Hede kyrka

Kategori: Kyrka

Koordinater: 62.417802, 13.517368

Information om Hede kyrka

Hede kyrka

Något om Hede kyrkas äldre historia
av Erik J. Bergström
(infört i skriftserien Hede socken förr och nu nr 10)

Hede omnämns som socken första gången 1397: ”Alla de män som detta brev höra eller se hälsar jag Ödgir Stensson i Trosavik i Hede socken i Härjedal med vår herre tillkännager jag med detta närvarande brev hava sålt min Broder Olav Stensson min ärvadel jag ärvde efter min farbroder Störker Jonsson – – till mera visso och stadfästelse beder jag min kyrkoherde insegla mathie nicholai in nolalum scriptum Anno domini Mccc nonaiesimo septimo dei beati mathie apostoli – 24 februari 1397. (Jämtland och Härjedalens Diplomatarium I:L 128.)

Prästvallen
Enligt traditionen stod bygdens första kyrka på Ljusnans norra sida, ungefär där järnvägsstationen i senare tid var belägen!

”Först på Prästvallen på norra sidan Ljusnan. Sedermera uppbyggd av gråsten på södra sidan. 19 ½ alnar lång 9 ½ alnar bred. Ofantligt tjocka murar. Under hälsingarnas infall blev den avbränd, men iståndsatt i sitt förra skick med bistånd av andra församlingar.” (Bygdén: Hernösands stifts herdaminne). Hede socken omfattade från början hela övre Härjedalen med undantag av Storsjö-Ljungdalen, som i äldre tid ägdes av jämtar.

Ny kyrka
Efter nordiska sjuårskriget 1563-1570 tillsattes efter initiativ av dansk-norske kungen Fredrik II en utredning över ecklesiastiska förhållanden i Trondheims län. Den utmynnade i den s.k. Trondheimska reformatsen av år 1589, vari förordnas om skolors och kyrkors byggande, sockenindelning m.m. Det vill synas som om Tännäs tillkommit som socken vid denna tid, medan Vemdalen förekom som egen socken redan under sjuårskriget.

Ddet är troligen efter nämnda krig som Hedeborna byger en ny kyrka på älvens södra sida. Att den uppförs i sten kan troligen ses som tecken på att församlingsborna vill framhäva dess status som moderkyrka. I Hede gäll, Tännäs och Vemdalen inbegripet, fanns enligt 1589 års reformats 50 bönder.

En länsmansrapport 1791 uppger, att den gamla träkyrkan flyttats och använts som bårhus vid den nya kyrkan. Vid 1770-talets kyrkbygge togs den till ved för kalkbränningen.

En uppgift som stöder antagandet att man senast efter sjuårskriget skiftat kyrkplats, är en antikvitetsrannsakning från 1685, vari Hedes kyrkoherde Henrik Drake meddelar:

”Inemot prästgård på nordersidan åt elfven synes tomten efter ett gammalt Capell och är därsammastädes funnet penningar.”

Hade denna kyrkplats använts längre fram i tiden, borde inte Drake ha uttryckt sig på detta sätt. I bygden skkulle man säkert ha haft kännedom därom.

Orostider – Baltzarfeiden
Baltzarfejden 1611-12 medförde, liksom sjuårskriget, svåra prövningar för Hede socken. Hela beefolkningen flydde och deras gårdar brändes sorgfälligt av svenskarna, under ledning av översten Olof Ingemarsson. I Hede kyrkby skall endast ett härbre ha undgått mordbrand, säger traditionen, som emellertid motsäges av berättelsen om den gamla träkyrkan.

Ostridigt är dock, att stenkyrkan förstörts under kriget. Den återuppbyggdes med hjälp av alla Jämtland och Härjedalens församlingar, Överhogdal undantaget. Ur Ovikens räkenskaper för 1614-16 citeras: ”Leveritt Jens Mickelssen med herr Erich i bergh, til Hede Kyrkias bygning epter Landsherrens bref, 10 daler ½ mark 2 skilling.”

Liknande uppgifter förekommer från andra församlingar där räkenskaperna finns i behåll, t.ex. Lillhärdal. Ovannämnde Jens Mickelssen, som var både tings- och stiftsskrivare, var den samlande kraften för insamlingen, som hade resolverats av landsherren, d.v.s. landshövdingen i Trondheim.

Jens Michelssens räkenskaper för 1628-1630 förtäljer så långt, att man är i färd med kalkslagning samt färdigställande av kyrkhimmeln som krävt 500 ”spiggar”, alltså spikar. Kalken har forslats 3 ½ mil, heter det också. Byggningshjälpen hade under 1620-talet förvandlats till ett deputat, d.v.s. ett anslag till prästen, som den hårt prövade församlingen hade svårt att kunna avlönal. Detta deputat utgick under avsevärd tid, ännu långt in på 1800-talet fanns det kvar.

Kungabesök
Karl XI genomförde 1686 en resa genom Jämtland och Härjedalen. I Hede möttes han av kyrkoherde Drake som med sina församlingsbor stod vid Kråshögen och sjöng: ”Herre var de trognas styrka och din smorda hjälp beskär.”

Kungen fattade vinken och medverkad till att Drake befriades från att själv avlöna sin komminister. Till kyrkan skänkte Karl XI sitt porträtt. Möjligen låg han också bakom att kyrkan några år senare får predikstol. På en trätavla 1889, skänkt från Hede till Jämtlands läns fornminnesförening, står bl.a. översatt från latin:
”Anno domino 1690 23 dec. i Henrik Olofsson Drakes tid, den här predikstolen uppsatt är.”

En Härjedalsbeskrivning från 1737 beskriver emellertid predikstolen som gammal och medelmåttig, varför den knappast kan ha varit nytillverkad 1690.

I Hede Socken förr och nu Nr 10 kan man läsa vidare om kyrkklockor, klockstapel, drömmen om en ny kyrka m.m.


Bilder och dokument från Hede kyrka

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Eva Tönne