Vasahuset

Kategori: Gård, Hemman

Kungsgården har existerat åtminstone sedan 1533, då den för första gången omnämns i ett dokument skrivet av Gustav Vasa. Kungen bodde där under olika perioder, i det hus som kallas Vasahuset.

Vasahuset.
1677 brann det ursprungliga Vasahuset, men återuppbyggdes till ett stenhus med två våningar, vind och källare. Resterna av det gamla huset ingår i nybyggnadens källardel. Arbetet på kungsgården var krävande och det behövdes mycket folk. Givetvis var det allmogen som fick göra grovjobbet. Man kunde dock inte tvinga dem till dagsverken, utan istället blev deras barn utskrivna till tjänstehjon. Denna tunga pålaga befriades man inte ifrån förrän 1760I dess tunnvälvda källare tror man att kronan förvarade dyrbarheter och böndernas skattepersedlar. Gustav Vasa utfärdade ett mandat till bönderna på Öland om hur de skulle sköta sina gårdar. T.ex. skulle allt hö vara inne vid Sankt Olofs dag den 29 juli och all säd bärgad senast vid Sankt Bartolomei dag den 28 augusti. Följdes inte detta påbud kunde man vänta sig stränga böter.

Koordinater: 56.867318, 16.658648

Information om Vasahuset

Kungsgården har existerat åtminstone sedan 1533, då den för första gången omnämns i ett dokument skrivet av Gustav Vasa. Kungen bodde där under olika perioder, i det hus som kallas Vasahuset.

Vasahuset.
1677 brann det ursprungliga Vasahuset, men återuppbyggdes till ett stenhus med två våningar, vind och källare. Resterna av det gamla huset ingår i nybyggnadens källardel. Arbetet på kungsgården var krävande och det behövdes mycket folk. Givetvis var det allmogen som fick göra grovjobbet. Man kunde dock inte tvinga dem till dagsverken, utan istället blev deras barn utskrivna till tjänstehjon. Denna tunga pålaga befriades man inte ifrån förrän 1760I dess tunnvälvda källare tror man att kronan förvarade dyrbarheter och böndernas skattepersedlar. Gustav Vasa utfärdade ett mandat till bönderna på Öland om hur de skulle sköta sina gårdar. T.ex. skulle allt hö vara inne vid Sankt Olofs dag den 29 juli och all säd bärgad senast vid Sankt Bartolomei dag den 28 augusti. Följdes inte detta påbud kunde man vänta sig stränga böter.

BORGHOLMS KUNGSGÅRD

Borgholms kungsgård ligger 1 km öster om Borgholms slottsruin. Kungsgården hade från början stora markområden, från Kalmarsund i väster till Tryggestad i öster, och från nuvarande Badhusgatan i nordväst till Strandtorps by i söder. Således hade man 5 ¾ mantal med olika sorters jord i sin ägo. Det var alvarhäll, myllrik jord och tung lerjord.

Då fick man hitta nya sätt att skaffa arbetskraft på. Carl Gustaf Silén, som var arrendator 1757-1780, lät bygga torp där torparen erbjöds mark och där han samtidigt kunde bo. Naturligtvis mot att han utförde arbeten på kungsgården, i form av dagsverken. För att utöka åkerarealen började man odla upp ny mark i det område vi idag kallar Åkerhagen i Borgholm. Förutom torpare fanns det en massa annat tjänstefolk på gården, såsom inspektorer, bokhållare, smeder, färgare, trädgårdsmästare, mjölnare, snickare, skomakare, hushållerskor, pigor och mjölkerskor. Dessa, sammanlagt 250 personer, verkade under Borgholms slott och kungsgård på arrendator Anders Klingspors tid (1781-1802). I mitten av 1800-talet var tjänstefolket dubbelt så många.

Ryttmästare Axel Adlersparre, som förestod kungsgården 1802-1819, fortsatte med uppodling och utdikning av oländig terräng. Dessutom avvecklade han alla små torpställen för att istället låta gårdens torpare bo under samma tak i ett stort stenhus som var indelat för åtta stattorpare. Efter att bröderna Marin ett antal år arrenderat gården tillträdde Carl Hultenberg 1846 och var verksam där till 1881 då sonen Hjalmar tog över.

Carl inrättade Ölands enda lantbruksskola på kungsgården. Han var också en av initiativtagarna till Borgholms badort som med tiden blev en omtyckt rekreationsort. På det skogfria alvaret där vi idag har naturreservat och Sollidens område, lät Carl Hultenberg sätta upp 16 torp. Torparen tilldelades obruten mark som han fick bruka fritt under ett år. Därefter skulle ett dagsverke i veckan utföras för varje tunnland som odlats upp. Detta innebar att ju mer torparen arbetade åt sig själv desto mer fick han arbeta på kungsgården. Detsamma gällde för Hultenberg; ju mer mark han lät uppodla desto mer fick han betala i arrendeavgift till staten.

Trots dessa hårda påbud var det lätt att få folk till torpen. Torparens status var trots allt rätt så hög vid den här tiden; strax under småbönderna men ändå över de jordlösa statarna och backstugesittarna vilka i sin tur var snäppet över pigor och drängar. Det blev snart fler bostäder som lydde under Borgholms kungsgård, närmare bestämt 27 torp och sex lägenheter, då många torpare fick möjlighet att bygga eget.

I våra dagar har kungsgårdens yta krympt väsentligt genom att man har fått lämna ifrån sig mark till Borgholms stad. Lasarettet och de två bostadsområdena Kungsträdgården och Åkerhagen ligger på den gamla marken precis som Solliden och Carl Hultenbergs mangårdsbyggnad, nuvarande Drottning Victorias vilohem.

År 1990 hade gården en yta på 335 hektar. Idag, februari 1999, har arealen minskat till ca. 88 hektar. Det finns 55-60 mjölkkor och när det gäller odling är det främst vall och spannmål till djuren som produceras. Sedan 1934 ägs kungsladugården av Borgholms stad.


Bilder och dokument från Vasahuset

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Åke Karlsson