Sundby Säteri

Kategori: Säteri

Visa karta
Sundby Säteri
Koordinater: 59.133670, 16.708822

Information om Sundby Säteri

Corps de logi av timmer i två våningar uppförd under 1600-talet, innehållande 14 r. o. k..
Två flyglar i samma stil uppfördes samtidigt. Ekonomibyggnaderna uppfördes under 1800-talet.


Historik hämtad ur Sveriges Städer och Samhällen jämte landsbygd – Del II -1947: Sundby om ett mantal klosterhemman donerades år 1579 av hertig Carl till Hans Stuart (d. 1618) och överfördes med anledning härav till frälse. Gården gick därefter i arv till sonen David Stuart (d. 1657), som brukade den som utgård till Rockelstad, till dess att gården i början av 1650-talet bebyggdes till säteri. Sundby omnämns första gången i jordeboken 1654. Det ärvdes senare av dottern Anna Stuart (d. 1688), vilken var gift med Ernst Johan Lode (d. 1700). Enligt reduktionskommitténs beslut år 1684 förminskades godset storlek betydligt men utbyttes åter till frälse 1686. Genom giftermål kom Sundby år 1697 att tillhöra ovannämnde Lodes svärson, Mårten Lilliehök (d. 1714) och efter hans död fördelades arvet mellan dennes två barn, sonen Carl Mauritz Lilliehök (d. 1760) erhöll den underlydande gården Fräkentorp jämte en del andra hemman, och dottern Brita Sofia Lilliehök (d. 1745), gift med Vilhelm Gerhard von Engelhardt (d. 1775), själva Sundby säteri. Sedermera kom godset att tillhöra släkten Lovisin samt doktor J.E. Flodberg och därefter dennes dotter, fru Erika Lundgren.

Senare ägare: Fröken Ingeborg Shiring och brodern disponent Harald Schiring,vilkas fader 1920 blev ägare till säteriet. Syskonen Schiring övertog egendomen genom arv 1945.

Från Sundby säteri frånsåldes åren 1920-23 en del utgårdar, såsom Siggenäs, Malma kvarn, Rosmossen och Stora Mötet jämte torpen Löven, Nedingsgölet och lilla Picket. Utgårdarnas skog finnes dock delvis kvar vid huvudgården.

Disponent Harald Schiring f. 1911 vid Stenhammar i Flen, son till Knut Karlsson f. 1876 i Gammalkil, Östg. o h h Gerda f. 1877 i Vist, Östg. Gift med Anita Ottoson f. 1915 i Ödeshög, Östg. dotter till Axel Ottoson f. 1888 i Linköping o h h Annie f. 1891 i Aneby, Aneboda, Kron. Vid sin bortgång ägde Harald Schiring även Schiringe gård utanför Flen samt Eksåg i Härad.

Barn: Eva Marianne och Sten Harald. Den senare övertog efter fadern.

Fröken Ingeborg Schiring f. 1906.

År 2010 såldes säteriet och gick då ur släkten Schiring.

Kusken Jonsson hade för år 1893 en kontant lön på 130 kronor jämte ”stat”. Denna ”stat” var en löneförmån, som utgick ”in natura”, och bestod av förnödenheter som producerades på gården. För Jonssons del bestod ”staten” av: 6 lispund sill, 7 tunnor råg, ½ tunna vete, 8 kappar ärtor, samt dagligen ½ kanna oskummad mjölk och ½ kanna skummad. Dessutom fick Jonsson på gårdens mark sätta 1½ tunna potatis. Av lönen för år 1893 utbetalades kr 123,10 kontant och resterade med 3 lispund ull à 1,10 och 50 kg havre för kr 3,60. År 1911 hade kontantlönen stigit till 212 kronor. År 1894 gjordes löneavdrag för 9½ kg kött à 30 öre och för 1 gris 8 kronor.
(1 lispund = 8,506 kg, 1 tunna = 146,55 liter, 1 kappe = 4,58 liter, 1 kanna = 2,617 liter).

Militära anläggningar å Sundby säteri marker. (avskrift av Evert Wahlbergs anteckningar 1987)

”Å Sundby ägor fanns tre ”barack-grupper”: I hagen vid Flensvägen, vid Sundby smedja och vid Grindstugan. Samtliga torde ha uppförts 1939 eller 1940.

Lägret vid Flens-vägen utbyggdes med åren och kom att omfatta c:a 10 byggnader (expedition, förråd, förläggning, garage, o.d.) av vilka 5 finns kvar i sept 1986. Avveckling även av dessa pågår.

Vid Sundby smedja en större barack, köks- och matsalsbarack, som även användes som samlingssal och ibland även som danssal. I anslutning till denna fanns en mindre ”skafferi-barack”. Endast den sistnämnda finns kvar.

Baracken vid Grindstugan (på berget väster Grindstugan) inrymde en radiostation samt förläggning för tjänstgörande personal. Byggnaden helt utplånad.

Baracken vid smedjan var matsal för alla tre lägren.
Stora huset på Sundby säteri användes till bostad för lägrens officerare och där intog de även sina måltider. Manskapet åt i köksbaracken, varifrån även maten hämtades till officerarna.
Under åren fram till 1943 var det flera inkallade kontingenter som här avlöste varandra.

1943-44 låg en skolbataljon i Malmköping. Dess c:a 600 soldater var förlagda i barackerna å Malma hed och fick sin mat tillagad i dithörande lägerkök. Officerarna bodde dels i barackerna och dels i inackorderade i familjer. Utspisning för såväl officerare som trupp skedde i lägrets matsal, endast bevakningspersonalen med sitt befäl åt i köksbaracken vid Sundby. Stora byggningen vid Sundby användes såsom officersmäss, men ingen bodde där. Chef för skolbataljonen var överste Romdahl.

I mars 1945 inrättades ett konvalecenthem för baltiska flyktingar vid Sundby säteri, där lägerdeltagarna fick vistas tills deras hälsa tillät utslussning i arbetslivet. Till detta läger kom de ifrån Sundby sjukhus i Strängnäs, där det inrättats en avdelning för TBC-sjuka baltiska flyktingar. Läkare därifrån utövade även medicinsk tillsyn å lägret vid Sundby säteri, som dessutom hade en egen läkare, Dr Irma Valdre.

Balterna bodde och åt i byggningen och köksbaracken användes endast för olika slag av festliga tillställningar.

I januari 1946 flyttades lägret till Stugsund i Hälsingland.

Under hela ”läger-epoken” vid Sundby säteri svarade Ingrid Landert från Lundby för underhållstjänsten. År 1956 ingick hon äktenskap med den tidigare lägerdeltagaren Udo Koplimaa. En kamrat till Udo, Theodor Mast, gifte sig med malmköpingsflickan Inga Wahlberg. Kanske var det flera som fann en livsledsagarinna i trakten.

Chef för baltlägret var ”kapten” Vallde. Han kallades ”kapten” men torde inte ha haft täckning för denna grad.

Lägerepoken vid Sundby var slut och barackerna stod tomma. En del vandaliserades och revs medan andra ännu kvarstår. Även ”stora huset” stod tomt en tid, men 1958 flyttade säteriets nye ägare, Harald Schiring med familj in.”


Bilder och dokument från Sundby Säteri

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Anita Widén
Bygdebandsredaktör för Malmköpingsortens Hembygdsförening. Har du frågor eller upptäcker faktafel - vänligen kontakta mig per e-post: anita.widen@hotmail.com