Hede församling

Kategori: Församling

Koordinater: 62.423468, 13.507660

Information om Hede församling

Utdrag ur skriftserien Hede socken förr och nu, nr 1.

Hede socken ligger mitt i Härliga Härjedalen vid Sonfjället, som är ett isolerat refjällmassiv, 1277 m, omgivet av stora skogsområden.

Hede är huvudorten och runt omkring finns byarna Hedeviken (med Ortholmen), Råndalen, Ransundet, Långå (med Medskogen) och Särvsjön.

Det anses att hedebygden fick fast bosättning först efter kristendomens införande i Sverige då inga lämningar efter hedniska gravhögar påträffats. Långt tidigare har dock lämningar efter vandrarfolk hittats – särskilt vid utgrävningar i samband med sjöregleringarna. Det var jägare, fiskare och samlare, som ej brukat jorden.

Hällmålningar i Särvsjön påträffades 1930 av en särvsjökvinna. De anses vara minst lika gamla som Flatru-hällmålningarna, troligtvis ca 4000 år.

De tidigaste fynden från enkelt jordbruk är från 600-talet efter Kr. På 900-talet märks en övergång till mer utvecklat jordbruk. Åkrarna var små men man hade rätt stora betesmarker, eftersom boskapsskötseln utvecklades till en viktig näringsgren. För att säkra tillgången på foder under vintern sökte man sig ut i skogsmarkerna till myr- och starrslåttrar, man samlade löv och mossa.

Under medeltiden gjorde försämrat klimat och digerdöden att vissa byar nästan dog ut men enstaka bebyggelser bevarades och låg till grund för senare bybildningar.

Redan på 1100-talet fick Norge politiskt inflytande över Jämtland-Härjedalen och under flera hundra år rasade gränskrigen fram och åter över våra bygder. Det mest bekanta kriget var Baltzarfejden under första delen av 1600-talet. Hede skövlades och brändes ner. Man anser att av Hedes 7 bebodda gårdar endast en bastu eller härbre återstod. Befolkningen flydde till Norge. Genom fredan i Brömsebro 1645 kom Härjedalen till Sverige. I vår tid har härjedalingarna mycket goda relationer till norrmännen.

Ur Hede Socken förr och nu, nr 10
Utdrag ur ”Bygd och Natur 1/91”

Sockengränsen upphör på kartan

Socknarna utgjordes till en början av en samling människor som utnyttjade samma kyrka. Under 1500-talet började jordeböcker upprättas i socknarna till grund för beskattning av invånarnas jord, och socknen kom att motsvara ett geografiskt område. Fr.o.m. denna tidpunkt kan man också tala om två olika typer av socknar; kyrksocken (församling) och jordebokssocken. I början av 1900-talet infördes ett nytt fastighetsregister och jordebokssocknarna blev jordregistersocknar. De både sockentypernas territorier överensstämde dock så gott som undantagslöst fram till 1970-talet, då ändringar av jordregistersocknarnas gränser började äga rum, utan att församlingsgränserna ändrades på samma gång.

Idag håller ett nytt fastighetsregister på att införas i vårt land. I samband med detta kommer jordregistersocknarna att upphör att existera. Sockengränserna kommer inte längre att recovisas på den ekonomiska kartan och socknen blir precis som häradet ”endast” av historiskt intresse. För mer information och sockenbildningens historia läs Hagströms, G (1949): Sockenindelningens ursprung i Historiska studier tillägnade Nils Ahnlund.


Bildgallerier från Hede församling

Visa fler bildgallerier från Hede församling ›


Bilder och dokument från Hede församling

Visa fler bilder & dokument ›


Hembygdsföreningar

Visa fler hembygdsföreningar ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Eva Tönne