Brånen

Kategori: Torp

Brånen var enligt husförhörslängderna torp under Böle nr 4, men enligt den siste innehavaren (kronoarrendator) Gustav Johansson var stamfastigheten Böle nr 8.

Koordinater: 56.907527, 16.219654

Information om Brånen

Brånen var enligt husförhörslängderna torp under Böle nr 4, men enligt den siste innehavaren (kronoarrendator) Gustav Johansson var stamfastigheten Böle nr 8.Namnet Brånen förekommer inte i husförhörslängderna utan där heter det att torpet låg under Böle nr 4 och något särskilt namn nämns inte.
Gården liksom flera andra i området ägdes under stor del av 1800-talet av grevesläkten Posse på Björnö i Åby socken. Runt 1880 köptes Posses marker in av staten (Domänverket) och därvid bildades Ebbegärde Kronopark. Numera ägs markerna av företaget Sveaskog.
Gustav Johansson tillträdde som kronoarrendator 1932, men innan dess hade Brånen disponerats av hans släkt med avbrott från 1840-talet. Då Gustav var arrendator omfattade den odlade jorden c:a 14 tunnland. Han höll fem kor, häst och en del smådjur som får och höns. Brånen var alltså inget litet torp utan mer som en liten gård.
Enligt Gustav kom namnet av att det efter nödåren 1867-1868 brändes stora brånar (svedjor) i anslutning till torpet. Han kallade det för ”rågbrånar” eftersom där såddes en särskild sorts råg i askan.
Den förste torparen i Gustavs släkt på Brånen hette Carl Andersson och kom dit 1840. Han var Gustavs mormors far och hade tidigare varit torpare på det ganska närbelägna torpet Hultet. Av den anledningen kallades han för ”Hulten”.
Enligt husförhörslängden kom Carl och hans familj till Brånen först 1857 (Gustav felunderrättad). Ungefär 1870 tog sonen Jonas över som torpare och Carl och hans hustru blev inhysesfolk. Jonas syster Ingrid (Gustavs mormor) bodde där också. Hon hade tre utomäktenskapliga barn varav Emma kom att bli Gustavs mor.
År 1883 fick Jonas frånträda torpet efter en kontrovers med greve Posse. Jonas hade olovligen avverkat en del timmer och sålt vid utskeppningshamnen nere vid Drag och därför av greven blivit dömd till prygel. Greven utförde själv bestraffningen, men Jonas kunde inte behärska sig utan tog ifrån greven spöet och slog tillbaka. Detta fick till följd att han blev uppsagd.
Hans föräldrar kunde dock bo kvar som inhyses så länge de levde.
Efterträdare på Brånen blev enligt Gustav först en Per Jonsson och sedan en Otto Petersson. Per Jonsson hette enligt husförhörslängden Peter Lorens Jonsson. Han kallades torpare och flyttade med sin familj ut till Åby socken 1891.
I samband med detta gjorde av allt att döma den nye jordägaren Kronan eller staten en fastighetsreglering och tillskapade Böle nr 8 om 1/8 mantal. Fastigheten kom att fortsättningsvis och kanske tidigare att kallas Brånen.
Otto Petersson tillträdde Brånen 1891. Där fanns då sedan tidigare som inhyses piga Ingrid Stina Carlsdotter (Gustavs mormor) och tidvis tre av hennes utomäktenskapliga barn. Ett av dessa – Emma – (Gustavs mor) hade den utomäktenskaplige sonen Erik Melker, som arrendatorn Otto Petersson och hans hustru tog som fosterson.
Erik efterträdde 1914 sin fosterfar som arrendator på Brånen.
År 1914 var således Gustavs släkt tillbaka på Brånen och på 1920-talet bodde där två familjer vari ingick både hans mor och mormor. Själv tog Gustav, som tidigare sagts, över arrendet 1932, Han höll på med detta till in på 1960-talet och bodde där till mitten av 1990-talet.



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Ingemar Alriksson