Björka

Kategori: Gård

Grävsätter 2:25
Björka 1/8 mantal finns omnämnt under namnet Backe i samband med att det tillkom till Grävsätter genom nyskattläggning 1675. Sammanslagning av fastigheten med huvudgården skedde 1940.

Koordinater: 58.174356, 16.290363

Information om Björka

Grävsätter 2:25
Björka 1/8 mantal finns omnämnt under namnet Backe i samband med att det tillkom till Grävsätter genom nyskattläggning 1675. Sammanslagning av fastigheten med huvudgården skedde 1940.Rå och rörshemmanet Björka upptas till 20 tunnland åker och 11 tunnland äng i beskrivningen upprättad 1873.

Utdrag ur arrendekontrakt för Svante Leonard Gustafsson från den 14 mars 1913 till den 14 mars 1923 för inägorna till 1/8 mantal Björka:
”Arrendet omfattar …………… eller 10,64 hektar åker
jämte följande kronans åbyggnader: boningshus, bod, källare, ladugård med loge och redskapsskjul, svinhus och hemlighus.
Brukaren åligger att dels varje år kontant betala Tvåhundrasextio (260) kronor och dels:
på egen kost med egna redskap samt med egna dragare å Grefsätters kronopark utföra skogsarbete under 30 dagar, därav 20 dagar under sommarhalvåret och 10 under vinterhalvåret, och skogskörslor med par under 30 dagar, därav 10 dagar under sommarhalvåret och 20 dagar under vinterhalvåret.
Detta arbete skall efter jägmästarens bestämmande utgöras sålunda, att brukaren upphugger och till Falerums station framkör 10 famnar björkved och 10 famnar massaved.”
Leonard Gustafsson hade en häst, åtta kor och två svin.

I arrendekontraktet för Hjalmar Carlsson benämns boden som drängstuga. Från den 14 mars 1923 till den 14 mars 1926 skulle arrendatorn dels varje år kontant betala Fyrahundra (400) kronor och dels:
”utföra skogsarbete under 50 dagar, därav 10 dagar under sommarhalvåret och 40 under vinterhalvåret, och skogskörslor med enbet under 50 dagar, därav 20 dagar under sommarhalvåret och 30 dagar under vinterhalvåret.
För dagsverken utöver vad som krävs för arrendet betalas:
för 1 mandagsverke under sommarhalvåret med 3 kr 30 öre.
” 1 hjondagsverke ” ” ” 2 ” – ”
” 1 kördagsverke med häst enbet eller oxpar ” ” ” 6 ” 60 ”
” 1 ” ” hästpar ” ” ” 9 ” 90 ”
” 1 mansdagsverke under vinterhalvåret ” 3 ” 30 ”
” 1 hjondagsverke ” ” ” 2 ” – ”
” 1 kördagsverke med häst enbet eller oxpar ” ” ” 6 ” 60 ”
” 1 ” ” hästpar ” ” ” 9 ” 90 ”
Varje kbm. ved skall uppläggas 10% högre än dess regelrätta mått, till torkningsmån.”
Ersättningen för dagsverken är här 1923 lägre än för torpet Smedstorp 1919. Anledning?

1924 lades tegeltak på ladugården. Takytan är 618 m2 och åtgången var 7.500 tegelpannor. En tegelpanna kostade då 10 öre.
Berthold och Ingrid Hjalmarsson var de näst sista brukarna och de övertog arrendet efter Bertholds far Hjalmar Carlsson. Berthold och Ingrid tillträdde 1947. Vid arrendeöverlåtelsen förtecknades yttre inventarier minutiöst, allt ifrån djur och jordbruksredskap till hammare och tänger. Djurbesättningen bestod av två hästar; ”Munter” och ”Brunta”, nio kor; ”Majros” 14 år, ”Saga” och ”Brunetta” 10 år, ”Docka” 9 år,, ”Gunilla” 8 år, ”Hjärtros” 4 år med en kalv och ”Sickan” 4 år med två kalvar, två kvigor; ”Gullros” 1 år och ”Stjärna” 10 mån samt 24 höns till ett sammanlagt värde av 6.650 kronor. Totala värdet av inventarier, som omfattade djur, yttre inventarier, foder, utsäde, olja m.m. uppgick till 10.187 kronor. Arrendet innefattade 11 har åker och de hade plats för 3 hästar och tolv nötkreatur i ladugården. De upphörde med jordbruket 1961 och övergick till att driva lanthandel och auktionsverksamhet.

Under deras tid på Björka revs de gamla timrade boningshusen med nävertak under teglet och ett nytt byggdes. Åke Hjalmarsson, Bertholds och Ingrids son, minns från sin barndom i Björka när gamla boningshuset byggdes. De bodde under byggnationen i det äldsta, som stod i vinkel mot drängstugan som rivits. Det nya huset uppfördes där drängstugan stått och skulle förses med källare. En större sten skulle sprängas bort. Skivor spikades för fönstren, sprängningen laddas och Otto Boll sprang ner till vägen för att stoppa trafiken. Då kommer gamla kattan spatserande upp för gången. Hon sätter sig på förstubron och börjar slicka sig. De skrek på kattan, men hon satt lugnt kvar ända tills det small. Då sprang hon som skjuten ur en kanon ner mot ladugården och rakt in i ett vagnshjul. Hon nära tuppade av till följd av krocken med vagnshjulet. Efter denna hemska upplevelse hämtade hon sina ungar och flyttade med dem till Sjöända. Där stannade hon och kom aldrig tillbaka till Björka.
Förutom Otto Boll var det Einar Johansson, Helge Öster och Ivar Larsson som byggde huset. Denna kvartett var en samling skojfriska herrar som alltid var fulla av hyss. Källaren var gjuten men det fanns bara en stege ner och det var mörkt där nere. De bad Åke att han skulle klättra ner och hämta en sak åt dem. Längst in i ett hörn hade de gillrat upp en tomtemask med en ficklampa bakom. När Åke kom ner fick han se ett ansikte med lysande ögon. Han blev livrädd och fick bråttom upp igen, men han sa ingenting. De frågade honom om han inte hade sett något därnere. Näe, han hade inte sett någonting.

”Såväl boningshuset som drängstugan äro skröpliga, trånga och föga tidsenliga men ha antikvärde beträffande konstruktion, dörrar, fönster, m. m.” konstaterade jägmästare Gustaf Encrantz vid syn 1936, men ändå revs de 1951.

Efter Hjalmarssons kom en tandtekniker och tvätteriföreståndare från Västervik vid namn Tore Eriksson, född i Jukkasjärvi och hans fru Eina Ingeborg Elisabet Johansson. Tore arrenderade Björka under 1962-64 och var därmed den siste brukaren.

Nuvarande boende i Björka flyttade hit 1968. Boningshuset som byggdes under Hjalmarssons tid brann ner till grunden på 1990-talet. Soteld hade uppstått och elden spred sig genom en spricka i murstocken. Lasse var på arbetet och Marita var ute och rastade en av deras hundar. När hon kom tillbaka från promenaden var huset redan övertänt och flera av deras hundar brann inne. Lars och Marita köpte då fastigheten av Domänverket (Svea skog) och byggde ett ny enplansvilla på den gamla källaren.

Äldsta boningshuset
var 9,5 m lång, 6,5 m bred och 3,3 m högt, av rödfärgat brädfodrat timmer under tegeltak, inrett till kök och stuga med inbyggd förstuga samt vind och vindskammare.
Gamla boningshuset
var uppfört i rödfärgat trä 1951 och innehöll fyra rum, kök och två hallar i en och enhalv¬plan samt källare.
Nya boningshuset
är uppfört i gulmålat trä i ett plan innehållande fyra rum och kök på den gamla källargrunden.
Drängstugan
var 8,6 m lång, 5,6 m bred och 3 m hög, av rödfärgat brädfodrat timmer under tegeltak, inredd till kök och stuga med inbyggd förstuga.
Ladugården med loge, vagnsbod, visthusbod och vedbod
är 42,5 m lång, 9,9 m bred och 4,3 m hög, av rödfärgat timmer och brädor under tegeltak på sticktak.
Svinhuset
var 3,9 m långt, 2,7 m brett och 1,6 m högt, av rödfärgat timmer under snedtak av brädor, utdömt vid syn 1936.
Hemlighuset
var 1,8 m långt, 1,7 m brett och 1,8 m högt, av stolpar och rödfärgade brädor under snedtak täckt med tegel på brädor.
Källaren
var av sten under träöverbyggnad täckt med tegel.


Bilder och dokument från Björka

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Göte Edstrand