Närsholmens holmvaktarstuga

Kategori: Stuga

Koordinater: 57.230736, 18.679933

Information om Närsholmens holmvaktarstuga

Närsholmen lydde sedan långt tillbaka under Roma kloster och brukades till bete för munkarnas husdjur. År 1539 hade klostret 330 får och lamm på Närsholmen. Men klostrens egendomar övergick till staten och på Gotland till Roma Kungsgård. En holmvaktarstuga uppfördes på Närsholmen och det första holmvaktarparet var Nils Bertelsson och Margareta Hallesdotter något decennium in på 1700-talet. År 1729 flyttade lotsen och holmvaktaren Jakob Båtelsson från Levide (1702-63) gift med Valborg Olofsdotter in. Han blev änkling men fann en ny hustru, Cristina Persdotter (1704-63). I början av 1740-talet blev Båtelsson husbonde vid Husarve NM och lämnade sysslan som holmvakt. År 1770 blev Mickel Hansson (1733-93) gift med Helena Mattisdotter (1724-1809) ny holmvakt. År 1772 flyttade Olof Jakobsson-Högström från Högbro torp (1746) gift med Cristina Eliasdotter från Vänge (1735) hit. Näste man på Närsholmen blev arrendatorn Lars Appelskog från Varberg under åren 1790-92. En holmvakt som stannade lång tid var Jonas Danielsson från Åseda i Småland (1765-1828), gift 1796 med Maria Elisabet Larsdotter från Roma (1774-1855), som lämnade sitt arbete vid Roma Kungsgård för att bli holmvakt samma år. Samtidigt tog han sig namnet Holmér. Även om åkerarealen var liten, 8,5 tunnland, så var betesarealen 305 tunnland. Holmér avled 1828 och ett år senare gifte sig drängen Hans Hansson från Kulle OH (1802-70) med dottern Maria Charlotta Holmér (1806-1903) och tog sig också namnet Holmér. Han skaffade också egen jord genom att 1833 köpa en del av en Hallbjärspart. När Rovalds gård blev till salu 1847 köpte han den gården och sålde Hallbjärsdelen. Men han bodde kvar på Närsholmen till 1857. Sedan blev det tomt till 1864 då Närsholmen avstyckades från Roma Kungsgård och blev ett hemman i Närs socken. Ägare blev staten och förvaltare Domänverket. Ny holmvakt blev Johan Petter Jonsson från Småland (1825-97) gift med Gustava Gustavsdotter (1934). Jonsson tog sig namnet Sjöberg. Men nu utarrenderades också vissa delar av holmen till bönder i När och Närs fyr uppfördes 1872. På 1880-talet flyttade Sjöbergs och köpte sig en hemmansdel vid Hägdarve – JS. Därefter kom under några år kortvarigt nya holmvakter, först 1885 Petter Johan Pettersson från Mickels OV (1844) om dock flyttade till Lau senare samma år. Näste holmvaktare blev Per Sedergren från Burs (1843-1918) som kom hit 1887 med sin hustru Maria Stina Jonasdotter (1847-1922) och fyra barn. Han stannade några år innan han flyttade till Hägdarve 101 GP. I början av 1890-talet kom den siste holmvaktaren styrman Johan August Nilsson från Hakuse i Sanda (1848-1918) gift med Birgitta ”Briten” Holmér på Rovalds  PH (1845-1922) men född på holmvaktarbostället. Nilsson var kvar till sin död 1918. En viktig åtgärd blev att plantera skog på Närsholmen som då var ganska vindpinad. Domänverkets jägmästare fick hjälp av planteringslag med Närbor som Nilsson organiserade och som satte ut många tunnland med plantor under åren fram till första världskriget. Efter Nilssons död förföll byggnaderna vid holmvaktsstugan. Ladugårdens murar användes på 1930-talet till murning vid Hallbjärs och den gamla bostadsbyggnaden användes som övningsmål för artilleriskjutning under krisåren på 1940-talet. I dag kvarstår bara några få murrester strax efter infarten till naturreservatet.



Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Staffan Wrigstad