Skäggenäs varv

Kategori: Bebyggelselämning

Varvet eller Skäggenäs varv i Ryssby socken anlades på 1740-talet och var i full drift runt 1750. Det hade sin storhetstid med början på 1770-talet och efter upp och nedgångar avstannade verksamheten helt på 1880-talet.

Koordinater: 56.763278, 16.447118

Information om Skäggenäs varv

Varvet eller Skäggenäs varv i Ryssby socken anlades på 1740-talet och var i full drift runt 1750. Det hade sin storhetstid med början på 1770-talet och efter upp och nedgångar avstannade verksamheten helt på 1880-talet.
Den egentliga initiativtagaren till varvet var fru Engel Cronhiort gift med major Henrik Ulfklou herre till Björnö och Wadstena. Medan maken var kommenderad till kriget i Finland och borta under tre år föranstaltade fru Engel om varvsbygget. Fem stapelbäddar och en utrustningskaj byggdes liksom erforderliga industriella byggnader. Byggnader till den anställda personalen restes också. Alltsammans var klart och varvet i full drift 1750.
På 1770-talet började varvets storhetstid och 1775 levererades fyra jakter, två galioter, en brigg, en snau och ett större skepp.
I slutet av 1700-talet byggdes postjakter för Kronans räkning och färjor för trafiken Revsudden-Stora Rör.
Efterhand blev varvet allt mer ett reparationsvarv och på 1820-talet svängde konjunkturen ner med svårigheter för företagt. Runt 1840 svängde konjunkturen uppåt och nybyggnationen av fartyg tog åter fart. Under perioden 1840-1860 byggdes ett flertal handelsfartyg av vilka kan nämnas barken Skandia, skonaren John av Djursvik och Marcellus av Oskarshamn. Det sista fartyget som färdigställdes på varvet var skonaren Johanna för kapten J. Åsberg på Stora Ref. Johanna blev klar 1867.
Verksamheten avtog sedan allt mer, men ännu på 1880-talet förekom reparationsarbeten och även nybyggnation av fiskebåtar på varvsområdet.
Under storhetstiden var varvet som ett litet separat samhälle. Det beräknas att det då bodde runt 100 personer på Skäggenäs varv.
Från 1810-talet och fram till 1850-talet kallades varvet i husförhörslängden för ”Skäggenäs Priviligierade Skepps – Warf”. Tydligen hade varvet sanktion från högsta ort.
Någorlunda läsliga husförhörslängder finns först från 1785, men läsbarheten är bitvis dålig flera årtionden framåt. Ibland var folk skrivna på varvet och arbetade där men bodde i närliggande byar och gårdar.
På 1790-talet fanns på varvet skrivna följande yrkesmän och då oftast med familjer: En skeppsbyggmästare (Erik Johan Cardiur) en varvsbokhållare (Weydling), en smed, en snickare, en skomakare, ungefär 18 skeppstimmermän, några sjömän och utövare av andra yrken, flera änkor med familj och några gamlingar utan familj.
Under 1800-talets början fanns samma skeppsbyggmästare kvar men varvsbokhållaren ersattes med en inspektor ( Pär Wallenkamph). Vidare fanns är drygt 20 skeppstimmermän, en smed, en skomakare, några sjömän och andra yrkesutövare troligen sysselsatta med skeppsbyggeri, flera änkor med familjer samt en del ensamstående gamlingar.
På 1810-talet finns ingen notering om skeppsbyggmästare men däremot tre varvsbokhållare som tydligen avlöste varandra. En hette Sabelström, en C.P. Carlsson och en tredje hade ett oläsligt namn, men hans fru hette Meurling. Vidare fanns där runt 28 skeppstimmermän, en snickare, en smed, några sjömän och utövare av andra yrken, några änkor med familjer samt en del gamlingar med och utan familj.
På 1820-talet fanns på varvet en skeppsbyggmästare (löjtnanten Olof Axel Posette), en varvsbokhållare (S.P. Hagström), en smed med dräng, ungefär 32 skeppstimmermän, några sjömän och utövare av andra yrken, några änkor med familjer och några gamlingar.
På 1830-talet finns ingen notering om vare sig byggmästare eller bokhållare på varvet. Möjligen var dessa herrar, som i husförhörslängden titulerades just ”Herr”, bosatta på annat håll. Däremot var det på varvet skrivna ungefär 17 skeppstimmermän, en smed med gesäll, ett antal sjömän och utövare av andra yrken, några änkor med familj samt flera gamlingar.
På 1840-talet bodde ingen skeppsbyggmästare på varvet enligt husförhörslängden. Däremot fanns där en varvsbokhållare ( Oscar Victor Edelfalk avlöst av Magnus Nilsson). Vidare bodde där en skolmästare, en smed med lärling, en snickare med dräng, ungefär 25 skeppstimmermän, några sjömän och andra yrkesutövare, flera änkor med famil, några gamlingar samt en kustsergeant och två kustroddare. De senare var någon form av tullpersonal.
På 1850-talet fanns där en skeppsbyggmästare (Carl Henrik Thordén), en smed, ungefär 18 skeppstimmermän, sjömän och andra yrkesutövare, flera änkor med familjer, flera gamlingar.
På 1860-talet fanns på varvet skrivna en smed, ungefär 13 skeppstimmermän, ett antal sjömän och andra yrkesutövare, flera änkor och gamlingar med eller utan familjer.
På 1870-talet fanns där en kustsergeant, 5 skeppstimmermän, ett antal sjömän och andra yrkesutövare, flera änkor och gamlingar med eller utan familjer.
På 1880-talet hade befolkningen på varvsområdet minskat till 5 skeppstimmermän med familjer, en fiskarefamilj samt några änkor och gamlingar med eller utan familjer.
I början av 1890-talet återstod två gamla skeppstimmermän varav en hade familj kvar, tre änkor varav två hade familj samt en äldre inhyses piga.
Förteckningen över personer som kopplats till Skäggenäs varv under perioden 1785 till 1895 är inte fullständig beroende på husförhörslängdernas ibland dåliga läsbarhet och att många kvinnor helt enkelt kallades ”dess hustru”. Listan på namngivna/identifierade innehåller 242 personer. Mer än 120 personer ytterligare bodde under perioden under längre eller kortare tid på varvet.


Bilder och dokument från Skäggenäs varv

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Ingemar Alriksson