Mölnlycke

Kategori: Tätort

Koordinater: 57.658746, 12.119370

Information om Mölnlycke

 

Först ett citat ur Rådaboken 1945: ”1/2 mtl. Mölnlycke nämnes redan 1576. Var hemmanets byggnader ha legat är icke bekant. År 1629, då två åbor funnos på hemmanet, köpte ståthållaren Per Ulfsparre detsamma tillsammans med Råda Säteri av överstelöjtnant G. Krabbe till Brandstorp. Hemmanet såldes så 1849 av Martina von Schwerin till Bruno Wendel 80,250 RR, och blev fabrikssamhälle. Nuvarande ägare är Mölnlycke Väveri AB.  Äldre lägenhet: Grönhult vid Gröen.” (Slut på citat.)

 

Ursprungligen var Mölnlycke alltså bara en gård. Gården tillhörde Råda Säteri och låg vid ett vattenfall i Mölndalsån där det fanns en kvarn. (mölna = kvarn i sydsvenska dialekter) Den tyskfödde fabrikören G.F. Hennig fick upp ögonen för vattenfallet och dess potential som kraftkälla. Han köpte således hela Råda Säteri inklusive Mölnlycke gård. Där anlade han 1849 en textilfabrik, början till Mölnlycke AB. Den övertogs några år senare av hans systerson och tillika måg Bruno Wendel. Han byggde det ståtliga Wendelsberg, en av Sveriges största träbyggnader.

När Mölnlycke AB gjorde konkurs 1906 sålde man huset till nykterhetsrörelsen, som där startade Wendelsbergs folkhögskola, vilken fortfarande är i drift, med bl.a. teaterlinje.

Fabriken drog till sig fattiga människor, många ifrån Sjuhäradsbygden, vilket avsevärt ökade invånarantalet i Råda socken. Den första bebyggelsen, förutom de gamla bondgårdarna, blev de arbetarbostäder som patron Wendel lät uppföra. De hade ofta geografiska namn t.ex. ”Sverige”, ”Stockholm”, ”Paris”, ”London”… Här bodde man ju trångt och osunt, men det dröjde innan arbetarna fick möjlighet att förbättra sin bostadsstandard.

Jordbruksmarken norr om ån mellan Massetjärnet och Rådasjön var lämplig för trädgårdsodling. Flera trädgårdsmästare etablerade sig i Råda, som mest fanns det 19 stycken. Det fanns stor efterfrågan på deras produkter ifrån Göteborg.

Något lönsamt jordbruk utöver trädgårdsodlingen gick knappast att bedriva och markägarna började stycka upp sina ägor och sälja som egnahemstomter. På så vis fick arbetarna möjlighet att förbättra sin bostadsstandard och det växte upp villaområden runt om i Mölnlycke, som man numera kallade hela samhället.

Järnvägen kom till Mölnlycke 1894 och det uppstod ett litet centrum kring stationen. Befolkningen ökade stadigt, bl.a. genom invandring från Finland och de baltiska länderna. De framsynta kommunalmännen beslöt att flytta centrum till de lediga utrymmena norr om ån där man började bygga hyresbostäder. Det första hyreshuset stod klart 1949. Det följdes bl.a. av det på sin tid något uppseendeväckande höghuset (1955).

1965 köpte Råda Kommun Råda Säteri, som blivit olönsamt. Där byggde man i den gamla ekskogen Säteriets bostadsområde. Etapp 1 av detta ganska måttfulla miljonprogramsprojekt blev färdig 1969.

Höghuset verkar inte längre lika malplacerat trots att man byggt på det med två våningar. I centrum har det under 2000-talet vuxit upp en närmast stadsliknande bebyggelse.

Mölnlycke AB har lämnat Mölnlycke, den gamla fabriken är s.k. företagshotell. Men norr om den gamla boråsvägen finns företagspark och flera industriområden. Samhället befinner sig i stark utveckling. Invånarantalet närmar sig 18.000.


Bildgallerier från Mölnlycke

Visa fler bildgallerier från Mölnlycke ›


Bilder och dokument från Mölnlycke

Visa fler bilder & dokument ›


Platser i Mölnlycke



Fabrik / Industri

Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Sven-Göran Johansson