Ånimskog församling

Kategori: Församling

Förord
Tanken med denna hemsida är att på internet försöka skapa en hembygdshistoria för östra Ånimskog.
Det har tidigare givits ut två böcker vilka behandlar Ånimskogs historia, dels en allmän del och dels en del med gårdshistoria för västra Ånimskog – Västersidan.
Sedan ett antal år har Forskningssektionen inom Ånimskog hembygdsförening arbetat med att ta fram motsvarande historik för gårdarna på östra sidan av sjön Ånimmen. Detta har tagit längre tid än planerat, men arbetet är omfattande, och det kan dröja ytterligare innan ett resultat, som kan tjäna som underlag för tryckning av en tredje bok, är färdigställt.
För att möjliggöra för den intresserade, att ta del av det hittills framtagna materialet, lägger vi ut detta på denna hemsida. Genom att presentera det i denna form erhålles en större frihet, vad beträffar omfånget, då man av kostnadsskäl inte behöver begränsa innehållet.

Beträffande hittills på denna hemsida presenterade artiklar och foton, se under rubriken Innehåll nedan.

Koordinater: 58.890613, 12.542030

Information om Ånimskog församling

Anders Lignell skriver i sin 1854 utkomna bok ”Beskrifning över grevskapet DAL” följande beträffande Ånimskog :

Ånimskog skrefs Odnemæsskogher 1395, Ödhnemaskogh 1438, Andskoffh 1541.
Upptager en yta af 4,115 qv.-mil. Deraf tillkomma sjöarne Ånimen, Furusjön, Djupsjön,
Bergkärn samt delar af Svanfjerden eller Hjerterudssunden och Err m. fl. jemte 10 små kärn 0,112. 

Soknens längd 1 ⅜, största bredd 1 ⅛ mil*. En å utur Err till Ånimen, en annan utur denne sednare vid Kärkiln till Wenern jemte ett Ånimens utlopp vid Snäcked åt Wenern. Snäcke ström nämnes uti Tössbo dombok 1668 och att der var qvarn 4651. En väg från Nordal till Åmål, en annan från kyrkan öfver Getryggshöjden till Fröskog, en tredje från Herrskog till Hängele. En ny väg från Skäggebol i Tydje på östra sidan om stora landsvägen till Wassviken, anlagd till undvikande af de svåra backarne på den sednare. 

Kyrkan af sten, med en särskild trästapel för klockorna, är gammal och för liten för folkmängden. Prodikstolen är skänkt af gästgifvaren Anders Wall i Lund, hvilken afled 102 år gammal 1738. Samma år skänktes silfverkalken af fru Anna M. Dreffenskiöld. 

På kyrkogården en grafvård öfver brukspatronen Kristoffer Sahlin, död den 7 Maj 1831 och hans fru A. L. Reinholdsson. En annan öfver lagmannen Fr. T. Eneroth, död den 5 Maj 184l.

* 1 svensk mil var före 1889 18000 alnar = 10 689 m

 

 

Innehåll

Denna innehållsförteckning upptar allt, som hittills skrivits under detta projekt och som lagts ut på Bygdeband.
Bildsamlingar, s.k. bildgallerier är inlagda dels under Ånimskogs hembygdsförening (se länkrutan till höger), dels under vissa byar. Dessa byar är nedan markerade med * efter namnet. Se även under rubriken  5. Foton nedan.
Allt innehåll,  enligt nedanstående förteckningar, nås via de blåmarkerade länkarna, vilka öppnar ett pdf-dokument innehållande den aktuella informationen.
Man kan också hitta aktuell information genom att använda startsidan Ånimskogs församling.

Alla färgmarkerade  ord nedan fungerar som länkar till dokumentet ifråga.

 

1. Ånimskog, allmänt

Under denna rubrik kommer att finnas allmän information om Ånimskog, sådan som ej kan hänföras till någon by, gård eller annan plats.

• Hembygdsböcker. Här finns innehållsförteckning för de två böcker som är utgivna.

I PDF-filen Bykarta visas Ö. Ånimskogs byars geografiska belägenhet och omfattning.

• En översikt av Ånimskogs socken/kommun har lagts in.

• Via länken Brandstation berättar Axel Axelsson om Ånimskogs brandstation och brandkår.

Skolan

 I PDF-filen Skolan lämnas en kort information om    skolundervisningen och dess utveckling i Ånimskog.

I Skolminnen berättar några ånimskogsbor om sina minnen från skoltiden under olika tidsepåker.

 En Skolledare  från Ånimskog. En berättelse om Karl Petter Eriksson från Bollsbyn.

 Sjöfartshistoria.  

I filen Vänersjöfart beskrivs tidigare  sjöfart på Vänern samt ett antal dåtida  naturhamnar utefter Ånimskogs vänerkust.

2. Byar

Namnet på resp. by utgör en blåmarkerad länk till byn ifråga och då till den PDF-fil, som beskriver byn. Under dessa byar kan finnas gårdar eller torp med dokument, som beskriver dessa. Länkarna till dessa dokument är rödmarkerade.  

• Hängele  Fastigheterna utlagda på karta. Torpet Valhall är beskrivet.

• Kingebol  Kingebols historia påbörjad, men ej färdigställt.

• Krusebol  Krusebols historia är ej påbörjad, men de olika fastigheterna är utlagda på kartorna. Torpet    Smemossen är dock beskrivet.

• L:a Bräcke  Stamfastigheten (f.d. ålderdomshemmet) är ej påbörjad, men en berättelse omSjöman finns med. Dessutom finns en kort beskrivninga av 3:5 Norget, under vilket även finns en berättelse Krigsminnen.
Under torpet 3:6 Skogen berättas om torpets första bebyggare. Där finns också en fil med  Dikter , författade av Alex Jansson, Skogen.

• Myran  Påbörjad, men ej färdigställd. Torpet Liljerud beskrivet.

• Skållebyn*  Ej påbörjad, men ett bildgalleri utlagt samt en berättelse om fam. Joelsson,  ägare av N. Skållebyn 1939-1966

• Titterud  Ej påbörjad, men en berättelse om familjen Källvik finns med liksom om torpet Ljuvalås.

• Tollesbyn*   PDF-filerna Tollesbyn ⅞ mtl  ,  Tollesbyn 1:2  ,  Tollesbyn 1:4 , Tollesbyn 1:5  Tollesbyn 1:8  och Tollesbyn 1:10 är inlagda. Tollesbyns torp Gustafsberg, Rålinerud, Intakan och Norskogen är   färdigställda. Bildgalleri är utlagt.

• Viken samt gårdarna Viken 1:2 och 1:3 är färdigställda. Under Viken 1:2 finns en intressant Biografi  över en av ägarna till gården.

• Äskekärr. Här berättas on Äskekärr under 1600- och 1700-talet.

• Ö. Berg Påbörjad. Torpet Knattens historia färdig.

• Ö. Bodane Fastigheterna utlagda på karta.     Vingens hamn, Trollön  och Gåsön (Fyrön) finns beskrivna.

3. Torp och backstugor

Torpkartan

• Gustafsbeg (Tollesbyn)
• Intakan      (Tollesbyn)
• Knatten (Ö.Berg)
• Liljerud (Myran)
• Ljuvalås (Titterud)
• Norskogen  (Tollesbyn)
• Rålinerud (Tollesbyn)
• Skogen (L:a Bräcke)
• Sme’skogen (Krusebol)
 Vaihall (Hängele)
Eskimåberget  (Y. Bodane)

•  Torpkartan  Totalt finns ca 170 torp- och byggnadslämningar öster om Ånimmen. De flesta av dessa är identifierade och inmätta med GPS samt inlagda i en Google-karta.

4. Släkt- och Personhistoria

Under denna rubrik finns länkar (blåmarkerade) till berättelser om släkter och personer med ånimskogsanknytning, vilka, på ett eller annat sätt, har lämnat märken efter sig i lokalhistorien. Här finns också familjeberättelser som skrivits ner av någon  familjemedlem.
Länkar till dessa berättelser finns även under resp. plats/gård/torp där personerna ifråga bodde och verkade.

• 4.1  Bryngel Nilsson i Eskekärr föddes i slutet av 1500-talet. Han och hans ättlingar förkommer frekvent i arkiven. Läs här om en familjs leverne i början av 1600-talet

• 4.2  Här finns berättelsen Korsberg, ett soldatöde, om soldaten Korsberg på Ö. Korsbyn soldatstom,  vilken omkom eller tillfångatogs på Åland 1809. Här finns också berättelsen om hans son Anders på Liljerud, som blev torpare under kapten Lilljestjena på Myran. Anders hade en son Gustaf, som blev smed på torpet Sme’mossen.

• 4.3  På Snörom i Viken bodde i början av förra seklet Gustav Adolf Karlsson. Hans liv blev redan från
barndomen ovanligt svårt. Hans son Karl   Gustav Wikemark har skrivit en Biografi över fadern.

• 4.4  På Vassnöa, det gamla soldattorpet under Västergården, bodde 1917-1934 en familj Larsson. Dottern   Gunborg har berättat om hur det var, att bland sex syskon växa upp i en liten torpstuga.

• 4.5  Petter Eliasson var från 1874 och till sin död ägare av gården Hult. Han var under många år kyrkvärd, häradsdomare och engagerad i socknens väl och ve. Han avled 1928 och i årsskriften Hembygden 1931 slrev häradshövdingen Karl Mellén en  Minneskrönika över Eliasson.
Petter Eliasson med familj bodde 25 år på kronogården Myran, som han arrenderade. Hans dotter Anna, gift Nordström, har nedtecknat sina Minnen från Myran. 

• 4.6  På L:a Bräcke bodde på 30-talet en handikappad f.d. sjöman, som bl.a. byggde fartygsmodeller.

• 4.7 1888 flyttade familjen Tisell till en gård i Slobol. Här berättas om släktens öden från 1850-talet i Tisselskog till Ånimskog 100 år senare.

• 4.8 År 1963 skrev Fridolf Källvik på Titterud sin Släkthistoria, som börjar i Tydje på 1890-talet. En intressant berättelse, som visar på svåra levnadsförhållanden i början av 1900-talet, under vilka många tvingades leva.

• 4.9 I Slobol bodde i mitten av 1900-talet en familj Törnqvist. Förre församlingsprästen i Kila, Gösta Törnqvist, berättar om sina Barndomsminnen.

• 4.10  Axel Axelsson – ”Axel i Ressbyn” –  berättar här sin släkthistoria, som börjar med hans  farfars farmors far,  soldaten Hans Persson Flink i Laxarby.

4.11 I dokumentet Krigsminnen   minns Lars Lundinnågra episoder från 2:a världskrigets utbrott

• 4.12 Mellan åren 1939 och 1966 var familjen Joelsson ägare av N. Skållebyn. Dottern Gun-Britt berättar här om sina föräldrar Ellen och Birger.

• 4.13 Kasper Salin var kring förra sekelskiftet stadsarkitekt i Stockholm. Han var också grundaren av det prestigefyllda arkitekturpriset ”Kasper Salinpriset”. Läs här om hans anknytning till Ånimskog.

• 4.14  I Tollesbyn växte Emil Björlin upp och emigrerade senare till Amerika. Läs här om honom och hans familj i USA.

• 4.15 På en berghäll utefter vägen till Y. Bodanes naturreservat finns en markerad lämning efter ett bostadshus. Platsen kallas  Eskimåberget . Här växte, i början av 1900-talet tre eskimåbarn upp.

• 4.16 På torpet Alemyren bodde under förra hälften av 1900-talet Johan Fredriksson med familj. Han var mest känd som Vattuman.

• 4.17  Sista gången VästgötaDals regemente befann sig på utländsk mark, var soldaten Wallin från Västergårdens soldatstom Vassnôa med. Läs här om hans öde.

5. Foton från Ånimskog

Konfirmander

• Skolfoton från : Kyrkskolan,  Årbol,  Ö. Korsbyn

Ånskofôlk, gruppfoton

Tollesbyn+Hängele+Ö. Bodane

• Skållebyn+Slobol 

6. Naturområden

• Ljusmoklint

Senaste uppdateringarna

18-10-01  Eskimåberget har lagts in både under rubrikerna Torp och Personhistoria. Dessutom har ett Konfirmationsfoto från 1912 inlagts.
19-06-08 Filen  Vattuman har lagts in.

 

 


Bildgallerier från Ånimskog församling

Visa fler bildgallerier från Ånimskog församling ›


Bilder och dokument från Ånimskog församling

Visa fler bilder & dokument ›


Hembygdsföreningar

Visa fler hembygdsföreningar ›


Platser i Ånimskog församling




Tillbaka till överordnad plats

Publicerad av

Lars Lundin
Internetredaktör för Ånimskogs hembygdsförening. Om du har frågor om Ånimskog ellersynpunkter på denna hemsida, är du mycket välkommen att ringa till mig på telefon 0532-25 183, eller skriva till mig på adressen: lundin_lars@telia.com.