Grävsätter

Kategori: Säteri

Grävsätter 2:38
Grävsätter 1 1/2 mantal

Första gången Grafsatra i Hananæs socken finns omnämnt i skrift är då Bo Jonsson Grip bytte till sig denna gård från Askaby kloster den 13 dec 1383. (S.R.P. ur 1988).

Koordinater: 58.154939, 16.310515

Information om Grävsätter

Grävsätter 2:38
Grävsätter 1 1/2 mantal

Första gången Grafsatra i Hananæs socken finns omnämnt i skrift är då Bo Jonsson Grip bytte till sig denna gård från Askaby kloster den 13 dec 1383. (S.R.P. ur 1988).
Bo Jonsson Grip, död 1386, storman och riksdrots. Han tillhörde den stormannagrupp som medverkade aktivt till att kung Magnus Eriksson avsattes och att Albrekt av Mecklenburg inkallades. Han tvingade sedan den nye kungen att avstå sin makt till riksrådet, som Bo Jonsson själv dominerade. Han var rikets mäktigaste man och dess verklige härskare. Genom en rad skrupelfria förvärv av ämbeten och egendomar blev han också den förmögnaste, som under sig hade närmare 70 procent av riket. Han lyckades bl.a. få hela Finland i förläning och förvärvade över 1500 gårdar och borgar i bortåt 350 socknar. Man kan därför sluta sig till att det är troligt att han under de mindre än tre år som ägare till Grävsätter aldrig satte sin fot där.

Under de följande nästan tvåhundra åren finns inga uppgifter om gården. Grävsätter har stavats på flera olika sätt: Grafsatra, Grefsäter, Grevsätter och Grävsätter.

Grevsäter, 2 mantal. frälse i Tjust härad, Hannäs socken, var 1565 delat på två ägare, varav den ena delen tillhörde Vinäs lanbogods men lades till Grevsäters sätesgård 1658/59. Till sätesgården tillhörde 1675 fyra torp, Målen, Backe (Björka), Ståltorp och Sågaretorp som tillkom genom nyskattläggning och ett halvt mantal Prästgården genom byte med Kongl Majts och Kronan.

Säteriet Gräfsätter upptas till 3 tunnland tomt, 139 tunnland åker och 45 tunnland äng i beskrivningen upprättad 1873.

Under Cristina Oxelhufvuds tid brann sätesgården 1681. Omedelbart uppfördes två stugor på den eldhärjade tomten, men kort därpå flyttades gården på ett annat bekvämligare ställe.Där byggdes en ny skön byggning med fem rum och källare jämte fatbur och stall som var färdiga 1683. Mycket timmer fanns då framkört för att bland annat användas till ett ännu större hus. Räddade undan branden var ladugården, två logar (med fyra golv), två fähus och två hölador. Träd- och humlegårdarna som blev förbrända av vådaelden var nu omsedda. Jordbruket sköttes av en bonde som biträddes av sex dagsverkstorpare.
Seved Ribbing gjorde kort efter sitt giftemål med Brita Pauli, 4 sep 1694, en överenskommelse att Grevsäter skulle vara hennes morgongåva och att makarna skulle ömsesidigt ärva varandra. På grund av denna uppgörelse satt hon kvar i orubbat bo ända till sin död som inträffade först efter 1723. Seved Ribbing dog barnlös 1707 och är begravd i sockenkyrkan.
1916 fanns på Grävsätter 8 hästar, 50 kor, 10 får eller getter och 12 svin.
Manbyggnaden brann 1927. En piga hade glömt att släcka ett ljus som brann ned, varvid staken fattade eld som spred sig. En ny större manbyggnad uppfördes 1930.

Kuskbostaden blev efter regeringsbeslut statligt byggnadsminne 1993. De flesta kuskbostäder har rivits och därför är den lilla stugan intressant att bevara anser Riksantivarieämbetet. Stommen består av en dubbelbod med svale av hög ålder och sannolikt har huset gjorts om till bostad under slutet av 1700-talet, anser länsantikvarie Bengt Häger på Länstyrelsen i Linköping. På kartan från 1777 finns inget hus inritat på platsen för kuskbostaden. Det kan bero på att huset har flyttats från en annan plats. I förstugan finns till exempel en dörr med sirligt utformade gångjärnsbeslag av 1600-talsmodell.
Av alla hus på gården är kuskbostaden den minst ombyggda. Som namnet antyder bodde här kusken som hade hand om gårdens finare hästar åt herrskapsfolket. Ända fram till 1950-talet användes stugan som bostad. Numer är den fritidsbostad.


Bilder och dokument från Grävsätter

Visa fler bilder & dokument ›


Platser i Grävsätter




Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Göte Edstrand