattnet lättare kunde rinna ur sjösystemet vid vårfloden och inte gick in på ägorna. Däremot finns i den protokollsavskrift som här citerats ingen dom beträffande själva kvarnen.

Den karta, som omnämns ovan från 1688, finns i original i Lantmäteriarkivet i Gävle.

Protokollet som här refererats finns i Rasbogårdens arkiv, nu förvarat i Hembygdsföreningens arkiv i Sockenstugan.



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Griggus Per
Föreningsredaktör för Stora Skedvi hembygdsförening. Om du har information om, eller bilder från, Stora Skedvi är du mycket välkommen att ringa till mig på telefon 070-523 19 08, eller skriva till mig på adressen griggusper@slaktforskarhuset.se.