Arvika

Arvika kommun ligger i västra Värmland vid sjön Glafsfjorden. Den bildades 1971 och har omkring 25 000 invånare.

Kommunen omfattar staden Arvika och landsbygdssocknar som Älgå, Glava, Brunskog och Mangskog. Flera av dem har egna hembygdsföreningar.

Socknar och kommunbildning

Området motsvarar tio socknar: Arvika, Bogen, Brunskog, Glava, Gunnarskog, Högerud, Mangskog, Ny, Stavnäs och Älgå. Vid reformen 1862 bildades landskommuner i socknarna och Arvika köping, som blev stad 1911. Resten av Arvika landskommun lades till staden 1944. År 1952 bildades storkommunerna Brunskog, Gunnarskog, Stavnäs och Älgå. Arvika kommun bildades 1971 av staden, Glava och storkommunerna Gunnarskog och Älgå samt huvuddelen av Brunskog och Stavnäs.

Landskapet

Långsträckta sprickdalar med bergsryggar som når 200-300 meter över havet ger landskapet dess karaktär. Skog täcker 85 procent av ytan. Arvika är Värmlands sjörikaste område med omkring 365 sjöar. Den största är Glafsfjorden på 93,82 kvadratkilometer, som via Byälven och Vänern har förbindelse med havet. Staden Arvika vid Kyrkviken är landets innerst belägna hamnstad. År 2022 fanns elva naturreservat i kommunen.

Från järnbruk till verkstäder

På 1600-talet började en järnbruksepok som varade i 200 år. Tackjärn från västra Bergslagen fraktades över Vänern och genom sjösystemen till små bruk där det smiddes till stångjärn. År 1837 kom en sluss i Säffle som förband Glafsfjorden med Vänern. Senare tog skogsindustrin över och sjöarna användes för flottning. Nordvästra stambanan bidrog till att fabriker grundades i Arvika i början av 1900-talet, bland dem Arvikaverken, en tobaksfabrik och ett spinneri.

Jordbruken minskade med 80 procent mellan 1951 och 1981. I början av 2020-talet var Volvo Construction Equipment, Thermia Värmepumpar och Arvika Gjuteri de största arbetsgivarna. Kommunen hade 25 377 invånare den 30 juni 2026.

Socknarna på Bygdeband

Älgå har en barockkyrka från 1720-talet byggd på en flotte av timmer och en spiksmedja som är byggnadsminne. Mangskog bildades 1705 ur Brunskog. Där bodde Gustaf Fröding i prästgården 1880-1881.

Kulturarv

År 2022 var 859 fornlämningar i kommunen registrerade hos Riksantikvarieämbetet. Bland dem finns runstenen Skramlestenen från omkring år 500 och fornborgen Rudsklätten. Kommunens fyra byggnadsminnen är Krukmakeriet på Övre Stortorpet, Christian Erikssons ateljéer i Oppstu hage, Sölje herrgård och Älgå spiksmedja. Arvika hamnfest arrangeras varje år i början av augusti sedan 2005.

Arvika kommun. SCB, Befolkningsstatistik. Wikipedia, Arvika kommun och Glafsfjorden

I Arvika

SockenÄlgå sockenÄlgå socken i Jösse härad, Arvika kommun. Barockkyrka 1724-1726 på timmerflotte, dopfunt från 1200-talet och Älgå spiksmedja.SockenBrunskogs sockenBrunskogs socken i Jösse härad nordost om Arvika kring norra Värmeln. Edane, Brunskogs kyrka och marknaden Gammelvala.SockenGlava sockenGlava socken i Gillbergs härad, Arvika kommun. Barockkyrka från 1735-1738 med Glavamadonnan, glasbruk, skifferbrott och nio hällkistor.SockenMangskog sockenMangskog socken i Arvika kommun bildades 1705 ur Brunskog. Gustaf Fröding bodde i prästgården 1880-1881 och här ligger…

Ser du något som är fel eller saknas på sidan? Meddela redaktionen.