Holmarp

Kategori: Gård

Koordinater: 57.954475, 15.409467

Information om Holmarp

Holmarp gränsar i söder till Sånstorp och i norr till Svenningeby. I öster sträcker sig markerna fram till Ringsjön. Ca 600 meter öster ut från Lidhults Södergård på vägen mot Kisavägen finns en avtagsväg norrut, som efter ca 1 km leder fram till Holmarp. Namnet kan, enligt Robert Norrby, härledas ur mansnamnet Holme och ändelsen arp, som är en äldre beteckning på torp.

Ovannämnde Norrby fann Holmarp omskriven i äldre handlingar första gången 1586. Karin Byström har i sitt arbete från 1971 ”Förteckning över gårdar i Ydre Härad under medeltiden fram till 1600” funnit Holmarp omnämnt första gången 1551. Någon äldre notering har inte återfunnits.

1938 köpte makarna Ernst och Signe Karlsson Holmarp. De flyttade till gården och brukade den fram tills de dog. Signe dog 1963 och Ernst 1970. Sedan dess har Holmarp nyttjats som fritidsbostad och marken har periodvis varit utarrenderad. Enligt Folke Åkerman i boken ”Ydre Härads gårdar” har Fredrik Leonard Rääf noterat 1678, att Holmarp är både skatte och frälse, som brukas av bonde. 1721 skriver han utifrån tingshandlingar, att gården är ”en skattegård om 1/8 mtl med en åbo. Avgärdad på Svenningebys ägor. Åbon klagar över, att en skog förstör åker och äng. Han klagar också över, att han av bolbyn måste köpa sig både bränsle och fång samt byggnadstimmer. Beslutades att han bör åtnjuta allt sådant från bolbyn”.

Detta kan peka mot, att Holmarp en gång avskildes från Svenningeby och bildade egen enhet. Som kuriositet kan nämnas, att i ovannämnda bok uppges också, att det 1781 fanns 940 ekar, varav 406 odugliga, på Holmarps ägor.

I kyrkböckerna upptas de första boenden, Börje och Karin Håkansson, kring mitten av 1600-talet. Wilhelm Tham nämner Holmarp i sin bok ”Beskrivning över Linköpings län” från 1854-1855, som en skattegård om 1/8 mantal.

Holmarp blev tidigt augmentshemman till Svenningeby, d v s förstärkning till rusthållet i Svenningeby. Att hålla häst och ryttare inom indelningsverket var ofta kostsamt, varför rotarna ofta fick stöd av en kronogård. Hans Georg Mörner ägde Holmarp i slutet av 1600-talet och i början av 1700-talet. Han gjorde en bytesaffär med kronan. I samband med detta blev troligen gården augmentshemman.

En bit in på 1700-talet övergick gården sannolikt i bondeägo och har så förblivit.
Ägoförhållandena har vandrat mellan olika släkter. 1979 avstyckades ca 4500 kvadrameter innefattande fastighetens byggnader och såldes.

I länsmuseets bebyggelseinventering från 1989 upptas följande byggnader:
• 1 bostad, 1 våning byggår 1800-tal renoverat 1939
• 1 bod, 2 våningar ” 1800-tal
• 1 bostad, 1 våning ” 1700-1800-tal
• 1 vedbod ” 1900-1920
• 1 ladugård, 2 våningar ” omkr 1860

I boken ”Norra Vis gårdar” finns mer att läsa om Holmarp. Boken finns att köpa hos Norra Vi Hembygdsförening.


Bilder och dokument från Holmarp

Visa fler bilder & dokument ›


Platser i Holmarp




Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Björn Johansson