Lekombergsgruvan

Kategori: Gruva

Koordinater: 60.202249, 15.137097

Information om Lekombergsgruvan

Gruvdrift i Lekomberg började 1630 men malmens höga fosforhalt gjorde den svårbearbetad och gruvdriften upphörde redan efter åtta år. 1895 kom brytningen igång igen eftersom man då kunde hantera fosforn. 1898 bildades AB Ludvika Bergverk. Oro i Europa inför ett ev kommande krig gjorde att gruvan 1910 köptes upp av ett tyskt stålföretag i Dortmund och gruvan fick namnet Lekombergs Grufaktiebolag och kom att ingå i Lekombergsgruppen tillsammans med andra gruvor i Ludvika som Iviken, Ickorrbotten och Håksberg.
Nu började en intensiv period, laven byggdes upp liksom anriknings- och sorteringsverk. Det byggdes också två bostadskaserner och en ungkarlsbarack. En kraftcentral uppfördes som ersatte den gamla Bolinder Munktell ångmaskinen på 32 hästkrafter. Samtidigt som gruvan expanderade blev det rena nybyggarlivet i Sörvik, Brunnsvik och Norrvik med många nyinflyttade. Tyska gästarbetare var ett påfallande inslag.
Gruvan blev djup, 700 meter vid brytningsstoppet 1944, och det fanns två hissar för berguppfordringen och en hiss för manskap och mterialtransport. En 4,5 km lång linbana byggdes till Källbotten vid Gräsberg 1924. Malmen transporterades sedan på järnväg till Gävle där den lastades direkt på en båt. Linbanan hade tidigare använts dels i Norrland, dels i Götaland.
Nästan allt som producerades gick till Dortmund. Den kvartsrika malmen orsakade med tiden silikos hos många gruvarbetare, som gick en för tidig död till mötes.
1944 upphörde brytningen och samtliga anställda sades upp. Men anrikning av malm från Sörviksgruvan fortsatte till 1950. I november 1954 förflyttades de sista personer, som hade avvecklat gruvan i Lekomberg, till Håksbergs gruva.
(Källa: Lekombergs gruva, Nils Erik Nordqvist,1984)

Under andra världskriget var gruvan enligt uppgift Ludvikas största arbetsgivare med 250
anställda.
Gruvan i Lekomberg ligger i samma geologiska miljö som Grängesbergs och Blötbergets gruvor och består av samma typer av malmer.

Lekombergs gruvområde hör till Ekomuseum Bergslagen
Se även den utmärkta länken www.lekomberg.se


Bilder och dokument från Lekombergsgruvan

Visa fler bilder & dokument ›



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Lilian Jakobsson