Skärpet

Kategori: Bebyggelselämning

Koordinater: 57.882021, 15.434246

Information om Skärpet

Torpet Skärpet kan närmast platsbestämmas utifrån grenadjärtorpet Skvalhällen. Skärpet ligger eller snarare låg ca 100 meter sydväst om Skvalhällen. Idag är det enklast att gå från Skvalhällen. Det finns en fortfarande skönjbar mindre stig mot Skärpet. Den gamla större infarten, som går in från Probbarpsvägen ca 500 meter före Skvalhällen, är inte möjlig att följa. En timmerväg har anlagts, som idag, år 2008, slutar ca 75 meter söder om torpplatsen. På platsen för torpet intill ett sankområde växer ett nästan ogenomträngligt buskage av snöbär. I dess centrum reser sig en meterhög stenhög, som är resterna av den gamla murstocken. Stengrunden är omöjlig att urskilja. Namnet Skärpet har inte gått att finna någon förklaring till. År 1713 stavades namnet Skärpervet, år 1788 Skierpet, 1797 Skerpet och 1806 Skärpet. Någon tidigare notering om Skärpet än den som finns i kyrkböckerna från slutet av 1600-talet har inte kunnat återfinnas.

De första skrivna på torpet var Håkan med sonen Börje 1693. Det troliga är, att Herbergshultsbönderna förhandlade sig till att få anlägga ett torp i samband med inrättandet av en rote med soldattorp under gårdsbyn 1685. Under århundradena har det bott ca 20 familjer med runt 80 personer i torpet. Den sista familjen var Carl Vilhelm Carlsson, hans hustru Anna Sofia Larsdotter och deras två döttrar. Carl Vilhelm dog 1908, 29 år gammal, och efterlämnade hustrun med två småbarn, Anna f 1902 och Gerda f 1906. De bodde kvar till 1914, då de fick plats på fattighuset. Efter 1914 blev torpet öde och ingen vet idag, när husen revs eller flyttades. Av uppgifterna i försäkringshandlingarna måste det ha varit möjligt att ha ett mindre antal fäkreatur. Foder till dessa kunde troligen fås på kärren sydväst om torpet.

Vid en intervju som Karin Johansson i Svenshem gjorde 1991 med Martin Josefsson från Kisa, berättade han, att hans morfar Fredrik Wallin kom till Skvalhällen 1920 med sin familj. Redan då var boningshuset och fähuset på Skärpet rivna. Logen stod kvar. I den slagtröskade Wallin hösten 1920 den råg, som växte på Skärpets åkrar. Den odlade marken uppskattade Josefsson till 5-6 tunnland. Torpet torde ha försörjt 2-4 kor och kanske en stut, gris och höns, alltså ett relativt stort torp efter Sörskatens förhållanden. Det fanns mer åker än på Skvalhällen. En mosse var odlad. Landåkern hade sandblandad lättare jord. Bakom boningshuset växte klarbärsträd och nedanför slänten fanns en vattenkälla.


Bilder och dokument från Skärpet

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Björn Johansson